Åsa Lindestams blogg

måndagen den 14:e april 2014

Att inte hinna det jag vill

Mars tog all min kraft. Att skriva, blogga, sända brev som jag brukar har fått stått tillbaka. Familjen krävde närvaro. Men nu måste vardagen börja att existera som förr.
Försvarsberedningen går in i slutskedet efter vår förlängning till mitten av maj. Vi lyssnar av ambassadörer, våra egna med specialister och myndigheter. Nu snart ska vi skriva ihop vad vi vill åstadkomma med det svenska försvaret. Det mesta av texten är klart, två genomgångar är gjorda redan och nu väntar sammansättningen av helheten och det senaste tillägget om Ryssland och Ukraina.
Försvarsforum som varit på många platser i landet har varit välbesökta, tror jag närvarat på 5 hittills, Luleå i maj är kvar. Det har höjt intresset för försvaret och gett människor möjlighet att lyssna och ställa frågor till oss som finns i de inre kretsarna. Men missförstånden är många, de flesta tror att vi fått fria händer att lägga förslag om försvaret. Så är det inte! Vi måste utgå från samma inriktning som försvarsbeslutet 2009. Det civila försvaret som vi ska prata om handlar enbart om hur man ska stödja försvaret vid höjd beredskap och krig. 
Och visst blir det mycket ord, i mitt tycke för mycket. Men vi får se, vi kanske får igenom mer konkret text till slut...

måndagen den 3:e mars 2014

Ryssland och Ukraina

Läser just nu att president Putin beordrar att dra tillbaka trupperna. Nyss skulle de anfalla kl. 04.00. Vad blir nästa drag? Just oberäkneliga order är svårast - och mest effektivt! 
Att äga informationsflödet, sprida order och kontraorder, göra det vi andra inte tror - och sen ändra igen...
Ingen vill tro att krig är på väg, alla tolkar vad som händer, från de mest insatta till de som inte satt sin fot vare sig i det ena elle andra landet. Men vi kan inte tolka händelser med svenska eller Västeuropeiska glasögon, vi får inte vara naiva. Ingen trodde att händelsen med Georgien skulle hända 2008  - en "övning" som blev skarp och gick oerhört snabbt, på 5 dagar var Sydossetien och Abschassien intaget. Jag stod nyligen vid gränsen, vid taggtråden på en gränsposteringar i eller vid Abschassien och var tagen av den synen: ett taggtrådsstängsel på ett par meter högt som sträckte sig så långt ögat kunde se åt båda håll. Det var kameror på andra sidan i träden. En farbror kom ut och sågade ner en gren på andra sidan, vi stod tysta och såg på. Han hade dåliga kläder,  utseendet gav intrycket av en mycket gammal man. Vakterna sa att hans sonson bodde på "vår" sidan stängslet. De kunde inte träffas längre. Snö låg på marken, vi frös trots tjocka skor och jackor, allt kändes overkligt och oerhört fattigt och oändligt svårt att förstå. Varför måste det ligga taggtråd mellan en farfar och hans barnbarn?

Det enda jag kan säga om detta är att vi får inte tro att vi kan förstå vad som kommer att hända!

måndagen den 24:e februari 2014

Framtidens arbetsmarknad kräver kunskapsgymnasium


 (Införd i Arbetarbladet 140224)

Utbildning blir ett allt viktigare krav på arbetsmarknaden. Vi ser därför med oro på att var femte ungdom i Sverige går utan arbete och skolresultaten fortsätter falla. Alltför många ungdomar hoppar av sina gymnasiestudier och allt färre unga väljer yrkesprogram trots att SCB visar att det kommer efterfrågas yrkesutbildad arbetskraft inom flera branscher. Enligt Svenskt Näringsliv skulle en fjärdedel av dem som valt högskoleförberedande program valt ett yrkesprogram om de gett behörighet till högskolan. Så här kan vi inte ha det, unga människor måste rustas för att möta framtiden och Sverige måste rustas för att fortsätta konkurrera med kunskap - inte låga löner. Då krävs att vi investerar i utbildning genom att stärka skolan i grunden och lägga om gymnasieskolan. Dagens och morgondagens unga ska ha den bästa chansen till utbildning och jobb.

 Vi vill därför:
 

 Införa en obligatorisk gymnasieskola. De ungdomar som inte har gymnasieutbildning möter en mycket kärv arbetsmarknad och många tvingas försörja sig genom försörjningsstöd. Socialdemokraterna kommer därför att göra det som regeringen har misslyckats med: höja kunskapskraven genom att göra gymnasiet upp till 18 år obligatoriskt.  

  • Se till att alla gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolan. Regeringen valde 2011 att ta bort högskolebehörighet i yrkesprogrammen. Året efter föreslogs ettårigt gymnasium helt utan teoretiska ämnen. Björklunds reformer blev både en flopp och ett svek mot unga som flydde från yrkesprogrammen och lärlingsutbildningarna. Socialdemokraterna kommer därför att förändra yrkesprogrammen så att de leder till högskolebehörighet utan att eleverna tvingas göra tillval. Unga som inte får med sig tillräckliga kunskaper från gymnasiet har det svårt i dag, och kommer att få det än svårare i framtiden.

  • Utveckla yrkesprogrammen till yrkescollege. Näringslivet är i behov av kvalificerade yrkesarbetare, men har rekryteringssvårigheter redan idag. Samtidigt är avhoppen från lärlingsutbildningen och yrkesprogrammen oroväckande många. Vi vill införa yrkescollege där arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.  

Vi socialdemokrater har slagit fast att full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Jobb och utbildning går före allt annat. Vårt mål är att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Då krävs investeringar i utbildning – inte fler ideologiskt motiverade skattesänkningar och privatiseringar.


Ibrahim Baylan (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Åsa Lindestam (S), riksdagsledamot från Gävleborgs län

 

tisdagen den 11:e februari 2014

Nu börjar kampen om de ungas röster


Den 25 maj är det EU-val och nu börjar politikerna visa upp sig. Förutom parti- och

personröster handlar det om att få folk att gå till valurnorna. I fredags pratade EUparlamentarikern Jens Nilsson (S) med unga i Söderhamn.

Vid förra EU-valet röstade endast 45 procent av svenskarna. Nu är ambitionen att nå 50, men helst 55 procent.

Det är också anledningen till att Socialdemokraterna valt att påbörja valkampanjen. Jens Nilsson är Norrlands enda EU-parlamentariker och vill gärna sitta kvar.

– EU-valet blir bara viktigare och viktigare eftersom många stora frågor behandlas och avgörs av parlamentet. Och det går faktiskt att påverka, säger han när vi träffas i ett klassrum på Staffangymnasiet. Framför honom sitter ett gäng grabbar i elprogrammet.

De är fyllda 18 och får rösta i både EU-valet och i kommun-, landstings och riksdagsvalet i höst. De är med andra ord viktiga för alla partier.

– Självklart vill vi nå förstagångsväljarna. Vi är angelägna om att få med oss de unga, säger Jens Nilsson och får medhåll av riksdagsledamoten Åsa Lindestam.

I dag är 60 procent av de kommunala besluten påverkade av EU:s regelverk. Så även om man inte har tänkt på det så är det som händer i EU en del av folks vardag. Och då handlar det alltså om att välja politisk färg.

När alla i klassen säger att de tänker rösta, skiner Åsa Lindestam upp. Då stämmer det som de har haft på känn, att det finns ett större politiskt intresse bland unga i dag  än vid förra valet.

– För oss handlar det framför allt om att minska arbetslösheten. Vi vill få unga i arbete och för att nå dit måste vi satsa på utbildning, bra och aktuell utbildning. Vi vill även ge Arbetsförmedlingen större möjligheter så att de kan ge människor vad de behöver för att kunna komma ut i jobb, säger hon.

För henne och partikamraterna handlar det nu om ett hårt arbete fram till valen. Just nu känner de att de politiska vindarna blåser åt rätt håll, men mycket kan hända under resans gång.

 – Visst känner jag en viss oro för valet i höst. Det är därför vi måste ligga på hårt redan från starten, säger Åsa Lindestam.

När klassen får frågan om de har bestämt sig för hur de ska rösta vrider många på sig, nej, inte än ...

Text

Åsa Kastman, journalist på HelaHälsingland/Söderhamnskuriren

fredagen den 7:e februari 2014

EU-parlamentariker Jens Nilsson

Idag fick vår Arbetarkommun besök av Jens Nilsson, vår EU-parlamentariker. Vi startade dagen med besök på vår ännu inte öppnade ALU-center där vi invigde fikaavdelningen.
Jens berättade om vikten av att gå och rösta i kommande EU-parlamentsval den 25 maj. Vi pratade om hur det hänger ihop med Sveriges arbetslöshet och resten av EU och hur viktigt det är för oss att Europa handlar för att vi ska få exportera, och därmed få mer jobb hos oss i Sverige. Och genom detta behövs även andra arbeten för att det ska snurra hos oss.

Sen fick vi imponera på honom genom att visa upp ResursCentrum. Efter diverse olika teckningar på en whiteboard enades vi om att Söderhamn är unikt i samarbete med kommun, Arbetsförmedling och socialtjänst. Vi har lyckats fått många fler i jobb genom samarbete.

Staffangymnasiets elkillar fick också en påhälsning och då kom även SöderhamnsKuriren på besök, hoppas det blir bra reportage och bilder.

Vi avslutade med möte på Kulturens Hus och (S)eniorklubben. Intressanta diskussioner om pensionärer och vad partiet egentligen sagt om att minska gapet i skatt för den gruppen. Tur att det finns Ipad så jag kunde läsa högt vad vi uttryckt i bland annat Aftonbladet på debattsidan.

Stort tack, Jens för en bra dag!


torsdagen den 30:e januari 2014

Varför är det så farligt med budgetunderskott?


Vi socialdemokrater värnar välfärden. Vi vill ha en bra förskola och skola, god äldreomsorg och ett samhälle för alla. Det kräver stabila finanser för staten. Vi vet att varje gång det brister och svångremmen dras åt så är det våra minsta, våra mest sårbara som drabbas. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för att kunna investera i jobb och välfärd. Regeringen höll ordning på statsfinanserna under tiden det var stor finanskris. Det var bra, men nu har läget förändrats.
Sedan 2006 har regeringen sänkt skatten med 130 miljarder kronor. Moderaternas partistämma nyligen beslutade om ytterligare 35-40 miljarder i skattesänkning.

Ekonomistyrningsverket har strax innan jul synat finanserna. Det var ledsamt att läsa. När alliansen tog över 2006 fanns ett överskott på 65 miljarder kronor. I år förväntas ett underskott på 87 miljarder. Skillnad: 152 miljarder sämre på 8 år.  Senast det var så stort var 1996, då dåvarande regering fick städa upp efter Bildtregeringen 1991-94. Vi har gått från +2,2% till -2,3% underskott i statsfinanserna. Enligt EUs stabiliseringspakt får inget medlemsland understiga 3,0%.  Men vi är på god väg dit.

fredagen den 24:e januari 2014

Härligt positivt besked!


Lindestam tvåa till riksdagen

Åsa Lindestam från Söderhamn står näst högst på Socialdemokraterna Gävleborgs lista till riksdagsvalet.

Överst står Raimo Pärssinen från Gävle. Åsa Lindestam har suttit i riksdagen sedan 2002, och är ledamot i försvarsutskottet och OSSE-delegationen (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Andra hälsingar som står högt upp på listan är Per Svedberg från Hudiksvall, Jenny Breslin från Ljusdal och Kristoffer Lindberg från Bollnäs. Listan är framtagen av Gävleborgsdistriktets valberedning och måste godkännas av distriktets årsmöte i Gävle i slutet av mars.

 

Skrivet av Tobias Bernander, publicerat i Hela Hälsinglands tidningar
 
(Så nu får ni alla hålla tummen att det går vägen på Disktriktkonferensen!)