Presidentpalatset! Här fick vi vänta på vårt besök, han, den vi skulle möta, var Dr Essam El Haddad, Presidentens närmaste man vad gäller utrikes och internationella affärer. Han satt i samtal med President Morsi. Morsi skulle förhandla med de andra partierna om det stundande presidentvalet så han behövde tydligen prata igenom en hel del.
Vi såg Presidentens ryggtavla med flera andra män när vi fick komma in i sammanträdesrummet med El Haddad. Han är relativt nytillträdd men har en nyckelroll gentemot USA. Givetvis berättade han om det kommande besöket med John Kerry, USAs nyblivna utrikesminister.
Men han beskrev läget med grannar som Israel och Iran och de kärnvapensatsningar som oroade. Han pratade också om vattenbristen som blir mer påtaglig och arbetslösheten som breder ut sig i landet. På min fråga om hur "vanligt folk" kan få göra sin röst hörd utan att gå med i ett parti svarade han: "De kan ju demonstrera på Tahrirtorget" och log lite uppgivet.
El Haddad poängterade att media var mot Presidenten eftersom de hela tiden jagade dem och ville veta hur och vad de gjorde. Jag tänkte att det var en uppgift som journalister har, men det gillas ju inte av alla: Och visst kan det ibland bli rena personförföljandet.
Dagen hade startat med frukost under arbete tillsammans med ambassadören Malin Kärre och hennes medarbetare. När vi satt o lyssnade surrade min mobil och jag fick information om den störtade luftballongen - via Sverige! Självklart visade jag detta för en av killarna och de började kolla om några svenskar var där - men så var det ju inte!
Vi träffade utrikesminister Mohamed Kamel Amr, han var stolt över att Presidenten var folkvald, den första på många många år. Men han sa även att det går åt rätt håll fast många misstag görs under tiden. Numera måste man lyssna på opinionen, folk vill kunna påverka. Det är viktigt med integration, att samverka med grannar, att nedrustning kommer på dagordningen och att det blir vapenfria områden. Men samtidigt tyckte han att det var lättare med en opinion i medvind. De arbetar nära Tunisien och Libyen, strategiska relationer på lång sikt är viktiga med USA.
Nästa person var kvinna! Omnia Taha är director of European Department för Arabförbundet. Hon delade in frågorna i politiska och ekonomiska delar, och hon ansåg det viktigt att följa två områden: Vad händer i Europa och vad händer med den Arabiska våren?
Hon berättade att President Obama var på väg för att visa att de är viktiga.
Vi fick också möjlighet att möta Försvarsministerns närmaste, generalen Refaat Shehata. En mycket intressant person som kunde måla upp en bild av grannländer, Arabiska våren, framtiden och hur han önskade att fred skulle komma till området.
På kvällen var det mottagning på ambassaden med politiska partier, både opposition och de som regerade och ett flertal andra intressanta personer.
Bilden av ett land som är kulturellt mycket intressant men som även har en nyckelroll i regionen växte fram. Ekonomin har dalat, turisterna sviker och på Tahrirtorget står fortfarande ett antal tält till förmån för de demonstrerande. Trafiken var kaotisk, alla bilar hade bugglor och överallt var det fullt av folk.
Några från oppositionen skulle bojkotta valet, vi debatterade livligt med dem om vilken nytta det skulle göra. Men de liberala var helt övertygade om nödvändigheten av bojkott. Däremot var de vänsterut inte lika självklara fast de lämnat ett sånt besked.
En mycket intressant resa som gav en hel del förståelse över regionen med grannländer.
