Kraven
på utbildning i arbetslivet blir allt högre. Men inte bara i arbetslivet utan
också i livet i stort. Som medborgare i ett demokratiskt samhälle ställs allt
högre krav på att kunna ta till sig, sovra och kritiskt granska stora
informationsmängder. Den utvecklingen kommer inte att avta utan mest sannolikt
öka ytterligare.
Regeringen
har gett upp om den svenska skolan. Istället för att satsa på eleverna och höja
förväntningarna, sänker regeringen ambitionerna och kraven. Istället för att
investera i grundskolan så att fler når målen, föreslår regeringen ettåriga
gymnasieprogram utan krav på teoretiska ämnen för elever som inte har nått
målen i grundskolan.
Vi
gör de unga en björntjänst om vi lurar in dem i denna återvändsgränd. De kommer
inte att klara sig på arbetsmarknaden med en ettårig gymnasieutbildning. Arbetslösheten
är idag mer än dubbelt så hög för unga utan en gymnasieutbildning. Ungdomar utan
en fullständig gymnasieutbildning får mycket dåligt fäste på arbetsmarknaden,
med långa och återkommande perioder i arbetslöshet.
Sverige
har den första regeringen i vår historia - och förmodligen den enda i världen -
som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation. Det här är inte ett
ansvarsfullt sätt att möta framtiden. Arbetsgivarna har behov av mer välutbildade
unga. Då måste vi se till att varje ung ges den möjligheten.
Grunden för att alla elever ska nå målen i grund- och
gymnasieskolan är att höja kvaliteten i skolan. Men regeringen skär ned på
gymnasieskolan med 675 miljoner kronor i år. Det är helt obegripligt för oss. För
oss står det klart att det finns stora olösta problem i gymnasieskolan. En av
fyra elever tar inte examen inom loppet av fyra år. Men när inte alla elever
når upp till målen är lösningen inte att sänka kraven. Förväntningarna på
eleverna ska istället vara höga, och stödet kraftigt. Då presterar ungdomarna
bättre, när något väntas av dem!
När arbetsgivarna
efterfrågar gymnasiekompetens måste alla ges möjlighet att skaffa sig det. Unga
ska inte bara ges en möjlighet, utan flera. Vi har förnyat vår politik och vill
införa ett utbildningskontrakt där unga arbetslösa utan en fullständig
gymnasieutbildning förbinder sig att slutföra den mot att de erbjuds jobb eller
praktik på deltid, annars går de miste om ekonomisk försörjning från samhället.
Men det är inte bara förändringar i gymnasieskolan som
måste till. Vi ser också ett stort behov av kraftfulla investeringar i
grundskolan för att varje barn ska ges en stabil grund att stå på i sitt
fortsatta lärande. Det vill vi uppnå genom stora kvalitetssatsningar, till
exempel vårt förslag om mindre klasser i lågstadiet.
Dagens
och framtidens arbetsmarknad kräver mer av våra unga. Då är inte lösningen att
sänka ambitionerna för skolan och eleverna. Det kräver istället att vi
investerar mer kraftfullt i varje ung person.
Riksdagsledamot
(S)
Ibrahim
Baylan (S)
Utbildningspolitisk
talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar