Åsa Lindestams blogg: Karzai
Visar inlägg med etikett Karzai. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Karzai. Visa alla inlägg

torsdag 28 januari 2010

Därför förloras krig...


Lyssnar på en deckare i öronen medans jag trampar på träningscykeln. Det berättas om hat som uppstod i 2:a världskriget och hur det fortplantas och drabbar omgivningen även i fredstid många år senare. En fiktiv historia som nästan kunde vara sann.


Mina tankar går till Allan Widmans veteranutredning. Hoppas att det kommer många och genomtänkta förbättringsförslag när den offentliggörs. Hoppas den leder till att vi tar hand om våra soldater som varit i länder där de hemskaste syner har spelats upp framför dem. Och att vi använder de mest begåvade från varje yrkeskategori för att hjälpa varje soldat att få leva ett liv i Sverige utan ångest och mardrömmar i flera år efteråt.


Tänker också på det toppmöte med Karzai och utrikesministrarna som träffades i England igår. Media skrev en hel del, om hur USA nu ändrar sig och funderar över "hearts and minds", att vinna befolkningens förtroende som vägen mot fred.


Kan droppen urholka stenen?

Jag hävdar med en dåres envishet att kriget i Afghanistan aldrig kan vinnas med militär men freden kommer med civil insats.

Men det måste till kvinnor med!

På förskolan idag sätter medvetna förskollärare inte längre varannnan kille, varannan tjej när barnen ska äta. Pojkarna förut utvecklade inte sitt språk, de kunde säga "öhhh" och då räknade flickan med en snabb blick ut att han menade "Vill du vara snäll och skicka mjölken". Pojkarnas språk utvecklades inte då, de tappade flera ljud i munnen och är genom hela skolgången ca ett år efter flickor. Paralleller kan även dras med enkönade arbetsplatser som vi alla vet bör undvikas, det ger inte en god arbetsmiljö. Likaså bolagsstyrelser eller forskningsprojekt: när de inblandade är olika lyfter tanken längre (om de tar intryck av varandra!)

Det händer samma sak i krig. När missionerna är så gott som enkönade tappar männen den del som de inte är präglade att se och jobba för. Att förinta fienden blir målet. Men hur går det med befolkningen? USAs krigsföring är ett tydligt exempel på detta.


Tänk om de kunde vakna till nu och inse att allt inte är svart eller vitt. Att byäldsten kan vara både krigare men också familjefar. Att talibanen är ledare men också ansvarig för sin grupp. Att ledarna är vänner men också ingår i större nätverk av bekanta och släkt. Och det spelar roll för freden. Och att man måste leva som man lär . Både amerikaner och afghaner.


Tänk om den civila delen kunde få lika stort utrymme och vara lika välplanerad som den militära. Tänk om vi kunde sluta se Afghanistan som ett land där vi börjar jobba i den värsta delen utan istället ser landet som delar och börjar att arbeta i de lugnare delarna med de civila insatserna och ser till att afghanerna får veta det. De som flyr till andra länder kunde få en fristad i Afghanistan istället, varför inte i Mazar-e-Sharif? Bygg skolor, bygg hälsocentraler, jobba parallellt med befolkningen och utbilda dem i undervisning och sjukvård. Ta tag i de civila delarna och utveckla dem.


Men det ska till kvinnor som sitter mellan varje beslutsfattare innan vi kommer dit. Idag består det offentliga rummet av idel män som lägger planen, och då kommer vissa saker att fattas...


Läs SvD 1, SvD2, DN, Carl Bildt (som var nöjd)som beskriver det ovan

söndag 6 december 2009

Kvinnor får det sämre i Afghanistan

Är det nån som blir förvånad? Med en president, Karzai, som inte har tillräcklig styrka för att säga stopp, så blir det förfärligt. Human Right Watch säger i sin senaste rapport att utvecklingen för kvinnor går bakåt, det är färre kvinnor i regeringen (från tre till en idag), och det ser lika ut på en mängd områden.
Vad kan nu utökad trupp i Afghanistan göra?
Till att börja med förutom de rent militära arbetsuppgifterna måste afghaner kunna lita på den polis som arbetar. Den polisen måste utbildas, inte bara tre veckor och få ett vapen i hand utan under en längre tid. De måste inte bara få en utbildning i hur man skjuter utan även hur man behandlar människor med respekt även från det kvinnliga könet. I rapporten beskrivs hur kvinnor fängslats för att de avvikit från hemmet, män som våldtagit dem går fria och det är kvinnornas fel om de blivit våldtagna och blir då dömda för äktenskapsbrott.
Här måste domstolar också finnas och hela den civila delen med fängelser och andra påföljder måste fungera. Det är här pengarna ska satsas!

Läs mer Ekot

onsdag 18 november 2009

Förlängning i Afghanistan

Debatterade Afghanistan i kammaren för att förlänga vår insats ytterligare ett år. Vi var sex partier som ställer oss bakom betänkandet av sju möjliga.
Vi socialdemokrater tillsammans med miljöpartiet vill att vi gör en översyn som ska vara klar till 2011. Den är skriven som en reservation och vi vill veta att vi gör rätt saker inte bara saker rätt. Hur kan man mäta framgång i Afghanistan? Ja, inte med antal soldater utan med antal barn som överlever sin 5-årsdag, antal kvinnor som överlever förlossningen, antal människor som har tillgång till rent vatten och självklart hur många barn, speciellt flickor, som får gå i skolan. Vi vet att antalet skolbarn har ökat, fast talibanerna bränt ner en hel del skolor, vi vet att antalet flickor i skolan ökat från inga alls till de senaste siffrorna på 2 miljoner av de 6 miljoner som får gå i skolan idag.
Men nu måste installationen av den nya regeringen med Hamid Karzai som president (och han istalleras idag) få hård press på sig att jobba mot korruption. En regering med låg legitimitet har svårigheter att leda ett land och det finns många odds emot Karzai. Ett kraftfullt ledarskap behövs för ett splittrat land med många viljor och lite förhandlingsvillighet.

måndag 2 november 2009

Afghanistans val?

Jag var en av dem som önskade att president Karzai skulle få över 50% av rösterna i förra valet. Inte för att jag stödjer honom speciellt för hans goda idéer, utan för att Afghanistan behövde en regering som var vald med majoritet av folket och hade legitimitet att styra.

Så blev det inte...och deras lag är glasklar: får ingen 50% av rösterna blir det en valomgång till.

Jag tänker mig detta land med dess geografi, vägar som inte finns, berg som sticker upp och är skyhöga, den kalla vintern på väg och snön i faggorna. Jag höll verkligen tummarna...
Nu har motkandidatern Abdullah dragit tillbaka sin kandidatur. Det försvagar Karzai ytterligare.

Stackars folk som försöker leva och bo i detta land, fyllt av oro och elände för de civila. Jag önskar att läget lugnade ner sig, att flickorna fick gå i skola också likväl som pojkarna, att det skulle finnas mat åt alla och framförallt: vatten till befolkningen. Till och med det saknas.

Hur ska detta sluta?

torsdag 2 april 2009

Våldtäkt tillåtet i lagen!

President Karzai, afghanistan, har undertecknat en lag som enligt FN gör våldtäkt tillåten skriver tidningen Metro, som i sin tur hänvisar till The Guardian som skriver: Kvinnor får varken lämna huset, söka jobb eller läkarvård utan sin makes tillåtelse. Dessutom innebär detta en legalisering av våldtäkt när kvinnan alltid måste ställa upp på sex om maken vill det.
Vi som läst "Tusen strålande solar" och gråtit oss genom boken tror inte att det kan vara så här. Kvinnors situation i Afghanistan blir outhärdlig! Grundlagen ger kvinnor lika rättigheter men det här gör att familjer kan ha andra lagar som står över grundlagen.
Min första känsla var "Nu ska jag arbeta för att våra svenska soldater ska hem omgående", rent reflexmässigt.
Nu har jag läst Metros artikel och bestämt mig för att fundera djupare på detta över helgen. Men självklart måste vi säga nej i all den kraft vi kan. Kanske det är för mycket att dra tillbaka truppen och överge även kvinnorna. Eller kanske inte....