Fiasko!

Igår debatterade vi hur försvaret skulle personalförsörjas. Statssekreterare Jevrell föredrog hur regeringen tänkt sig, och sen fyllde facken och frivilligorganisationerna på med hur de såg på saken. Det väckte fler frågor än jag hade innan mötet. Som politiker fick jag ställa frågor och ville då veta hur regeringen såg på att straffa den soldat som inte vill följa med sin grupp utomlands när det är dags för den samtränade missionen att starta upp utomlands. Det är ju så att det är valfritt att tacka ja till jobb som soldat men plikt sen att åka utomlands med gänget. ÖB kallade det omvänd plikt. Jevrell ville inte säga riktigt hur det skulle vara, och sa att en kvinna som var gravid i slutet inte skulle behöva åka och skulle också undvika straff. Men allt annat? När familjen kräver närvaro för att den har bekymmer? När föräldrar blir sjuka och behöver hjälp? Idag kan den soldat som önskar anmäla lust till försvarsmakten och vet då när hon/han åker, men med nya systemet blir det per kontinuitet med jämna mellanrum utan att fråga om lusten finns.
Min andra fråga gällde organistationsstödet till våra frivilligorganisationer: kommer de att få det eller blir det indraget som regeringens propp säger? Alla frivilligorganisationer vädjade om att se över det beslutet för det innebär dödsstöten för dem. Men svaret från Jevrell var att ingen skulle försvinna men stödet skulle tas bort. Det går ju heller inte ihop...
SvDs ledare idag ger en ytterligare bild över vad vi pratade om