Åsa Lindestams blogg: Ett annorlunda försvar?

fredag 15 februari 2013

Ett annorlunda försvar?

Efter många kommentarer, både när jag besökte Kungliga Krigsvetenskapsakademien och deras "En veckas försvar", efter att ha fått en del mail och sen läser kommentarerna till förra inlägget så öppnar jag upp här för debatt.

Hur ska vi då göra framöver?
Hur ökar vi allmänhetens kunskap om försvaret?
Hur får vi försvaret folkligt förankrat?
Är plikt tillräckligt "modernt" i vår tid eller finns andra sätt?
Går det att införa allmän samhällsplikt, inkluderande värnplikt och civilplikt som nån föreslog och i så fall hur och när i en människas liv?
Vad skulle den innehålla i så fall?

Vi i (S) vill stärka den folkliga förankringen. Vi vill inleda ett arbete med att öka allmänhetens kunskaper och kompetens om hur man agerar i samband med kriser och konflikter. Vi inser att utvecklingen riskerar att den kompetens som finns succesivt försvagas.

När jag senast hade en djup diskussion med förbundsordförande för ABF, Helen Pettersson, berättade hon att den snabbast ökande cirkeln idag är "Hur överlever jag ett zombieangrepp".
Konstigt sätt att förhålla sig till verkligheten, men samtidigt får ungdomar lära sig att överleva utan el, mat och vatten och de gör detta frivilligt. Så det finns kraft och vilja att bygga på. Men vi måste ta tillvara på det drivet. Och hur gör vi det?

Upp till bevis nu, alla ni som vill hjälpa till att tänka!
Jag sitter strax o lyssnar till valet i Armenien, uppkopplad o har koll på läget så nu är det bara att jobba på!

13 kommentarer:

Smörjaren sa...

Återinför allmän värnplikt med valmöjlighet.Män och kvinnor.
Skapa möjligheter för en del att få utbildning och praktik inom vårdsektorn(totalförsvarsplikt).
Låt hemvärnet finnas lokalt för skydd och bevakning vid kris mm.
Dessa alla har inte Försvarsmakten som arbetsgivare. Folkförankringen kommer att öka rejält.

Det måste givetvis anställas officerare mfl. för att lösa detta.

Onga1 sa...

Jag väljer att länka till en annan blogg och inlägget "till värnpliktens försvar #2", vars slutsatser jag till stora delar håller med om.

http://wakander.blogspot.se/

En annan viktig fråga är integrationsaspekten. Staten kan här bidra till att ungdomar från Danderyd, Rinkeby, Köping och Söderhamn ges möjlighet att mötas och samarbeta tillsammans, att respektera och lita på varandra och kanske även bli vänner för livet.
Värnplikt (och civilplikt) skulle kunna ge många i utanförskap en känsla av att för första gången vara behövd och få möjlighet att göra en insats för det samhälle där de bor.
Jag vet av egen erfarenhet att många invandrarfamiljer upplevde en sådan enorm lycka och stolthet när deras son blev inkallad till värnpliktstjänstgöring.

Onga1 sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Fredric Nilsson sa...

Vi är ett för litet land för att ha råd med ett försvar med endast anställda soldater. Vi borde ha ett system där en mindre grupp av soldater blir anställda i specialförband och specialfunktioner där det krävs ett mycket högt kunnande. Vidare bör vi ha en lite större grupp som har en god utbildningsnivå och som faktiskt får öva regelbundet. Till detta behöver vi en samhällsplikt där alla unga män och kvinnor ska genomföra en 3 månaders utbildning med olika inriktningar såsom försvar, sjukvård, räddningstjänst, civilförsvar osv. Detta skulle ge oss ett samhälle som kan möta olika utmaningar och ge alla en chans att mötas och lära känna varandra.

Upandaway sa...

Ett bra initiativ!

Det enklaste och billigaste sättet att skapa en större folkförankring är att återinföra någon form av allmän mönstringsplikt och bredda den till att omfatta bägge kön.

Oavsett hur resten av försvaret är strukturerat garanterar detta att alla ungdomar får en personlig upplevelse av och presentation av försvaret och kan fundera igenom om och hur de skulle vilja delta, och provocera ett brett urval av människor över om de skulle kunna tänka sig detta som yrkesbana. Hur mönstringen bäst ska utformas är en svår fråga, det behöver inte alls se ut som förr, men det personliga mötet är viktigt. Dessutom bör man kanske ha möjlighet till "öppen ingång" så att folk kan ångra sig och söka senare år om de vill.

Civilplikt bör vara ett givet inslag, där utbildning i praktisk krishantering ges i syfte att kunna stödja samhället vid kris. Vårt moderna, urbana och mycket komplexa samhälle är långt mer sårbart än det var förr, i fred såväl som i krig.

I fred måste vi oroa oss för det ökade inslag av extremt väder och andra kriser vilka obevekligen kommer bli en konsekvens av klimatförändringarna. I krig kan sabotage, missil och cyberangrepp på vår infrastruktur medföra påfrestningar som är svåra att föreställa sig. Alla samhällsfunktioner och reserver idag är så slimmade och elektrifierade att när det går utför så kan det gå mycket snabbt! Att ha förberedda människor spridda i samhället med kunskap att tackla och förstå de problem som kan uppstå kommer i sådana lägen vara ovärderligt, och bidra starkt till samhällets psykologiska motståndskraft.

Vad gäller resten av strukturen på försvaret bör Sverige ta en allvarlig titt på Danmark och Norge, vilka har mycket intressanta värnpliktsmodeller.

Danmark har värnplikt och civilplikt, medan Norge har värnplikt från vilket rekryteras ett yrkesförband. Vilket av yrkesförsvar och värnplikt som är mest "modernt" är dels en pengafråga, men än mer en fråga om samhällsvärderingar.

Både Norge och Danmark har mycket moderna försvar, och inget av dessa länder överväger på allvar att avskaffa värnplikten. Och de är förstås de som står oss närmast på nästan alla sätt man kan tänka sig. Har skrivit mer om bl.a. värnplikt och yrkesförsvar på min blogg.

En läxa som åtminstone jag dragit är att man måste vara beredd på att det är mycket liten till obefintlig tid över för mobilisering i dagens konflikter. Storskaliga angrepp med missiler och cyber kan komma med extremt liten förvarning.

Detta innebär att Gotland (som ju är helt centralt i dagens scenarier) samt luftvärn och flygförband måste vara väl skyddade och hålla mycket hög beredskap. Behovet av överskeppning till Gotland måste vara minimalt. I skydd av detta kan mobilisering ske.

Väljer man att ha en modell likt Norges kan man tänka sig att bemanna armé och marinförband på Gotland med övervägande yrkessoldater, medan resten av landet har övervägande värnpliktiga.

Exakt hur det ska fördelas är dock på en detaljnivå som politiker kanske inte ska avgöra, men det kan vara bra att ha med sig att man inte måste välja utan att yrkessoldater och värnplikt går alldeles utmärkt att kombinera. Då yrkessoldaterna i dessa fall rekryteras bland de värnpliktiga undviker man väldigt många problem som dagens system dras med.

PangPangSWE sa...

"Vi i (S) vill stärka den folkliga förankringen."

Fråga: varför raserade ni, tillsammans med (M) hela FM då?

Jo, för att ingen av er insåg, eller förstod, vad ni sysslar med.

Det finns gott om kloka röster här och på försvarsbloggarna. Läs och lär.

Gör om, gör rätt.

Och erkänn era egna misstag.

Åsa Lindestam sa...

Upandaway: Mycket intressant inlägg, även din blogg var mycket bra.
PangPangSwe: skriv nån annan stans, du bygger inte upp nåt, utan förstör. Vi förlorade frågan om plikten med tre röster i kammaren!
Men tillbaka till frågan om plikt: Är det möjligt i dagens Sverige att införa det igen? Även om vi kortar tiden till 3 månader? Och när ska den ligga? Efter gymnasiet? Under en treårsperiod? Ska det finnas skäl för uppskov? Vad ska man träna? Och för vilka hot? Bra inlägg att träna för det civila samhället, här känns hotbilden större för många i vårt samhälle med översvämning, väder, kyla, storm o annat. Bra även med praktik inom vårdsektorn.
(Satt i rum idag utan uppkoppling, därav sent svar)

Smörjaren sa...

Man skulle kunna ha tre inriktningar väpnadstrid, civilförsvar och sjukvård.
Väpnadstrid utbildas man mot insatsorganisationen. Civilförsvars- utbildning kan bestå av röjning, evakuering och skyddsåtgärder vid fara.
Sjukvård kan finnas inriktning både för insats och civilförsvar (möjlighet för vapenfri).
Alla skall ha mönstringsplikt men en stor valfrihet i övrigt.

Denna plikt bör genomföras efter gymnasiet.
Detta kan kompletteras med anställda soldater och sjömän(kvinnor)för mer krävande befattningar.
I freds tid finns då en grundorg med anställda och vid beredskapshöjning mönstras lämpliga delar in.

Unknown sa...

Att återskapa pliktsystemet kommer inte öka vår militära försvarsförmåga!

Hur kan det komma sig, jo om vi antar att en militärpliktig ska stå i beredskap tio år och att vi bara kommer ha råd att utbilda (inkl. repetitionsutbildning) och utrusta mellan 50 – 100 tusen soldater med moderna prylar. Blir slutsatsen att det bara behövs 5 – 10 tusen militärpliktiga från varje årskull.

Eftersom en årskull är ca 100 000 personer kommer behovet av civilplitsplatser att överstiga 90 000 st. per år.

Som jag ser det betyder plikttjänstgöring att man utblidas till något som kan komma att behövas vid en krissituation. Att använda pliktpersonal som grå arbetskraft inom vården eller äldreomsorgen kommer enbart att gravt undergräva ”pliktkänslan” hos de som utsätts för detta.

Det finns också ett antal praktiska och ekonomiska problem såsom kostnader för utbildning, boende, mat, resor, lön, extrabidrag till folk som skaffat jobb å flyttat hemifrån o.s.v.
Personligen har jag t.ex. mycket svårt att se att staten satsar pengar på att bygga upp 90 000 pendlarbostäder med tanke på den rådande bristen på åretruntboende. Detta kommer troligvis att resultera i att civilplikten görs på hemorten tillsammans med folk man känt hela livet.

Alla dessa kostnader kommer utan tvekan att tas från försvarsbudgeten som då i realiteten minskar och resulterar i minskad militär försvarsförmåga.

Men nu till något intressantare. Vad ska vi göra med försvaret.
Jag är ganska säker på att de säkerhetspolitiska bedömningar som nu tas fram kommer resultera i att det inte finns några militära hot mot oss just nu. Ryssland rustar upp men ingen vet hur mycket det blir i slutändan och vad som händer politiskt.

Det vi vet är att en kris kan uppstå på säg två år eller kortare och att militära förmågor tar tid att skaffa sig t.ex…
En ny välutbildad armebrigad 5-10 år
Långräckviddigt kvalificerat luftvärn 2-3 år (om vi får leveranser i tid)
Fartyg/ubåtar 2-5 år
Dessa siffror är helt tagna ur luften men jag har svårt att se några större möjligheter till upprustning av kvalificerade förband/förmågor på kortare tid än två år.

Vidare måste vi också tänka på att vår omgivning är högteknologisk och enbart en massa folk med gevär inte kommer ge stort resultat på en fiende som kanske ägnar sig åt att bomba sönder vår infrastruktur tills vi går med på de eftergifter som krävs.
Alltså hotet om en fulskalig invasion är inte aktuellt.
Hur vi ska personalförsörja är bara ett av problemen.

Vi kommer inte ha råd med alla de förmågor som krävs eftersom systemen är för dyra. Enda hållbara lösningen är att dela med andra länder. Och att dela försvarsförmågor kräver ömsesidiga bindande åtaganden mellan parterna d.v.s. en allians.

Men det finns också en vilja hos många att bidra till samhället vilket visar sig via saker som b.l.a. missing people. Allting behöver inte styras centralt. Det moderna sättet att bidra är kanske många små insatser under hela livet med det man kan och vet när det finns tid och möjlighet.
Jag tror att det avgörande för om folk ställer upp vid en kris är nivån på utrustning och ledning som tillhandahåls.

Upandaway sa...

@Lindestam

Tack!

@Unknown

Din kommentar verkar bygga på några missförstånd. Det är inte ett invasionsförsvar modell 1980 vi ska bygga upp, och värnplikt är inte automatiskt = massa killar (och tjejer) med gevär.

Ta en titt på Norge och Danmark, inget av dessa försvar har någon invasionsförsvar, men väl värnplikt. En värnplikt behöver inte vara allmän, och kan vara i stort sett frivillig.

Därtill är det ingen som pratar om ett hot från Ryssland idag, imorgon, nästa vecka eller om ett år. Det vi pratar om är att omvärlden visar tecken på att förändras så att ett hot *möjligtvis* skulle kunna föreligga om 10-15 år, förutsatt att de negativa trender vi nu ser håller i sig.

*Om* det skulle visa sig att de gör det (något vi förstås först får veta i efterhand) då gör vi klokt i att börja förbereda oss redan nu.

Om ett trendbrott sker mot det positiva (mycket möjligt!) så har vi spenderat pengar i onödan. Om trenden fortsätter vara negativ då riskerar vi och våra grannar konsekvenser som är svåra att överblicka.

Du kanske är villig att ta en sådan risk, då sannolikheten förefaller dig låg, och hellre lägger skattepengar på annat. Andra ser på samma sannolikhet, men menar att dess följder vore omöjliga att acceptera. Pengar spenderade på en försäkring är inte bortkastade bara för att det visade sig att inget hände.

Upandaway sa...

@Lindestam

Jag tror definitiv att plikt skulle gå att införa. Så annorlunda är vi inte än våra grannar (Finland, Danmark, Norge och Estland) att vi inte skulle kunna ha detta. Ser man till Riksdagen (S, V, SD och kanske FP och KD) så finns antagligen en majoritet för detta nu när det står klart att nuvarande design av yrkesförsvaret är på väg att haverera (om det inte redan gjort det).

Exakt hur lång värnplikt och under vilka perioder den skulle ske är en fråga för militären att reda ut. En plan för behovet att folk måste komma före en dimensionering av antal eller utbildningstid.

Tidsperioden efter Gymnasiet är förstås den klassiska, och det är kanske fortfarande ett bra val. Väldigt många ungdomar kommer ut i verkligheten efter den obligatoriska skolan är slut utan att veta vad de vill med sina liv.

I Sveriges avlånga land finns nog gott om nya och gamla platser där man kan träna. Det är förstås en fördel om dessa ligger nära de platser som man anser sig behöva försvara. Men även detta är bäst att försvaret får reda ut.

Unknown sa...

@Upandaway

Jag kanske var lite otydlig låt mig då säga att personligen ser jag gärna en rejäl höjning av försvarsanslagen.
Men med tanke på den hotbild som finns just nu kan jag inte tänka mig att det blir mer än någon miljard eller två oavsett vad som antyds i debatten, jag vill se det hända också.
Men några tiotals miljarder kommer det inte bli.

Mitt ”en kris på två år” handlar om att det kan vara lugnt i 15-20 år innan något händer å då har vi det vi har.

Vi behöver heltidsanställda soldater i kombination med någon form av deltidare.
I ett system med heltidare i kombination med vpl. Kommer vpl-lönerna att ligga inte allt för långt ifrån heltidslönerna.
Om man sedan väger in kostnaderna för att utrusta alla soldater med modern kvalificerad utrustning och kostnader för högteknologiska system i form av luftvärn å en full vapenarsenal till jas-gripen.
Blir min slutsats att det bara blir några tusen vpl per år och då är frågan om försvaret verkligen kan tjäna på en återgång till värnplikt samtidigt som att frivillighet ger högre motiverade soldater.

Att sedan i någon form av solidaritetstanke med vpl införa en omfattande civilplikt är jag helt emot. Dels på grund av att jag tror att kostnaden för detta kommer att belasta försvarsbudgeten (kan inte tänka mig att det hostas upp mer pengar till militära delen + pengar till civilplikt)
Men jag ser inget behov av det iheller, det finns ett stort engagemang därute å många kan tänka sig att hjälpa till. Det kanske inte kan visas i någon myndighets verksamhet men det finns där om man bryr sig om att titta.
Jag tror inte att folk är så hjälplösa som det ibland sägs. Om man t.ex. kan luffa runt i Thailand ett par månader då klarar man nog en hel del annat också. Problemet ligger snarare i att det inte finns några gemensamma reservlager.

Unknown sa...

Allmän mönstring för alla, både män och kvinnor. Datoriserad första sållning där testresultaten matchas med befattningar.

Dyrt att mönstra alla? Ta pengar från reklam-budgeten tack. (Less på att försvara märkliga kampanjer)

Gör dagen/dagarna till information kombinerat med tester.

GMU måste delas upp i fler inriktningar och genomföras av förbandet som rekryterar!!!

De sista åren jag utbildade värnpliktiga kändes det märkligt att lägga ett tvång på en så liten del av årskullarna.

//Johan