OSSE i Oslo

Just nu befinner jag mig i Oslo för Organistationen för Samarbete och Säkerhet i Europa, vårt sommar möte går av stapeln just nu. Efter att vår ordförande/president Joao Soares öppnat mötet så är ordet nu talmannen i Norges Storting, Dag Terje Andersen som pratar om vad vi som parlamentariker kan göra vad gäller korruption.
Han pratar om hur vi kan förändra lagar, se till att polis och andra gör sin del av arbetet.
Det kan förstöra ett lands hela framtid om man inte orkar och vågar sätta stopp för korruptionen.
Sen pratar Jonas Gahr Störe, utrikesminister i Norge om lagar, korruption och kriminell verksamhet och hur det ska bekämpas.

Efter det här kommer vi att ha ett särskilt möte om Kirgistan. De har delegater här. Rosa, presidenten, som deltog i mötet i Wien som parlamentariker, är nu kvar i Kirgistan. Enligt källor är hon nu president i 1½ år och ska sen avgå inför nyval. Hoppas hon klarar av det.

Gör vi nytta?

Tänker en hel del på hur vi knyter an till andra nationer, vi som är politiker och har möjligheten att träffa andra parlamentarier från hela världen. Förändrar vi något? Gör vår närvaro att nåt händer eller åker alla hem till precis samma land med samma tankar som förut innan våra möten? Just nu tänker jag mest på OSSEs vintermöte i Wien, förstås.

Förmodligen går det både att svara ja och nej på frågan och även ett eventuellt "jaså".

För min egen del deltog jag livligare än vanligt med andra länder. Eftersom jag har en roll i socialistgruppen som nån form av sekreterare fast utan skrivansvar så deltog jag i våra gruppmöten. Jag ser till att alla får de uppmaningar som vår ordförande Tony vill att de ska ha via mail, jag försöker stötta så vi vet och inser vad som händer runt våra möten och vad vi kan göra för att förändra om vi så vill.

Ett speciellt möte som biter sig fast var mitt samtal med Kirgistans kvinnliga ombud, Roza. Vi blev presenterade för varandra, därför att hon ville vara med i vår socialistiska grupp. Hon är fd utrikesminister, numera parlamentariker, och deltar också i OSSEs möten. Morgonen efter vårt samtal kom hon på vårt gruppmöte, lyste upp när hon såg mig och kom och satte sig bredvid mig som vi vore gamla bekanta. Det kändes bra. Jag ska ta vara på den vänskapen.

Sen höll jag förstås mitt inlägg om Afghanistan. Jag var den enda som nämnde vatten och sanitetsanläggningar. Så jag tror det har betydelse. Blev också tillfrågad om jag ville bli ansvarig i någon form för Afghanistan i organisationen, den karamellen ska jag suga på lite till innan jag svarar...så visst gör vi skillnad när vi möts...

OSSE i Wien

Är på vintermötet med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, som numera innehåller förutom USA o Kanada, Ryssland och ett flertal länder öster om Wien. Oerhört spännande, har just blivit bekant med en kollega från Kirgistan, hon pratar engelska och det är mycket intressant att ta del av vad hon säger.
Idag på eftermiddagen är en debatt om Afghanistan som jag ser som höjdpunkten för det här mötet. Jag har redan begärt ordet och jag vet att jag får det i början av en 2 timmar lång debatt. Mitt inlägg ska såklart handla om rent vatten och sanitet, vikten av att satsa civilt och att även prata om vad som vi behöver göra på det området. Även om skolan i Afghanistan har ökat de senaste 5 åren från 1 miljon pojkar till 6 miljoner flickor och pojkar är det långt kvar, för att inte prata enbart antal så kunde även läroplaner skrivas och förbättras, det blir nog mest Koranen.
Vi är 56 länder på plats här, det vimlar av språk även om vi har 7 officiella språk där vi har översättare som jobbar hårt.
Nu blir jag snart utkörd ur detta rum, en stor sal som varit mer eller mindre tom en stund, för nu kommer Kazakstan och ska ha ett möte...

Vilnius!

Är i Vilnius med OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete. Vi har vårt sommarmöte, den här gången i Vilnius, Litauens huvudstad. Det är första gången vi är i ett baltiskt land, så det är lite speciellt. Idag har vi lyssnat till vår ordförande Soares, sen talman och premiärministern här i Litauen. Sen höll Tone Tingsgård, riksdagsledamot från Uppsala, ett anförande om "Genderbalance" eller avsaknaden av den. Det är under 20 % kvinnor i OSSE, det finns 13 länder som inte har en enda kvinna med i sin delegation av de 56 medlemsländerna. Skandal! Hur ska besluten kunna bli bra när inte hela landets representanter får komma till tals?
Hon fick mycket beröm för sin rapport från flera länder, bl a Kanada hade jobbat hårt i sitt parlament för att fördelningen man o kvinna skulle bli bättre.
Imorgon har vi gruppmöte i socialistgruppen på morgonen, redan 8.00 ska jag infinna mig på parlamentet som ligger en timmes gångväg från hotellet. Men det är viktigt! Vi ska ta ställning till flera förslag och dessutom välja tre vice ordföranden för vår organistation. Sen ska vi också utse tre nya ordföranden för de kommitter vi har, där jag tillhör kommitten med politik och säkerhet.

Margot och ministerinitiativet

2000 antog FN en resolution om kvinnor, fred och säkerhet som bland annat innebär att jämställdheten i FN:s fredsbevarande operationer ska stärkas och att man måste se krishanteringen ur ett könsperspektiv. Varje inlägg jag haft i kammaren om våra insatser har handlat om detta. Vi bygger för fred när vi involverar även kvinnor i fredsarbetet men det måste göras på en bredare bas än idag.
Margot Wallström är nu ordförande i ministerinitiativet, ett nätverk där unga kvinnors kompetens ska tas tillvara på och utvecklas. (SvD)Hon tar ett stort ansvar för att freden i världen ska finnas på fler ställen än idag. Jag har många gånger sett skillnad i sätt att leda möten med män och med kvinnor. Ledaren har oerhörd betydelse för organisationen. Därför är det också viktigt att det finna människor från båda könen som ledare i världens stora och små organisationer.
Tone Tingsgård (S) lägger ett förslag till OSSE i sommar där alla delegationer måste bestå av båda könen annars mister man sin rösträtt. Undrar om OSSE är mogen för detta?

OSSE och Gergien, nu är det slut!

OSSEs mission i Georgien avslutas till halvårsskiftet! Kontoret är inte längre välkommet att verka i Georgien. Det är president Saakasjvili själv som inte vill ha kontoret där längre. Han vill visa att Georgien nu är ett land som kan klara sig själv. För oss övriga länder hade det varit bra att ha kontoret kvar. De fick trots allt ett förlängt mandat när alla inblandade länder röstade för ett halvårs ytterligare närvaro, men nu är det stopp.

Kvar i Georgien blir EUs insats EUMM med uppgift att jobba för de överenskommelser om tillbakadragande för trupper från Ryssland.

Hur får vi nu på ett säkert sätt den bild över vad som händer där? Båda sidor hade många överord om vad som hände under kriget i augusti 2008 och utnyttjade skickligt internet att sprida dessa informationer, något skarvade från båda håll.

Rolf Ekeus, verksam inom OSSE, uttalar sig idag i SvD om betydelsen av insatsen. (Finns inte på nätet) Själv kan jag bara instämma, var ju där i oktober 2008 och fick se arbetet med egna ögon. På bilden chefen för EUMM, Per-Erik Korström tillsammans med mig.

Ryssland med i båten!?

Vid mötet med OSSE, Organisationen för Samarbete och Säkerhet i Europa, där jag är delegat och vårt vintermöte låg i Wien förra veckan, diskuterade vi Europas säkerhet. Rysslands vice utrikesminister Grushko fanns med och var huvudtalare, och han menade att det idag inte finns någon enskild stat som klarar sig utan andra och därför måste vi lägga fokus på att göra en säkerhetsstrategi tillsammans, en form av mulitlateral säkerhetsarkitektur. Blockpolitiken är föråldrad och därför måste vi samarbeta runt de hot vi ser framöver. Han nämnde här terrorism, frusna konflikter och klimathot. Även en transatlantik länk betonades.

Jag personligen tror att det är alldeles nödvändigt att vara överens om tagen i stort med alla inblandade länder och hälsar Rysslands ställningstagande varmt välkommet i gänget. Vi har problem, men är vi många blir det lättare och ju fler desto bättre. Språket är ett hinder men vi får anstränga oss än mer för att bryta språkbarriärer. Många av oss talar fler än ett språk och ibland måste vi tyvärr ändå använda tolk. Jag hälsade även på två från Vitrysslands delegation. Mannen kunde inte engelska, så vi pratade genom tolk, men kvinnan kunde engelska! Vi bytte kort och sa att vi skulle höras av via mail. Kan bli intressant...