Att ge löften om jobb..

Våra duktiga soldater från Nordic Battle Group användes inte i skarpt läge under det halvår de stod beredda. De omskrevs som den mest samtränade Battle Group (BG) av alla som stått beredda att dra ut i världen på den radie av 600 mil från Bryssel som var möjligt område. Att de inte användes beror inte fullt ut på att allt i världen var lugnt på den tiden (2008) utan på att i skarpt läge går lönerna över från bidragande länder till EUs gemensamma ansvar och de procenttal som är framförhandlade gör att vissa länder bromsar.

Men för att inte slösa bort allt som de tränat fick de möjlighet och erbjudande att fara till Afghanistan. Många tackade ja, de var ju vältränade och ville stå till tjänst för Sverige. Och de har gjort ett gott jobb i Afghanistan: Ofta har de varit beskjutna, ofta har det hänt nåt på vägen till och från campen men de har behållit lugnet och avgjort situationen till det bästa.
Här hemma under tiden har regeringen och majoriteten i Riksdagen bestämt att vi ska ha ett yrkesförsvar. Varför inte slå två flugor i en smäll och anställa dessa? Försvarsministern halvlovar när han är nere i Afghanistan, personalchefen tar beslut att så blir det och alla är glada. Men nu har Försvaret börjat räkna pengar igen och då går det inte. Portmonnän är tom och tyvärr, tyvärr, det finns inget över för löner.

Så nu skingras gruppen för vinden, de samtränade förväntas försörja sig på annat sätt under ett stort antal månader och sen stå där, redo igen, när portmonnän är påfylld, tidigast till sommaren.

Märkliga löften, märklig personalpolitik och märkligt att svika dessa som ställt upp till 100%.

Läs SvD