Så sa då Sverige "ja" till gasledningen. Utan att fullt ut miljöpröva så beslutade regeringen att det är OK att ledningen passerar utanför Gotland, visserligen på internationellt vatten men ändå.
Efter att ha besökt Azerbadjan och Georgien strax efter kriget i Georgien, efter att ha pratat med kamrater i Ukraina efter att gaskranen stängdes för dem, efter att ha besökt Moldavien och hört om deras oro för framtid så är det bara att inse att makt är att ha rätten att ha händerna på gasledningskranen och kunna bestämma vem som får gas eller inte.
Sett ur ryskt perspektiv kan jag förstå att de vill exportera sin gas, värderad högt som exportprodukt som inbringar stora summor från omvärlden. Dessutom ger det en trumf på hand att kunna välja olika vägar att exportera på, vill Ukraina betala sin skuld så OK, låter de bli (eftersom de inte har pengar) så stängs ledningen genom deras land av och istället går det via Östersjön till dess de besinnat sig och betalar.
Den som påstår att gasledningen inte är en säkerhetspolitisk bricka i spelet om makten i världen måtte blunda.
Läs även Röd-grön, SvD, DN, Wiseman
En gammal ny amerikansk president och Europas säkerhet: Vart är debatten på
väg?
-
I och med omvalet av Donald Trump till USA:s president uppstår – återigen –
många frågor för den europeiska säkerheten. Europa är fortsatt beroende av
amer...
6 timmar sedan
1 kommentar:
Oligarkerna i Ryssland jublar över svenska regeringens beslut. Vilket klipp för Putin och hans pojkar! Det ryska folket kommer inte att få del av det kapital projektet genererar. Kostnaderna för föroreningarna och dess miljöpåverkan på Östersjön kommer att bli östersjöstaternas huvudvärk. Oligarkerna lär inte bidra med en enda rubel. Äntligen kan Andreas Carlgren krypa till sängs med både Putin och Merkel.
Skicka en kommentar