Trots allt ett lyckligt slut

Piraterna härjar fritt utanför Somalia. Aftonbladet har en berättelse När de bordar ett fartyg eller en fiskebåt lämnas inget över till slumpen. Den här gången hade besättningen ändå tur: Nån måste ha frågat efter dem. Därmed började eftersöket.
Fartygen kan åka i konvoj med de som skyddar. Därmed skulle de vara säkrare än att försöka sig på färden helt ensam. Men ibland tar de en chans: och det kan ju lyckas.
Det svenska fartyget Carlskrona är på väg ner till Adenviken. Hon ska vara ledarfartyg på plats och se till att allt samordnas. Besättningen består av 175 personer och de kan undsättas med ytterligare upp till strax under 500 soldater från Sverige om det skulle hetta till.
Men ännu vet vi inte om det finns möjlighet till ytterligare domstolar och fängelser om det blir några anhållanden därnere. Kenya aviserar att de inte vill ta emot fler fångar, fängelserna är fulla. Seischellerna förhandlar...men om det händer här och nu?
Hoppas det löser sig, annars får vi ta fångarna till Sverige. Och hur blir det då?

Kustbevakningen

Läser i informationen från regeringen att Sten Tolgfors, försvarsminister, varit med och beslutat att sända Kustbevakningens flygplan till Somalia för att spana på pirater. Som vanligt är vi i oppositionen inte informerad. Det känns inte bra att få läsa sånt här via prenumerationer från regeringen utan att kunna yttra sig i nåt om vad som är bra eller dåligt med insatsen.
Sen kör de väl över oss i utskottet o låter KBV åka oavsett, vi tar ju beslut om utlandsmissioner men säkert finns det nåt finstilt där vi inte behöver informeras när det är KBV. Det har inte hänt förr under min tid, så det finns lite att fundera över.
Flygspaning är för övriga bra, det ger en snabb bild över läget så visst förstår jag att de har nytta av den i Adenviken. Men hur är de utrustade, de som ska ner dit och hur är det med allting annat runt den insatsen? Jag är av den bestämda åsikten att ju fler som tänker desto bättre blir det - förutsatt att det inte blir alltför många och det drar ut på tiden...
Hur ska planet vara utrustat? Vilken träning ska killarna ha (för vad jag vet är det bara killar). Vart ska de basera (ha planet när de inte flyger)? Är det säkert på det stället? Vem vaktar flygfältet? Frågorna är än så länge betydligt fler än svaren...

Analyser och helheter i politiken

Läser med intresse vår försvarsminister Sten Tolgfors blogg om ointresset för försvarspolitiken i Sverige, förutom vissa ledarskribenter på våra stora tidningar. Jag tror han har fel. Jag har hört debatter på de mest förvånande ställen, i syjuntan (var refererat i Söderhamnskuriren idag) på biblioteket och även vid morgonfikat på en av uteserveringarna i stan.
Däremot är det få som har en helhetsbild över vad som händer och har hänt i försvaret på senare år, och dessutom få som reflekterar över hotbilden idag i förhållande till försvar och icke att förglömma: polisen.
I våra dagstidningar (inte de stora drakarna utan våra lokala) skriver polisen om vilka källarinbrott som förekommit, hur många cyklar som stulits och att två stycken slagits utanför nån pub i helgen. Detta skrämmer och självklart handlar debatten mycket om den hotbild som folk då känner.
Artikeln om Lys återvändande (tjej från Somalia) (Söderhamnskuriren idag) tog stor plats och den har engagerat ortsborna. För henne tycker vi att vi känner, att vi rår om och vi är många som samlat in pengar till henne för att hon och dotterns skulle överleva vid utvisningen. Men nu är de tack och lov här igen.
Detta är ett litet exempel på engagemang för andra delar av världen, vilket är mycket bra. Men att se hotet från opiumodlingen i Afghanistan som sänder detta till Sverige, vilket är 90% av marknaden här, som ett hot som gör att vi måste hjälpa människor på plats därborta är mycket svårare. Journalistiken för artiklar i vår media är inte på djupet och analytisk.
Att generalisera är lättare än att djupdyka och ta in de stora penseldragen kräver en annan journalistik. Men det kräver också att försvarsministern berättar om varför vi gör vissa saker och även beskriver bakgrunden till hur vi tänkt tidigare. Här har han mycket att göra!

Förda bakom ljuset?

Igår hade vi Försvarsutskott och celebert besök: Försvarsminister Sten Tolgfors gästade oss och berättade om sina prioriteringar inför det kommande ordförandeskapet. Efter hans rapport fick vi ställa frågor och jag ville veta vad som händer i Somalia, eftersom de korvetter vi har där inte kan fortsätta för de måste ges en grundlig översyn här hemma i Sverige, det har vi vetat hela tiden. Dessutom vet vi att efterfrågan i Somalia just nu är på havsövervakning och stabspersonal. Kommer vi att erbjuda JAS Gripen?

Tolgfors svarade att vårt bidrag måste diskuteras i förhållande till korvetterna och dess storlek, där de är mindre än andras bidrag och därför inte klarar mycket hårt väder. Däremot tjänar vi på snabbheten istället eftersom de är små korvetter, typ Carlskrona sa han. Men detta fartyg är en annan typ, min- och långresefartyget HMS Carlskrona.

Det här svaret fick vi ca 11.20 igår och efter lunch kom TT-meddelandet och sa att vi sänder HMS Carlskrona till Somalia. Visste inte Tolgfors om detta på förmiddagen? Varför sa han inte till oss att beslutet var fattat av regeringen? Och de som ska planera och utrusta detta fartyg har vetat detta länge, det har tom stått i media att de planerar..

Riksdagen fattat det slutgiltiga beslutet att sända HMS Carlskrona. Men hur innehållsrikt blir det när man omyndigförklaras av ministern ett par timmar innan svenska folket får veta? Finns det en strategi bakom eller visste han inte om vad som skulle hända?

Pirater

Har lite roligt åt PJ Anders Linders inlägg i debatten om de pirater som togs tillfånga igår av våra soldater och sjömän på korvetten utanför Somalia. Visst kan det vara bra att vi tar hand om fångar och ser till att de är säkra genom att ge dem en flytväst det första vi gör. Men jag är mycket mer oroad över vad som händer när de ska överlämnas enligt de avtal som vi sagt ja till och det betyder Kenya. Hur blir det med MR, mänskliga rättigheter, när de väl är där och ska bli dömda i en rättvis rättegång och hur blir det i fängelset? Blir de behandlade på ett människovärdigt sätt?

Förra gången jag skrev om min oro ifall nåt skulle hända fick jag ett par påhopp om att dessa pirater inte var så mycket värda för de hade förmodligen mördat och då kunde man likagärna behandla dem som sämre djur. Men se det anser inte jag! Och jag undrar i mitt stilla sinne om dessa pirater haft ett val i livet där de kunde besluta att välja mellan utbildning och ett vanligt arbete eller att hunger drev dem att bli pirater? Vilket val har vi i Sverige? Eftersom jag har en bakgrund inom förskolans värld vet jag hur mycket en familj kan betyda för framtida val. Eller för att bara bli nåt för att bli sedd. Så jag tänker fortsätta vara orolig för människor i världen.

Somalia och korvetter från Sverige

Ja, återigen besannas vår oro: Korvetterna är inte fullt utrustade med vad som kan förväntas finnas på fartygen. Det var lika när vi träffade korvetterna som var på mission i Libanon, de fick patrullera i ett mindra område så pass långt utanför kusten att de inte kunde beskjutas från land. Varför är jag inte förvånad?

I debatt från talarsolen har Karin Enström (M) sagt att skyddet för våra soldater behöver inte vara det bästa, utan det behöver vara "tillräckligt bra". Jag antar att det här är svaret på detta.

Men om det nu är så att våra tjejer och killar åker utomlands med risk för sitt liv så tycker jag att det ska ha det allra bästa!

I senaste numret av Reservofficeren skrivs om att våra reservofficerare som tävlar i EM i Istanbul i Turkiet inte ens fick låna uniformer för det klimat de skulle tävla i, och blev erbjuden från ett flertal andra länder att de skulle få uniformer till låns under tävlingen. Men av stolhet eller vad det nu var tackade de nej, och tävlade ändå. Magsjuka gjorde tillsammans med detta att de fick en 28:e plats av 41 deltagande länder. Men det är väl det här som är "tillräckligt bra". Visserligen känner jag att detta är mer på lek och inte blodigt allvar, men när det rör sig om tre uniformer så måste jag undra lite.

SvD har som vanligt en oerhört bra artikel om Operation Atalanta som vår mission deltar i vid kusten i Djibouti.

Hoppas att allt går bra därnere och att alla kommer hem med rika erfarenheter av det internationella inslaget, som kommer att pågå i 4 månader utan att kunna förlängas med dessa fartyg.

Fånge i USA

Nu ser vi utfallet av vad vi i oppositionen befarat ska hända våra svenska soldater när de når Somalias kust: fångar tas och vad gör man med dem? Vi i S har påpekat flera gånger att det måste finnas avtal där vi vet vad som händer med ev fångar och att de som tar dem lämnar dem till en framtid i något land som resppekterar Mänskliga Rättigheter. Idag säger DN att den 15-åriga kille som var med och kapade lastfartyget har anlänt till USA och ska dömas där. SvD rapporterar lika. Han är pirat. Han stod leende på bilden bredvid polisen i USA. Hans tre kamrater blev skjutna till döds när kaptenen fritogs. Killen riskerar livstids fängelse. Vad hade hänt om han tagits av svensk styrka? Eller nåt annat land som inte är så noga med MR? Det här borde ha förhandlats med Somalia för länge sen, och fångar borde veta att de blir "rätt" behandlade. Nu har FN och vi lyckats igen med att stoppa pirater men varför kan vi inte ta ett ordentligt tag och se till att bygga för fred? Så många lösa trådar som fortfarande hänger i luften och hur ska våra svenska soldater förhålla sig till dem?

Påskens händelser i världen

Mycket har hänt under påsken. Våra fartyg HMS Stockholm och Malmö med stödfartyget Trossö är på väg ner mot Somalia. En kapten har fritagits, 200 sitter fortfarande som gisslan på olika håll runt kusten och det är svårt att skilja på pirater/fiskare. Ett nytt kapningsdrama rullas idag upp inför våra ögon när MV Irene E.M kapats. Våra svenska soldater kommer med säkerhet att göra en god insats. Men varför planera för 4 månaders närvaro och inte för fred? Med vilken tillfredsställelse kommer våra svenskar att återvända när ingen fortsättning är i sikte för den svenska delen eller för freden? Återigen har vi glömt den civila delen av insatsen, bara sett den akuta delen som självklart också måste fungera. Trots att vi vet av erfarenhet att det inte tjänar nåt till att planera halvdant då gör vi det. TV igår visade en kraftfull tjej som är en av våra soldater. (Länk saknas)
Nordkorea sänder upp sin provskjutning, FNs säkerhetsråd beslutar att ta till sanktioner enl DN. Men kommer det att ha verkningar? Vapenembargo? Bryr de sig? Denna slutna värld som inte ger ett dugg för människoliv..Kina tvekar, inte ens Säkerhetsrådet är eniga.
Och så Afghanistan: Där har USA återigen lyckats döda några civila, däribland två barn. Hur ska fred någonsin uppnås där? Om nån dödade mitt barn skulle jag också känna oerhört hat mot den som gjorde det. Var är strategin för att få folk med sig och inte emot?
Och till sist: Ja, vi har fått mycket text från herr Neppelberg. Och vad är sant? Ska bli spännande att träffa högkvarteret i kväll med ÖB i spetsen och få ställa frågor - och få svar! Hör av dig om du har frågor, jag spar på såna!

Korvetter till Somalia

Igår var debatten i kammaren, idag tas beslut att sända iväg våra två korvetter Malmö och Stockholm och stödfartyget Trossö. Total omkring 170 personer, båda könen, under 4 månader som ska hjälpa till så fartyg når hamn.

Problemen är inte lösta fullt ut, igår från talarstolen sa Rolf Gunnarsson, (M) att det just nu finns en förhandlare som är svensk och förhandlar med Tanzania om vad vi gör med eventuella fångar. Vi från utskottet hade fått information att Kenya var det land som tog emot fångar och visst är vi oroliga. Sverige ska sätta fanan högt när det gäller Mänsliga Rättigheter (MR) men hur är det i verkligheten? Vi beslutade ändå att acceptera Kenya då vi fick löfte om att Internationella Röda Korset skulle övervaka i Kenya. Vi krävde att få information så snart nåt händer från Högkvarteret och på det fick vi "ja"! Och så står RG i talarstolen och säger att det förhandlas med ett nytt land: Bedrövligt! Detta är svårigheten i att vara politiker, det finns alltid tjänstemän o andra politiker som undanhåller information. Varför ska vi tvingas fatta beslut på ofullständig grund? Det är ett av de svåraste uppdrag vi sänder ut våra svenska kamrater i, och då vill vi likväl som de vara så säkra som det bara är möjligt. Undrar om SvD gör en artikel om detta?

Finns det mer vi inte vet? Ja, det återstår att se. Men jag ska hålla ögonen öppna och från nu också anteckna datum...

Skydd av soldater i svaga stater?

Hur skyddar vi våra soldater i Afghanistan bäst? Genom att ha MUST? Genom att ha FRA? Genom att ha SÄPO? (Nej, visst ja, de hörde ju inte dit!) Men hur ser hotbilden ut?
Om det förekommer organiserad brottslighet i landet, vilket vi vet, understött av hövdingar och andra som vill ha mer i kassakistan för att köpa ytterligare vapen för att vinna ännu mer terräng, hur får vi fatt i den hotbild som finns just där och just nu? Och vem säger att hotbilden finns just där? Om hotbilden består av odling av opium som inbringar pengar, hur får vi in detta i den militära underrättelsetjänsten? Hur använder vi andra källor som exempelvis SAK, Svenska Afghanistankommitten?
Nu står vi i begrepp att sända två korvetter till Somalia. Sista justering av ärendet är i dag i det sammansatta utskottet UFöU, Utrikes och Försvarsutskottet. Hur ser hotbilden ut i Somalia? Finns det likheter mellan länder?
Ja, det är jag säker på att det gör. Svaga regeringar är ett hot som gör att organiserad brottslighet kan breda ut sig och som gör att spiralen går nedåt.
Vad händer i Pakistan, i Swatdalen? Slås landet sönder? Vad betyder det för vår mission i Afghanistan?
Jag hävdar igen att vi måste sända mer än bara trupp till länder, vi måste samtidigt, inte efteråt, bygga upp rättsväsende, polis, acceptabla fängelser, jobba bort korruptionen med löner som går att leva på, upprätta institutioner som stärker en folkvald regering. Det går aldrig att slänga in jästen efteråt när limpan står i ugnen.
Vi måste ta större, bredare och djupare greppp över de insatser vi går in i.