Åsa Lindestams blogg: försvarsminister Sten Tolgfors
Visar inlägg med etikett försvarsminister Sten Tolgfors. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett försvarsminister Sten Tolgfors. Visa alla inlägg

söndag 3 oktober 2010

Slöseriet med skattemedel

På väg ner mot Stockholm funderar jag över vad som ska hända den här veckan? Styrkemätning med M idag om talmansposten, SD kommer att visa hur de tänker, öppningen med regeringsförklaring och nya ministrar, och i slutet av veckan får vi nya utskottsplatser..jag hoppas på FöU...
Men man vet ju aldrig...

Det finns mycket att fundera över i försvarspolitiken för Sverige: Vad håller egentligen Tolgfors på med? Neddragningen har resulterat i att alla inom försvaret, även civilanställda och de som snart uppnår pension måste skriva på att de accepterar att åka utomlands när så de är önskvärda. Men kommer alla att vara det? Nej, absolut inte! Men de som inte skriver på blir uppsagda. Tolgfors har fått nog och tvingar alla att likriktas oavsett behov.

Undrar om vi inte får en ny försvarsminister?

Hörde att flera piloter till våra JAS Gripen inte skrivit på. Undrar hur lång tid det tar att få fram nya piloter och vad det ska kosta? Och tekniker .... och kostnader....

Nog är det förfärligt hur man får hantera en statskassa som är baserad på skattepengar! Inte undra på att de arbetslösa och sjuka får så mycket sämre. Pengarna går till annat, rakt ner i sopkorgen. Ett större slöseri får vi leta efter!

tisdag 3 augusti 2010

Tolgfors har dyskalkyli

Nog trodde jag att en försvarsminister kunde räkna. Om inte så har han ett helt departement till sitt förfogande...men icke. Igår la han fram en lösryckt rapport om försvaret, där siffror om vår budget (röd-grön) påstods sänka försvaret genom att dra ner hur många miljarder som helst framöver. Han hade bett Riksdagens utredningstjänst att räkna på arbetgivaravgifter för unga och bensinskatt. Men han borde veta bättre: när vi bestämmer en budget så är det den som gäller, saker utöver får FM kompensation för.
Så "det sket sig" som vi säger på hälsingemål. Igen. Han borde samarbeta mer med sitt departement så det blir ordning. Men det är väl för mycket begärt.
Nu tänker han o hans kamrater (de tre han har) åka runt och beskriva hur vi på andra sidan kommer att lägga ner allt när vi byter regering i höst. Tur att Carl Bildt (eller rättare sagt, skickligt) inte skrev under, men han vet nog lite mer om hur politik på högre nivå går till och skulle nog inte trilla i en sån fälla. Han flyger runt och kollar annat...
Nej, politik ska drivas på annat sätt än att "hitta på". Därför backar han idag... och hittar på nya lögner....
Läser även Mitt-i-steget vilket är en bra analys av läget, dvs den påminner om min...:-)

onsdag 9 juni 2010

Värnpliktsrådets undersökning


Ibland besannas ens farhågor. Och jag gillar inte att använda uttrycket "Vad var det jag sa..." men visst känner jag en stark oro för vårt framtida försvar när jag läser DNs artikel med intervjun av Värnpliktsrådet som beställt en undersökning av 1000 unga personers åsikter om de vill acceptera de villkor som blivande soldater står inför. En av tio säger sig vilja bli soldat.


Om vi vinner valet (när vi vinner valet!) ska vi avvakta ett år och sen ska vi se hur verkligheten ser ut för Försvarsmakten: Har tjänsterna blivit tillsatta på det sätt som var tänkt?


Försvaret förtjänar inte att kastas mellan olikheter så fort vi byter regering, men visst hade det varit bättre om regeringen med Sten Tolgfors i spetsen hade sträckt ut handen och försökt fått till stånd nån form av tänk tillsammans med oss. Mona Sahlin försökte verkligen gång på gång, men det var omöjligt.


Och nu står vi här, eventuellt med skägget i brevlådan. Illa!

onsdag 19 maj 2010

Kommer ungdomar att acceptera villkoren?

Igår debatterade vi försvarets personalförsörjning i kammaren. Det var inga nyheter: Vi rödgröna inledde med att vi tycker att det hela är ett hafsverk, det kommer att bli svårt att rekrytera, speciellt i högkonjunktur. Det ser vi över hela världen där man har yrkesförsvar.

De borgeriga med moderaterna i spetsen sa tvärtom. (Konstigt att de behövdes 4 moderater för att säga samma sak, de hade 41 minuters talartid inbokad i förväg enbart för moderater, vi hade 10 minuter för enbart socialdemokrater)

Sen vrängde försvarsminister Tolgfors till det och försökte påstå att vi i rödgrönt var emot Veteranutredningen, den som säger hur vi ska förbättra mottagandet av våra soldater när de kommer hem. Konstigt, för det är vi ju inte. Fast vi tycker att det är bättre med ett rejält omhändertagande ifall våra soldater mår dåligt. Det vi anser lite konstigt och säger nej till är det stora anslag som avsätts för medaljer. Visst kan det vara kul att få en medalj, men jag säger som mina föregångare: Gärna medalj, men först en rejäl lön!

Hela debatten finns på Riksdagens hemsida att läsa ordagrant...

måndag 26 april 2010

Det här med FNs resolution 1325 och svenska kvinnor

Läser på bloggen att Sten Tolgfors, försvarsminister, sträcker på sig för att han ordnat ett seminarium om FNs resolution 1325. Det är bra, det ska han göra. Frågan är viktig och handlar om kvinnors deltagande före, under och efter väpnade konflikter.
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller tänket runt kvinnor och vilket uppgift som vi som tjejer kan ha när det hettar till. Kvinnor utnyttjas systematiskt runt om i världen genom att våldtas och därmed förstörs hela samhällen i grunden. Dels genom att kvinnors underliv förstörs i samband med våldtäkten, men också för att samhällen förskjuter våldtagna kvinnor. Därmed slås familjer sönder och hela samhällen går under.

Men döm då om min häpnad när jag frågade några svenska kvinnliga soldater i Afghanistan om hur deras utrustning var: "Ni har väl speciellt framtagna underkläder numera" var min fråga. Deras svar var nej: De får en slant och får själva gå ut i vanliga affärer och köpa trosor och bh. Bra kan man ju tänka lite enkelt. Men bakom detta döljer sig en fasansfull verklighet: Skulle dessa tjejer få en brännskada så kommer bh:n att bränna fast på kroppen där det är plast instucket, dvs i sidorna och i de små ringar som är. Dessutom sa tjejerna att västarna är på tok för stora: tjejer och små killar traskar runt i skyddsvästar gjorda för stora män.

Om nu Tolgfors vill ha tjejer med, se då till att dessa får rätt underkläder, noga utprovade och inköpta så att brännskador inte uppstår: Och se till att rätt västar finns för kroppsstorleken! Nog trodde jag vi kommit längre i den här frågan!

torsdag 15 april 2010

Ett helikoptersystem som rubbar hela balansen!

Idag landade Regeringens budget på mitt bord: Och jag vill se vad som händer inom Försvaret förstås:

Helikoptern Black Hawk köps in, med en brasklapp att man avvaktar Militärhelikoperutredningen som kommer i slutet av juni.
Två nya ubåtar köps in.

Analys? Kan jag känna saknas...

Genom att beställa Black Hawk stoppas ett flertal andra beställningar. Genom att tillföra ytterligare ett helikoptersystem, sprillans nytt, fördyras hela processen. Vi måste ha andra piloter, andra mekaniker, annat ledningssystem...osv. Listan blir lång.

En av alla saker vi ska avstå från är modifiering av två korvetter i Göteborgsklass. Det betyder att vi ska ha kvar ett gammalt system och dessutom ta emot det nya som korvetterna i Visbyklass har. Alltså dubbelt igen..som medför kostnader för personal, material,...osv...
dyrt och tokigt, känns som att återgå till -90-tal.

Att reducera ett antal splitterskyddade fordon där det poängteras att insatserna utomlands inte drabbas är att fara med lögn. Att träna på en moppe hemma och få en Harly Davidsson därute funkar ju inte så bra. Soldaterna måste kunna systemen när de är på plats i missionen, träningen måste vara klar hemma inte påbörjas därborta.

Att reducera ambitionen i utveckling och anskaffning av ledningssystem är ett tankefel: Stridsfordon måste kunna prata sin ledning och även få info från intilliggande fordon och även från campen eller andra länders fordon. Det här är en stor utvecklingsfråga och en oerhört viktig del bl a i Afghanistan: Det har jag sett med egna ögon: Om en stridsvagnspatrull åker för långt från campen kan inte fullödig kontakt hållas. Det finns två vägar att välja då: avstå från uppdraget eller åka ändå. Jag tror att båda görs i dagsläget. Men det borde inte få vara så!

I slutänden av detta kommer som ett brev på posten att vi får svårare att rekrytera, att vi måste försöka utbilda för multipla kompetenser vilket göra att man kanske inte blir lika bra på allt och vi slösar på på resurser. Resursoptimering saknas, vilket är emot all militär erfarenhet.

Dessutom: Varför säger Sten Tolgfors att Black Hawk ska tillföras svenska styrkan i Afghanistan? Vet han inte att allt som tillförs tillhör ISAF? Amerikanarna är på väg att sända 40 helikoptrar nu, jag har själv sett bygget av hangaren på Marmal. De ska serva hela styrkan upp i norr i vårt område. Om vi sänder två till så kommer de att tillhöra ISAF. Bra förstås, men samtidigt: det finns fler hål att stoppa i för våra tjejer och killar därnere.

Men försvarsministern har nog en annan plan: Sverige ska tillföra stridsgruppen BG11 o BG14 denna resurs: Vi kan inte längre bara tillföra det vi är bra på utan även det vi inte kan, oavsett vad det kostar. Men varför kan inte Sverige tillföra nåt vi redan är riktigt bra på istället och låta andra länder ta ansvar för helikoptar?

Och dessutom stoppas vissa modifieringar av helikopter 15, vilket kan vara splitterskydd, motmedel eller ledningsystem? Och hur ska vi kunna använda dem då? Ska de bara stå i Sverige? För då kan vi inte ha dem som det är tänkt, utomlands. Och vilken nytta gör de då?

Nej, tänk om innan det blir fel och vi får reda ut allt i höst...

tisdag 2 mars 2010

Adenviken och vår svenska insats

Idag är det debatt och beslut om Atalanta i Riksdagen för det svenska bidraget. Ingen minister verkar komma, igår fanns ingen av vare sig utrikesminister Carl Bildt eller försvarsminister Sten Tolgfors anmälda till talarlistan.
Vi i Försvarsutskottet finns emellertid på plats. Insatsen i Adenviken är viktig. När Somalia lider av avsaknad av en kraftfull regerings som kan ta ansvar för att människor kan leva i landet har FN återigen beslutat om att hjälpa till.
Den humanitära situationen är katastrofal, halva befolkningen är i akut behov av nödhjälp för att inte svälta ihjäl, torkan ställer till enorma problem och dessutom ökar livsmedelspriserna.
Pirater härjar efter kusten för att roffa åt sig vad som är möjligt.
FNs världslivsmedelsprogram (WFP) gick ut tillsammans med IMO, Internationella sjöfartsorganisationen för ett par år sen och frågande om assistans med eskort av humanitära hjälpsändningar som via sjövägen ska till Somalia.
Det är där vi kommer in.
Förra året hade vi ett par korvetter och ett stödfartyg där och deltog i insatsen.
Nu ska vi leda den!
Det gör vi med hjälp av HMS Carlskrona, ett vackert fartyg som lämpar sig särskilt väl i dessa vatten. Vi sänder dit en väpnad styrka i högst 7 månader, varav vi ska leda insatsen i 4 månader och sen fortsätta delta men inte leda den. Syftet är att förebygga, avvärja och bekämpa sjöröveri.
Förutom ledning har fartyget helikopterenhet och en säkrings- och bordningsstyrka.
Besättningen består ca 175 kvinnor och män. Insatsen i fjol var lyckad och det känns som det är ett bra alternativ för Sverige att leda insatsen på plats, vi är ju bra på sånt.
Men visst finns det orosmoln.
Vårt största dilemma är när vi tar fångar. Vad gör vi med dem? Några fick tillbringa åtskilliga dagar och nätter på däck i fjol på en av korvetterna och det var inte riktigt med i planen. Sen överlämnades de till Kenya. De intygade att de skulle ta hänsyn till mänskliga rättigheter när de lagförde dessa killar. Allt skulle gå efter boken.
Men nu börjar Kenya säga att de har för många fångar. Seychellerna kan också ta emot och lagföra pirater. Här måste det fortsätta förhandlas med ytterligare länder.
Skulle det hända nåt allvarligt och snabbt, att läget ändra så är vi beredda att sända ner en förstärkningsstyrka på upp till 465 personer för att snabbt evakuera vår personal.

Det är bara att önska lycka till med uppdraget! Vi på hemmaplan kommer att följa alla er!

måndag 1 mars 2010

Försvaret och LAS

Synd att Försvarsmakten och i första hand Försvarsminister Sten Tolgfors inte lyssnade när vi berättar hur det går till vid anställning och vilka lagar som finns. Nu har Värnpliktsnytt kommit på att det kanske inte är så lätt att anställa personer på kontrakt i 8 år och sen sparka ut dem. Det är helt rätt. Så behandlar man inte någon i Sverige idag.
Idag får varje anställd som jobbat ett visst antal dagar åt sin arbetsgivare, ca 2 år, automatiskt en anställning som är fast, alltså tills vidare som benämningen är.
Det här införde vi Socialdemokrater för att arbetsgivarna inte skulle vara för bedrövliga och låta folk gå på slavkontrakt i flera år för att när det blev en ledig tjänst se sig förbiseglad av någon annnan som just för tillfället passade arbetsgivaren bättre. Vilket hände rätt ofta förr, särskilt för kvinnor i vård och omsorg. "Låt henne slita så länge, men vi kommer aldrig att ge henne en fast tjänst" verkade mottot vara på den tiden.
Idag vittnar många om samma behandling, bara det att arbetsgivaren blivit mer noga med när anställning som vikarie börjar för att kunna säga: "Du behövs inte längre" när tiden för 2-årsdagen närmar sig. Och så kan arbetsgivaren gå vidare på marknaden och anställa nån yngre förmåga med ryggen i behåll och lägga den äldre till de arbetslösas skara.
Nu vill Sten Tolgfors införa samma för Försvarsmakten, bara med förlängningen från 2 till 8 år. Sen behövs de inte längre. Då har de gett sin ungdom åt arbetsgivaren och då kan den något äldre mannen gå ut i arbetslivet och försöka göra sig attraktiv på marknaden tillsammans med alla andra.
Det här varnade vi för. Men inte lyssnade regeringen. Nu vill de nog ändra lagen istället, låt arbetsgivaren utnyttja den som ställer upp, låt arbetstagaren slåss med andra på en marknad utan rättigheter. Det är regeringens devis, och nu kommer inte ens Försvaret undan.

söndag 24 januari 2010

Sluta jaga sjuka..Fixa jobb åt friska!

Visst säger alla politiker med munnen att de vill ge jobb åt alla. Men sen kommer det till handling och då får vi syna korten. Gårdagens drabbning mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt handlade självklart om jobb, och vi har ju facit där många kan vittna om dagens Sverige där jobben inte står på rad, precis.





Jag hävdar bestämt att man måste se trender och tendenser, men sen måste vi se på var och en av våra innevånare i Sverige. Det ser mycket olika ut när det gäller skolgång, bakgrund, kompetens och fallenhet för arbete. Här måste politiker se till att det erbjudas en solfjäder av olika möjligheter för människor. Nån behöver läsa upp betyg, nån annan behöver ha en praktikplats, nån behöver ratta om hela livet och svänga in på en annan väg. Så ser det ut.





Instämmer med Mona Sahlin om bland annat en fjäder som har lyft och kan lyfta många till oanade höjder: kunskapslyft - låt människor växa i trygghet och gå vidare mot nya mål i livet.





En annan viktig sak som SvD tog upp idag är frivilligheten. Det handlar om fritid och dessutom innehållsrik fritid. Vi har en stor mängd frivilligorganisationer som människor brinner för och jobbar i utan att tjäna ett dugg annat än nöjet att få vara med. Ett antal av dessa hjälper försvarsmakten att besätta de viktiga arbeten som vår försvar behöver. Det kan vara en hundförare, det kan vara motorcykelkunniga, det kan vara nån som kan organisera ett arbetspass under längre tid. Men jag är oerhört tacksam att de finns för när det bränner till så finns någon att ropa på.



Nu tänker Sten Tolgfors ta bort deras anslag för kontorspersonalen och istället ska de mer sporadiskt få söka "projekt". Detta är dödsstöten för försvarsmaktens frivilligrörelse. Vem ska hålla reda på medlemmars adresser? Vem ska sända ut brev? Vem ska planera de otaliga övningar som föregår skarpt läge? Alla vi som jobbar ideellt vet att sånt kräver så mycket tid att det står och faller med några anställda. Här kapar Sten Tolgfors dessa organisationer.



Självklart ska folk ha jobb. De ska också ha en bra fritid med innehåll. Nu visar regeringen att de inte kan ge tillgång till arbetstillfällen för folk och att de heller inte värdesätter de 600 000 personers ideella fritidssysselsättning.



Läs också Peter Andersson och Johan Westerholm som skriver om debatten

fredag 15 januari 2010

Folk och Fövrsvar: mina förväntningar...


Det dra ihop sig till Sälen och Folk och Försvar. Har slängt fram tjocktröjan på sängen, funderar över vad jag behöver för kläder i år...

Men vad står på programmet?


Försvarsminister Sten Tolgfors inleder med att prata om vår Försvars- och Säkerhetspolitik. Hoppas att han där här gången är så säker så han slipper läsa innantill. Det har ju inte hänt förr så det vore lite spännande. Men de har nog fullt upp att komma överens i "De fyras gäng" inför valåret så han har nog förhållningsorder. Med tanke på vad Folkpartiet ansåg igår om försvarets framtid blir det nog lite svettigt...


En som jag ser fram emot att lyssna till är Urban Ahlin. Han har aldrig ett papper...han vet ändå och brukar trollbinda oss från första ordet. Enormt kunnig, känner många och är genomreflekterad. Han ska prata om Afghanistan, vårt nationella försvar och solidariatetsklausulen, fast är det fler på scenen men de är också värda att lyssna på: Peter Eriksson, Göran Lennmarker, Birgitta Ohlsson och Lars Ohly. Tyvärr är programtiden lite för kort för dessa intressanta personer.


Sen kommer Mona Sahlin! Hon ska också prata om utrikes- och säkerhetspoliltik. Med hennes resor på senare tid ska det bli mycket intressant att höra vilka slutsatser hon drar.


Frågor som Afghanistan, NATO och försvarsindustrin ligger också högt på min lista. Är inbjuden till en mycket liten middagsbjudning på måndagkväll tillsammans med general Sir John McColl, Deputy Supreme Allied Commander Europe, NATO och ett par till personer. Toppen att få diskutera NATOfrågorna lite mer informellt.


Innehållsrikt program, intressanta debatter och att träffa de som rör sig inom försvarspolitikens område gör att jag återigen ser fram emot dessa dagar. Enda nackdelen är att det tar tre timmar att köra dit - fast de andra åker tåg och buss och det tar betydligt längre tid för dem!


På söndag börjar det...

tisdag 15 december 2009

Den ständigt "olyssnande" ministern

Återigen läser jag försvarsminister Sten Tolgfors blogg och tar mig för pannan. Han tar priset i att raljera över andra och vägra ens lägga ett uns av inblick från alla de som tar sig tid och kraft och följer vad som händer i omvärlden.
Den här gången handlar det om solidaritet och hur vi bäst beskyddar Sverige.
Jag får också många brev och mail om hur Ryssland byggs upp, vad som händer inom NATO, vem som är vän med vem och så vidare.
Men det betyder inte att jag negligerar vad som händer utan att fundera över vad det kan betyda för oss som lever här och nu och för Sverige.
Jag är tacksam för den information jag får. Häromdagen besökte Försvarsutskottet "det allra heligaste" på Regeringskansliet, den avdelning som ger regeringen den hemliga info som vi andra inte får ta del av och vilka hot som de ser här i Sverige och ut över världen. Visst är det bra att det sammanfattas av någon, rätt många egentligen, och att det används av regeringen som underlag för att fatta beslut.
Men tänk om nån annan får veta om information som just den här gruppen inte fått tag i ännu eller inte heller reflekterat över, eller ännu värre, avfärdat? Sånt har ju hänt förr....
Wisemans inlägg i debatten är ofta sakliga och bra, jag instämmer inte i allt men respekterar verkligen inläggen. Det är inte OK att raljera över detta.
Vi är många som är bekymrade över fler saker och lägger vi ihop dessa.....

fredag 11 december 2009

Om att välja väg...

Allan Widman, Strilaren nr 2, säger att han skäms för den insats som Sverige kommer att ha 2011. Det beror på att Försvarsmakten hävdar att vi måste välja mellan Afghanistan och NBG 11. Något sådant har inte framförts till oss övriga i Försvarsutskottet.
Vi socialdemokrater säger att vi inte ska ta ledningen för NBG 11, för att Sverige ställer upp med 4 av 5 soldater, enligt den tidigare NBG08. Av styrkans 2850 soldater var 2350 svenskar. De övriga nationerna Norge, Finland, Estland och Irland kunde ställa upp med tillsammans 500 soldater. Om vi tar "lead" för en stridsgrupp är det vårt ansvar att fylla ut luckorna.
Det har varit bra för försvaret att få ha den rollen 2008. Men har vi inte lärt oss detta nu? Kan det inte var tid för andra att också få dra lärdom och ta ansvar? Varför ska vi roffa åt oss godbitarna?
Jag skäms inte för försvaret, tvärtom delar jag Försvarsministerns uppfattning när han delade ut medaljer igår: De har solidariskt och utan tanke på sig själva ställt upp för Sverige och för Afghanistan. De ska äras för detta!
Vi har gjort en stor insats och gjort skillnad.
Däremot kanske Allan har sett in i framtiden och märkt av att vi kommer att få svårt att fylla vakanser med den nya yrkesarmens upplägg. Men det har jag varnat för många gånger.

tisdag 24 november 2009

Att inneha makt...


"Makt tar man, det får man inte" har min pappa alltid sagt. Men det gäller även det omvända: Den försvarsminister som inte talar om för regeringen vad som behöver göras låter även Försvarsmakten besluta i viktiga frågor.
Kulturinslaget från igårkväll syns på bilden

Just hemkommen från en debatt i Boden om värnplikt kontra yrkesförsvar kan jag inte låta bli att dra den slutsatsen: Sten Tolgfors lämnar över makten till Försvarsmakten att avgöra förläggning av förbanden. Självklart vill de som bestämmer då inte såga av den egna grenen utan det är lättare att ta nåt långt borta. Och för högkvarteret är Boden långt borta precis som Luleå. Att se samband mellan säkerhetspolitik, placeringar av förband och vårt lands storlek behöver inte tas med i debatten då. Vi kan utbilda alla på en och samma plats, de kan hämtas från storstäderna för där är det flest folk, där finns också möjlighet när Försvarsmakten inte behöver de som är 45 år att få andra jobb och då behöver inte FM ta ansvar...

Politiken måste ta över makten igen och se till hela landet och säkerheten. Vi kan inte bara sitta stilla i båten och säga att Barents hav är en het zon, vi måste ha närhet dit också och soldater som kan verka i en sån miljö.

Att slå sönder en infrastruktur runt ett regemente går fort, att bygga upp dem igen är omöjligt. Det är likadant med värnplikten, blir den vilande kommer ingen att kunna sätta igång den igen: Var hämta lärare, utbildningsmöjligheter, lokaler, scenarier, simulatorer och antal av de stridsvagnar som behövs för att utbildningen ska bli effektiv? Nej, är den vilande är den borta.

Och behövs då Boden för annat än de övningar som är några dagar per år tillsammans med Luleå och Arvidsjaur? Knappast för annat, bara för att hålla igång de dagar som övningen håller på.

Försvarsministern bör snarast ta tag i frågan och se till att pengar inte slösas på vissa håll och dras in från andra.

måndag 23 november 2009

Att nonchalera det viktiga beslutet...

För ett par veckor sen var jag upp till Luleå och besökte F21. Samtidigt var en grupp ytterligare där, en grupp tillsatt av Sten Tolgfors, försvarsminister. Dess uppgift var att bromsa upp i sista minuten, att kolla av siffror inför raserandet av F21 där basbataljonen troligen flyttas från F21 till Linköping. Samma grupp besökte F17 dagarna innan.
När jag kom till Riksdagen skrev jag en fråga till Sten Tolgfors där jag frågade när Riksdagen kunde ta del av siffrorna. Han svar var i princip: Det har du inte med att göra! Oerhört nonchalant och dessutom säger han att allt ska vara transparent inom försvaret. Men här döljer han viktiga siffror som förmodligen betyder att det blir dyrare att rasera både F21 och F17 till Linköpings fördel. Vad är baktanken? Jo, inte bryr han sig om Norrland, den saken är säker. Inte om södra Sverige heller. Men han har en klar avsikt: de som ska jobba inom försvaret i framtiden ska hämtas från storstäderna. Och det ska vara nära för dem. Därav Linköping. Och med ett litet försvar tvingas vi in i NATO med stormsteg, i allians med alla och envar. Där försvann vår alliansfrihet som vi har haft så länge. Och där försvann möjligheten att välja hur vi försvarar Sverige.
Fast med borgarnas och Sten Tolgfors aversion mot Försvarsindustrin säljer han också ut oss: vi sitter i knät på den "hylla" som kan leverera och den hyllan finns inte alltid tillgänglig för ett litet land...
Hur väcker vi upp den befolkning som är förd bakom ljuset i den här frågan?

lördag 14 november 2009

Helikoptrar!!!

Krafttag Tolgfors! Nu måste problem lösas! Jag vet inte hur många gånger vi haft frågan om helikoptrar uppe i Försvarsutskottet. Om inte Allan Widman lyft frågan har jag gjort det. Varje gång har vi fått höra nåt undanglidande svar: De är försenade, det är för dyrt att vidmakthålla, det är andra länder som står beredda...
Och vi behöver själv! Inte minst efter denna grymma olycka som hände förra veckan en bit utanför Mazar-e Sharif.
De helikptrar vi har står inlindade i plast i södra Sverige, "för gamla att användas" säger Tolgfors.
I Singapore träffade jag och andra från FöU deras utskott och de sade sig ha helikoptrar till uthyrning ifall...
Och varför är leveransen av de svenska helikoptrarna så försenade? Det ryktas om att så många extrabeställning på de beställda helikoptrarna är tillagda att det dröjer år innan de kan läggas, om än alls....
Gör nåt! Bestämt nåt! Visa att det är en regering med en försvarsminister som kan ta beslut!

Läs mer SvD, DN, Tolgfors, Allan Widman, Johan Westerholm, Expr

söndag 8 november 2009

Hemvärnet


I helgen har jag varit på Ting med Hemvärnsrådet, en kongress med valda ombud för hela Sverige där de aktiva valda ombuden debatterar motioner (förslag) som de vill ska förändra organisationen eller villkoren.

Hemvärnet, de Nationella Skyddsstyrkorna, står inför en ny framtid med en tydligareinriktning och med annorlunda arbetsuppgifter. Dessutom har de ett stort problem i framtiden och det är rekrytering. Tack vare att det är en frivillig verksamhet där personer till stor del arbetar induviduellt utan lön fanns ju lösningar på allt. Det sitter personer i hela landet och klurar på dessa svåra frågor och kommer med förslag, ibland bra, ibland riktigt bra och ibland är det redan genomfört.

Ersättningsnivåerna är inte höga, materialet lider brist för de skarpa insatserna i Afghanistan och Kosovo går före när det kommer material och oftast ligger Hemvärnets övningar hittills på helger. Har det stoppat organisationen? Nej är svaret.

Däremot kommer övningarna i framtiden att ligga på vardagar med ersättningsnivå så ingen ska förlora pengar på att vara aktiv. Däremot att tjäna nåt är tydligen inte aktuellt. Det är hedrande, och förmodligen en överlevnadsfråga för när det börjar betalas för att ta ett uppdrag är vi ute på farliga vägar..

För andra Tinget i rad lyste försvarsministern med sin frånvaro. Underligt att kunna ignorera den största organisationen inom hela försvaret med 54% av all tjänstvillig personal. Det var nog både en och annan som höjde på ögonbrynet och knöt handen i fickan, Tolgfors stod med på programmet från början men när vi anlände på lördagen delades nya program ut och där var han inte med. Snacka om att rasera förtroende... Däremot var ÖB Sverker Göransson på plats och höll ett tal till oss alla.

Annars var det en trevlig och informativ helg där jag och två andra kamrater från Försvarsutskottet belönades med silvermedaljen för förtjänstfulla insatser för Hemvärnet. Jag känner mig oerhört hedrad och igår kväll på första mötet med EUs alla försvarsutskottsordföranden bar jag den till middagen! Stort tack till Hemvärnet!

torsdag 8 oktober 2009

Afghanistan

Ett par av våra soldater har blivit beskjutna! Får veta genom kamraters mail, inte via Försvarsmakten eller Försvarsdepartementet.
Tänker på dem och deras anhöriga, tungt att veta att det hänt, tungt att inte veta hur det gått, tungt att inte få rapporter från departementet om vad som händer i Afghanistan.

Hur svårt är det inte att ta beslut om trupp långt borta, när vi inte får den information vi behöver. Snart måste försvarsministern sätta ner foten och lägga fram ett förslag om hur vi ska gå vidare. Då får vi lite information. Men ack så lite...

Lyssnar på CNN och BBC, de rapporterar kontinuerligt om vad som händer, men har inte fokus på Masar-e-Sharif där våra soldater finns.
ÖB sa häromdagen att han gärna ser en civil chef i Afghanistan. Hoppas att Försvarsministern också tänker över och verkar för att öka den civila delen också. Vi vinner inte kriget med fler soldater men vi kan vinna freden med brunnar, vägar och skolor.

Andra som skrivit SvD, DN

tisdag 29 september 2009

Att förstärka i Afghanistan...


Så säger då försvarsminister Sten Tolgfors att vi ska förstärka insatsen i Afghanistan med Stridsfordon 90 och poliser, 6 st tjänster ska dit ner.

Det är ju tur att han for dit ner för stridsfordon och stridsvagnar har efterfrågats en längre tid av förbandet. Däremot har Försvarsmakten i Sverige i inte sagt nåt, utom att den utrustning som finns när nere är OK.

Men jag hävdar att vi också borde sända ner Stridsfordon! De skyddar mot EOD:er, de bomber som exploderar under våra fordon. Leoparden klarar det, men stridsfordon 90? Mycket tveksamt...

Stridsfordon 90 kan användas på natten för mörkerseendet är gott, och det är också behövligt. Men finessen med att ha olika "verktyg i lådan" är att de kan användas olika. Därför ska både stridsfordon 90 och stridsvagn Leopard dit. Använd när det är befogat, visa ibland som en styrkemätning och låt dem stå på campen för resten.

Läs resten i Svd

tisdag 22 september 2009

Kvinnor är mindre värda än män återigen bevisat!

Återigen visar Försvarsmakten med försvarsministern i spetsen att kvinnor inte är nödvändiga i försvaret av Sverige. Den här gången har de struntat i att upphandla behå till tjejer som är säker för dem om det händer nåt. En vanlig behå har oftast plastspännen, vilka smälter och orsakar stor skada vid brand. Om en kvinna utsätts för brand, rilskerar hon att få stora skador, så allvarliga brännskador att kroppen förstörs.
När min dotter gjorde värnplikten fick hon lite pengar i handen och uppmanades att själv köpa behå på öppna marknaden, vilket för henne betydde Lindex och Kappahl. Oerhört nonchalant från en myndighet som borde veta bättre och oerhört utlämnande för alla tjejer som tror att när de köpen en behå på rea så har de gjort fynd. Men det kan betyda skador för livet.
Några tuffa förbandschefer har påtalat detta men inget händer i upphandlingen så därför kommer samma elände att erbjudas våra tjejer igen.
Det här visar dels att "upphandling från hyllan" inte är bra, vi får inte vad vi vill ha och är serien för liten blir vi helt utan. (Är det därför vi inte får helikoptrarna?)
Om FOI tillsammans med FMV fått uppdrag att ta fram en behå som var OK för våra tjejer så hade problemet varit löst för länge sen. Tolfgfors - Skärpning!

Ytterligare upphandling av SEP bevisar att det bär iväg, i längden blir det dyrare räknat över hela livslängden och vi hamnar sist i kön att få försvarsmaterial.

Läs bara Expressens ledare

fredag 18 september 2009

"Tillräckligt bra" ger inte fullgott skydd

Idag på bloggen så beskrev försvarsminister Sten Tolgfors om att svenskar patrullerar i Afghanistan med Stridsfordon 90. Han ger härmed en känsla av att våra svenska tjejer och killar har ett fullgott skydd, men är det verkligen så?
I Försvarsutskottet har vi flera gånger hört Karin Enström (M) säga "Våra internationella soldater behöver inte den bästa utrustningen, det räcker med tillräckligt bra" Vad menar hon?
Nu vet jag: Genom att sända ner Stridsfordon 90 så ser vi stora och starka ut, avskräckande rent av. Men skyddar detta fordon mot de IED-bomber som Tolgfors beskriver finns gömda i vägen? Svaret är NEJ! Om en bomb exploderar under Stridsfordon 90 så är det tyvärr så att de inne i vagnen inte klarar sig. De skulle istället har stridsvagnen på plats, vår Leopard, fullt utrustad med sånt som gör att även IED-bomber skyddar våra svenskars liv. Säkerligen går larvfötterna sönder, säkerligen känns det rejält inne i hytten men de överlever smällen. Det är att ge soldaterna den allra bästa utrustning som vi har. De behöver inte alltid åka i den, men var säker på att den avskräcker och samtidigt skyddar den som sitter i. Så borde regeringen göra