Fler mansmottagningar kan hejda våldet

Kvinnomisshandel är ett av de mest utbredda samhällsproblem vi har. Det förebyggande arbetet med män måste stärkas, anser riksdagsledamot Åsa Lindestam (s).

JÄMSTÄLLDHET. Sverige har haft en positiv utveckling på jämställdhetsområdet. Men det går alldeles för långsamt! Ett område som är särskilt eftersatt är mäns roll. Ett av de stora hindren för jämställdhet är mäns problem med våld, anser Hans Åberg som är psykolog på en av landets få mansmottagningar i Uppsala.
Regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor var ett steg i rätt riktning. Dessvärre kritiseras insatserna för att vara för generellt skrivna för att fungera som redskap. Framförallt är delen om män alldeles för svagt utvecklad. Kvinnomisshandel är ett av de mest utbredda samhällsproblem vi har. Få förövare sitter bakom lås och bom. Då behövs fler insatser än inom kriminalvården. Det förebyggande arbetet ute i samhället bör stärkas.
Hans Åberg anser att våld är ett medvetet beteende som man måste få hjälp med att ändra. Ändå finns bara 20 mottagningar som specialiserat sig på att arbeta med män. Vi politiker måste se till att de blir fler. Mansmottagningarna har verktygen som behövs för att jobba mer förebyggande.
Även Norge kan tjäna som förebild. Där har man inom den offentliga vården arbetet med mäns våld mot kvinnor i närmare tjugo år. Dessutom förbereder man, som första land, en jämställdhetslag med mannen i fokus.
Jag ser med skepsis på regeringens föreslag om att knyta ihop alla dagens lagar mot diskriminering till en ny lag. Fördelar finns med ett samlat grepp, men jag tror att jämställdhetsfrågorna kommer få stryka på foten. Jämställdhetsombudsmannen försvinner nästa år.
Inom socialdemokraterna ser vi med oro på att män toppar statistiken över dålig hälsa, våld och kriminalitet. Forskning visar också att unga män ofta dör i situationer kopplade till mansrollen. Pojkar presterar dessutom påtagligt sämre än flickor i skolan. Den så kallade maktordningen mellan könen inverkar alltså starkt på våra liv. Den behöver ändras på för att vi alla ska få det bättre.
Att flickor generellt presterar bättre på alla utbildningsnivåer än pojkar är beroende av hur vi har organiserat samhället och vilka ideal vi tillmäter olika kön. Vi kan därmed också bryta den negativa utvecklingen.
I Söderhamn delade man i de fyra grundskolorna upp betygen upp på flickor och pojkar. Skillnaderna mellan könen och även mellan olika skolor blev tydliga. Det var särskilt pojkarna i en skola som drog ner snittet. Med svart på vitt kunde man börja göra något åt saken. Det har resulterat i högre betyg för alla det här läsåret.
Vi politiker kan, om viljan finns, bidra till att jämbördiga män och kvinnor blir samhällets ideal Men då måste vi också ge samhällets olika institutioner och organisationer de rätta verktygen att lyckas.
Jämställdhet handlar om alla människors lika värde. I den kampen har strävan alltid varit att skapa maktbalans mellan män och kvinnor. Låt oss fullfölja det arbetet!

Vår tids ödesfråga

Klimathotet - de pågående klimatförändringarna - är vår tids ödesfråga och globala utmaning. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, mer nederbörd och ökad torka hotar många av världens ekosystem. Även klimatförändringarnas effekter finns redan i vår egen närmiljö.
Den rika delen av världen står för de största utsläppen och det är vi som måste gå före och visa att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Det är bråttom att vidta åtgärder, därför har vi i ett program med 127 punkter konkretiserat oss för en ny klimatpolitik. Och vi anser att det är realistiskt att Sverige kan minska utsläppen med 40 procent till år 2020 från 1990 års nivå.
Det mesta handlar om ny teknik. Vi behöver bränslesnålare bilar och vi måste satsa mer på alternativa bränslen. Våra hushållsapparater behöver inte förbruka så mycket el. Sol, vind och vatten kan ge klimatvänlig el. Med ny teknik kommer tillväxt, nya jobb och en bättre miljö.
Det är inte ett alternativ för oss att höja skatterna för den elintensiva industrin. Istället kan vi ge företagen skattebefrielse mot att de genomför program för energieffektivisering. På det sättet kan vi både klara klimatmålen och göra företagen mer konkurrenskraftiga.
Andelen förnybar energi behöver öka. Lokal elproduktion bör stimuleras genom sänkta inkopplingsavgifter och ökad skyldighet för nätägare att ta emot förnybar el. Den som sätter upp en vindsnurra på tomten eller installerar solceller ska kunna sälja överskottsenergin på elnätet. Biogasproduktionen bör byggas ut inte minst småskaligt. Vi ser en stor potential i mindre anläggningar på gårdsnivå eller kanske i framtiden till och med i bostadsområden. Och att de gröna näringarnas (jord- och skogsbruket) bidrag till omställningen till ett klimatvänligt samhälle är otroligt viktiga.
De lokala investeringsprogrammen och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) har varit mycket framgångsrika för att minska de svenska utsläppen av växthusgaser. Sammantaget beräknas de kommande och pågående klimatinvesteringsprogrammen minska utsläppen av växthusgaser med en och en halv miljon ton årligen. Därför är det ett stort misstag av den borgerliga regeringen att avbryta klimatinvesteringsprogrammen. Vi vill i stället återinföra, bygga ut och utveckla Klimp-programmen.
Utsläppen från transportsektorn behöver minska. Långväga godstransporter behöver ske med järnväg i stället för med lastbil. Därför vill vi prioritera investeringar i järnvägar. Till och från storstäderna behöver fler ta tåget och färre använda flyget.
Tyvärr har den borgerliga regeringen skjutit frågan om klimatproblemet åt sidan. Vi har två förlorade år med Fredrik Reinfeldt som statsminister.
Att förbättra miljön handlar inte om att sänka levnadsstandarden. Det handlar främst om, som redan ovan nämnt, teknikutveckling. Fast var och en av oss kan också bidra. Genom att bland annat se våra resvanor till och från jobbet, till och från barnens fritidsaktiviteter. Så långt det är möjligt välja miljövänlig mat, förbättra hushållets sophantering och se över energianvändandet osv.
En undersökning som Naturvårdsverket presenterade i våras visar att varannan person anser sig vara miljö- och klimatvänlig, nästan lika många får dåligt samvete när de påverkar klimatet negativt. Siffrorna visar på att miljömedvetenheten är stor och därmed finns goda förutsättningar att nå framgång för en bättre miljö. Fler som blir miljömedvetna innebär krav och förväntningar på mer klimatvänliga produkter från producenterna.

Antingen gör vi väldigt lite nu och hoppas att tekniska genombrott i framtiden ska lösa problemet av sig självt. Eller så börjar vi ställa om nu och i en jämn takt så att hushåll och företag hinner anpassa sig. Jag föredrar det senare.