Försvarsmateriel

Lämnar in denna idag som skriftlig fråga:

Försvarsmakten och Försvarets Materielverk har tillsammans utrett behov av nyanskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel. I senaste budget och i Perspektivplan finns bland annat beslut om att Sverige ska ha 7 korvetter. I budget fanns summor angivet för att sätta igång detta. Även ombyggnation av sex bevakningsbåtar finns med i både budget o PerP.

 

Försvarsmakten har prioriterat bland annat detta.

Om budget överstiger 200 miljoner kronor måste beslut fattas även av regeringen. Så är inte fallet. På fråga i försvarsutskottet fick vi veta att regeringen prövar detta och stundtals säger regeringen nej till förslagen. Därmed blir material med tiden obrukbart och inte heller nyinskaffat.

 Min fråga är:

 Avser försvarsministern att snarast tillsammans med regeringen fatta beslut i enlighet med Försvarsmaktens prioritering?

 

 

Nu är det bara att vänta på ett icke-svar!

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer är idag ett omfattande samhällsproblem som berör alla. Mest omfattande är det våld som män utövar mot en kvinnlig partner.   

I Sverige uppger varje år 2-3 procent av befolkningen att de har blivit misshandlade och så har det sett ut under en längre tid. En tydlig majoritet av de våldsbrott som utförs, både riktade mot män och kvinnor, utförs av män.

Förra året anmälders nästan 30 000 fall av misshandelsbrott mot kvinnor. Majoriteten av dessa fall skedde i hemmet, i nära relationer. Varje år dödas i snitt 17 kvinnor i Sverige av en man. Våld och hot fortsätter att vara en del av kvinnor och barns vardag, varje dag.

De senaste 10 åren har väldigt lite hänt. Mäns våld mot kvinnor är lika omfattande. Lika många kvinnor dör. Våldtas. Trakasseras sexuellt. Även sjukvårdens uppger att man har oförändrade siffror för hur många misshandlade som söker vård. Trots att regeringen sedan 2007 sjösatt flera handslingsplaner visar utredningar från Brottsförebyggande rådet att det är osäkert om de gett någon effekt.

Våldet mot kvinnor är strukturellt, det tenderar att vara grövre än våldet mot män och det är oftare upprepat, enligt rapporter från Brottsförebyggande rådet. Det är ett internationellt samhällsproblem.

Flickor över hela världen får tidigt lära sig att de måste undvika risker. Det är en del av en kvinnas vardag och ansvar att inte utsätta sig för våld, att inte bli för berusad, ha för kort kjol eller vara på fel ställe och prata med fel person. 

Vi behöver arbeta brett för att förebygga våldet i nära relationer. Kopplingen mellan manlighet och våld måste brytas för att bygga en bättre mansnorm och lyfta fram män som bra förebilder. Attityder och normer måste förändras. Skolan och samhället måste ha en aktiv roll i att fånga upp och hantera frågor om våld, sexualitet och genus. Inom rättsväsendet måste våld i nära relationer prioriteras på ett helt annat sätt. Idag är uppklarningsfrekvensen i de här våldsbrotten skrämmande låg.

Stödet för våldsutsatta kvinnor varierar stort i landets kommuner. Flera kommuner saknar helt kartläggning av våldets omfattning och behovet av stöd. S-kvinnor vill se att varje kommun tar fram ett handlingsprogram för hur vi förebygger våldet och säkrar hjälpen till våldsutsatta kvinnor och barn. Stödet måste vara långsiktigt och likvärdigt i alla kommuner.

Alla män är inte våldsamma. Kvinnofrid och barnfrid handlar inte om att skuldbelägga mannen. Det handlar om att skuldbelägga den struktur som vi alla är en del av. Både män och kvinnor blir offer för den struktur som starkt kopplar manlighet till våld och som begränsar människor att utvecklas som individer.  Just därför är det så viktigt att också män engagerar sig i kampen mot våldet. 

Ojämn maktfördelning nämns ofta som en viktig bakomliggande förklaring. Vi S-kvinnor ser att ett jämställt samhälle är möjligt och det är avgörande för att motverka maktobalansen där våldet uppstår. 

Carina Ohlsson, Ordförande S-kvinnor

Åsa Lindestam, Ordförande S-kvinnor Gävleborg

Interpellation med Björklund om högskoleplatser

Idag hade vi i (S) en debatt om våra högskolor i Sverige. Minister Björklund deltog o sa att det var fler platser än någonsin på högskolan just nu och att en större del av 19-åringarna än någonsin läste på högskolan. 

Men vi hade andra siffror. På Högskolan i Gävle, HiG, har man redan tidigare skurit ner ett antal platser. De har försökt att undvika att ta bort hela program utan istället plockat från enstaka kurser, vilka vi egentligen också behöver.

Med regeringens senaste budget måste HiG skära ner 19 program, vilket är ca 760 elever. Totalt finns 50 program. 

Dessutom har HiG fått tacka nej till 51% av sina förstahandsväljare! Totalt 84% av alla som sökt till HiG fick avslag.

Men ministern säger att söktrycket sjunkit, då bland 19-åringar. 

Men på HiG är mer än 50% över 25 år, och en femtedel är över 35 år.

Undrar hur han räknar?

Det kanske inte är så konstigt att matematikbetygen sjunker?

Marinen och vidmakthållande

Ställde frågan till Carl von der Esch (är Karin Enströms högra hand, träder in i hennes ställe när hon inte kan, är politiskt tillsatt) om varför de inte tar beslut i regeringen när FM har fått pengar i budget men investeringen överstiger 200 miljoner o ska vidmakthålla material.

Han svarade att det är så att beredningen till regeringen tar lång tid, de utreder till detaljnivå, och ofta kommer de fram till att material inte ska vidmakthållas utan bör nyanskaffas o då blir det inget beslut.

Kändes som ett halvt ärligt svar, det drar ju ut på tiden och det blir inga beslut och marinen väntar och väntar...