Åsa Lindestams blogg: oktober 2008

söndag 26 oktober 2008

FN:s tid är kanske äntligen här!


Med Obama i Vita Huset och en ny folkrättslig agenda öppnas nya möjligheter för FN. Med principen "skyldighet att skydda" har FN äntligen utrustats med nödvändiga verktyg, och Obama lovar tillskott i kassakistan om han vinner presidentvalet.
Den 24 oktober var det FN-dagen – den 24 oktober 1945 bildades FN i New York. I höst, den 9 november åker jag till New York för att delta i generalförsamlingens 63:e årsmöte. Som internationalister och socialdemokrater ser vi FN som det naturliga navet i internationell politik. FN har ansvar att skapa och upprätthålla fred och säkerhet i världen. Det är i FN nationer möts, diskuterar och kommer fram till gemensamma lösningar.
Det var tanken när FN bildades 1945 i New York. Världen ser dock annorlunda ut idag. Nya hot, nya typer av konflikter och en ny världsordning har ändrat spelreglerna för FN. Tyvärr har FN tvingats spela med bakbundna händer. Säkerhetsrådet har med vetorätten för de fem permanenta medlemmarna satt stopp för nödvändiga insatser. Organisationen har saknat både verktyg och resurser. Sverige har alltid varit en generös givare, men många länder har undlåtit att bidra till FN:s verksamhet. Däribland USA, vars skuld till FN är enorm. Utan pengar och utan de rätta verktygen har FN bakbundits.
Diskussionen om FN:s reformering är inte ny. Efter att det kalla kriget tog slut, lanserades de första idéerna om ett mer effektivt FN. Sverige och inte minst socialdemokratiska regeringar har en stark tradition att värna FN:s roll och möjligheter i världen.
Den negativa spiralen har emellertid vänt! FN:s reformering har nu kommit en bra bit på väg. Ett stort steg mot ett mer effektivt FN togs under svenskt ordförandeskap i generalförsamlingen 2005. Det var då principen om "skyldighet att skydda" antogs. Den innebär tre saker: i första hand faller ansvaret att skydda på den egna staten. I andra hand faller ansvaret på FN som genom förebyggande åtgärder och diplomati förväntas ingripa i situationen. Om diplomati inte hjälper kan säkerhetsrådet fatta beslut om militär intervention. I tredje hand, om säkerhetsrådet skulle vara politiskt blockerat och passivt, måste enskilda stater agera ensamma eller i grupp för att komma tillrätta med situationen. Ansvaret att skydda upphör därmed aldrig. Principen "skyldighet att skydda" är en modern tolkning av folkrätten som skydd - inte bara för staters utan även för människors säkerhet.
Med verktyget "skyldighet att skydda" i sin hand, har FN äntligen en reell möjlighet att träda in i konflikter och skydda en folkgrupp. Med Barack Obama i Vita Huset kan FN bli starkare, såväl ekonomiskt, men också genom att legitimiteten ökar med stöd från Washington. Obama menar att USA måste spela en tydligare roll i FN, bland annat som pådrivare av nödvändig reformering. Obama anser det också vara ytterst nödvändigt att USA betalar sin skuld till FN och fortsätter att bidra långsiktigt.
Under socialdemokratiska regeringar har FN:s reformering stått högt upp på Sveriges agenda. Jag hoppas att den borgerliga regeringen och Carl Bildt tar FN-frågorna på lika stort allvar.

söndag 19 oktober 2008

Azerbadjan och Baku...

Sitter på Arlanda, far via Frankfurt till Baku för att bilda mig en uppfatttning om landet och läget just nu. Åker tillsammans med 24 andra personer, alla rekvirerade via Folk och Försvar. Det ska blir spännande dagar, och vi far vidare mot Georgien mitt i veckan. Vi träffar parlamentariker, ambassadörer, ministrar och annat spännande folk, men också oppositionen förstås.
Alla i sällskapet har specialistkunskaper inom olika områden.
Spännande...forts följer...

söndag 12 oktober 2008

Järnväg längs Norrlandskusten!



EU kan vara med och betala järnvägen längs Norrlandskusten
När Sverige nästa år är ordförande i EU bör regeringen verka för att den Botniska korridoren prioriteras i EU. Projektet som bland annat består av Norrbotniabanan, Botniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan kan då få ekonomiskt stöd av EU. Det skriver Åsa Lindestam, Agneta Lundberg och Lars U Granberg i en gemensam riksdagsmotion.
Den Botniska korridoren är transportkorridoren mellan råvaruproduktionen i norra Sverige och förädlingsindustrin/marknaden i södra och mellersta Sverige och i Europa. Den består av Norrbotniabanan, Botniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan längs norrlandskusten och fortsätter därefter ner mot Stambanan till anslutningen mot Nordiska triangeln i Mjölby. Den fortsätter också på den finska sidan med den transportkorridor som binder samman norra och södra Finland.
Motionärerna konstaterar att länderna kan få 10–30 procent i EU-stöd för prioriterade projekt, den högre procentsatsen för nationsgränsöverskridande trafik.
- Sverige har inte speciellt aktivt drivit nationsöverskridande projekt inom EU, utan det har främst varit de olika trafikverken som har talat vart och att för sina respektive områden. Det krävs god samordning mellan de olika trafikslagen så att man får större styrka bakom de svenska förslagen. Som ordförandeland under 2009 borde regeringen därför ta tillfället i akt och med kraft verka för att den Botniska korridoren prioriteras i EU, säger Åsa Lindestam (s).