Klimathotet - de pågående klimatförändringarna - är vår tids ödesfråga och globala utmaning. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, mer nederbörd och ökad torka hotar många av världens ekosystem. Även klimatförändringarnas effekter finns redan i vår egen närmiljö.
Den rika delen av världen står för de största utsläppen och det är vi som måste gå före och visa att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Det är bråttom att vidta åtgärder, därför har vi i ett program med 127 punkter konkretiserat oss för en ny klimatpolitik. Och vi anser att det är realistiskt att Sverige kan minska utsläppen med 40 procent till år 2020 från 1990 års nivå.
Det mesta handlar om ny teknik. Vi behöver bränslesnålare bilar och vi måste satsa mer på alternativa bränslen. Våra hushållsapparater behöver inte förbruka så mycket el. Sol, vind och vatten kan ge klimatvänlig el. Med ny teknik kommer tillväxt, nya jobb och en bättre miljö.
Det är inte ett alternativ för oss att höja skatterna för den elintensiva industrin. Istället kan vi ge företagen skattebefrielse mot att de genomför program för energieffektivisering. På det sättet kan vi både klara klimatmålen och göra företagen mer konkurrenskraftiga.
Andelen förnybar energi behöver öka. Lokal elproduktion bör stimuleras genom sänkta inkopplingsavgifter och ökad skyldighet för nätägare att ta emot förnybar el. Den som sätter upp en vindsnurra på tomten eller installerar solceller ska kunna sälja överskottsenergin på elnätet. Biogasproduktionen bör byggas ut inte minst småskaligt. Vi ser en stor potential i mindre anläggningar på gårdsnivå eller kanske i framtiden till och med i bostadsområden. Och att de gröna näringarnas (jord- och skogsbruket) bidrag till omställningen till ett klimatvänligt samhälle är otroligt viktiga.
De lokala investeringsprogrammen och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) har varit mycket framgångsrika för att minska de svenska utsläppen av växthusgaser. Sammantaget beräknas de kommande och pågående klimatinvesteringsprogrammen minska utsläppen av växthusgaser med en och en halv miljon ton årligen. Därför är det ett stort misstag av den borgerliga regeringen att avbryta klimatinvesteringsprogrammen. Vi vill i stället återinföra, bygga ut och utveckla Klimp-programmen.
Utsläppen från transportsektorn behöver minska. Långväga godstransporter behöver ske med järnväg i stället för med lastbil. Därför vill vi prioritera investeringar i järnvägar. Till och från storstäderna behöver fler ta tåget och färre använda flyget.
Tyvärr har den borgerliga regeringen skjutit frågan om klimatproblemet åt sidan. Vi har två förlorade år med Fredrik Reinfeldt som statsminister.
Att förbättra miljön handlar inte om att sänka levnadsstandarden. Det handlar främst om, som redan ovan nämnt, teknikutveckling. Fast var och en av oss kan också bidra. Genom att bland annat se våra resvanor till och från jobbet, till och från barnens fritidsaktiviteter. Så långt det är möjligt välja miljövänlig mat, förbättra hushållets sophantering och se över energianvändandet osv.
En undersökning som Naturvårdsverket presenterade i våras visar att varannan person anser sig vara miljö- och klimatvänlig, nästan lika många får dåligt samvete när de påverkar klimatet negativt. Siffrorna visar på att miljömedvetenheten är stor och därmed finns goda förutsättningar att nå framgång för en bättre miljö. Fler som blir miljömedvetna innebär krav och förväntningar på mer klimatvänliga produkter från producenterna.
Antingen gör vi väldigt lite nu och hoppas att tekniska genombrott i framtiden ska lösa problemet av sig självt. Eller så börjar vi ställa om nu och i en jämn takt så att hushåll och företag hinner anpassa sig. Jag föredrar det senare.
Den rika delen av världen står för de största utsläppen och det är vi som måste gå före och visa att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Det är bråttom att vidta åtgärder, därför har vi i ett program med 127 punkter konkretiserat oss för en ny klimatpolitik. Och vi anser att det är realistiskt att Sverige kan minska utsläppen med 40 procent till år 2020 från 1990 års nivå.
Det mesta handlar om ny teknik. Vi behöver bränslesnålare bilar och vi måste satsa mer på alternativa bränslen. Våra hushållsapparater behöver inte förbruka så mycket el. Sol, vind och vatten kan ge klimatvänlig el. Med ny teknik kommer tillväxt, nya jobb och en bättre miljö.
Det är inte ett alternativ för oss att höja skatterna för den elintensiva industrin. Istället kan vi ge företagen skattebefrielse mot att de genomför program för energieffektivisering. På det sättet kan vi både klara klimatmålen och göra företagen mer konkurrenskraftiga.
Andelen förnybar energi behöver öka. Lokal elproduktion bör stimuleras genom sänkta inkopplingsavgifter och ökad skyldighet för nätägare att ta emot förnybar el. Den som sätter upp en vindsnurra på tomten eller installerar solceller ska kunna sälja överskottsenergin på elnätet. Biogasproduktionen bör byggas ut inte minst småskaligt. Vi ser en stor potential i mindre anläggningar på gårdsnivå eller kanske i framtiden till och med i bostadsområden. Och att de gröna näringarnas (jord- och skogsbruket) bidrag till omställningen till ett klimatvänligt samhälle är otroligt viktiga.
De lokala investeringsprogrammen och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) har varit mycket framgångsrika för att minska de svenska utsläppen av växthusgaser. Sammantaget beräknas de kommande och pågående klimatinvesteringsprogrammen minska utsläppen av växthusgaser med en och en halv miljon ton årligen. Därför är det ett stort misstag av den borgerliga regeringen att avbryta klimatinvesteringsprogrammen. Vi vill i stället återinföra, bygga ut och utveckla Klimp-programmen.
Utsläppen från transportsektorn behöver minska. Långväga godstransporter behöver ske med järnväg i stället för med lastbil. Därför vill vi prioritera investeringar i järnvägar. Till och från storstäderna behöver fler ta tåget och färre använda flyget.
Tyvärr har den borgerliga regeringen skjutit frågan om klimatproblemet åt sidan. Vi har två förlorade år med Fredrik Reinfeldt som statsminister.
Att förbättra miljön handlar inte om att sänka levnadsstandarden. Det handlar främst om, som redan ovan nämnt, teknikutveckling. Fast var och en av oss kan också bidra. Genom att bland annat se våra resvanor till och från jobbet, till och från barnens fritidsaktiviteter. Så långt det är möjligt välja miljövänlig mat, förbättra hushållets sophantering och se över energianvändandet osv.
En undersökning som Naturvårdsverket presenterade i våras visar att varannan person anser sig vara miljö- och klimatvänlig, nästan lika många får dåligt samvete när de påverkar klimatet negativt. Siffrorna visar på att miljömedvetenheten är stor och därmed finns goda förutsättningar att nå framgång för en bättre miljö. Fler som blir miljömedvetna innebär krav och förväntningar på mer klimatvänliga produkter från producenterna.
Antingen gör vi väldigt lite nu och hoppas att tekniska genombrott i framtiden ska lösa problemet av sig självt. Eller så börjar vi ställa om nu och i en jämn takt så att hushåll och företag hinner anpassa sig. Jag föredrar det senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar