Massförstörelsevapen och jämlikhet

Debatten om jämlikhet och hur den uppnås debatteras på SvD idag . Det är en oerhört viktig fråga inte bara för Sverige utan även i länder långt ifrån oss.
Därför heter det andra avsnittet i den rödgröna överenskommelsen om "En rättvis värld är möjlig" och här visar vi hur vi ska regera när vi kommer till makten i regeringen igen.
"Kvinnor i konflikter" heter avsnittet och där beskriver vi hur det massförstörelsevapnet som består av massvåldtäkter används för att slå sönder hela samhällen. Kvinnor tvingas bli gravida som ett led i etnisk rensning och blir ofta förskjutna från sina byar och familjer i detta läge. Den kvinnliga befolkningen lemlästas på detta sätt och den inre styrka ett samhälle har i form av kvinnors arbete försvinner. Följden blir att de grundläggande arbetsuppgifter som måste göras i form av att skaffa mat och vatten blir oerhört svåra.
Kvinnor och deras utsatta läge kommer ofta i skymundan i konfliktzoner därför att vi fokuserar på männens arbetsuppgifter, på de militära arbetsuppgifterna. Men det är minst lika viktigt att ha fokus på vad som händer med civil befolkning och speciellt kvinnor.
I vissa länder kan inte heller kvinnor prata med andra än kvinnor och om våra soldater är män så uppstår här ett bekymmer både i kommunikationen men också i informationsinhämtandet.
Trots att vi vet det här sen många år tillbaka jobbar vi inte tillräckligt aktivt för att attrahera fler kvinnor till våra missioner. Här måste tas ett krafttag för att lyfta fram kvinnor i alla situationer och göra det möjligt att öka andelen kvinnor i varje insats.
Hela vår överenskommelse finns på vår hemsida

Jämställdheten - tappar vi just nu?

Träffade min grupp runt Jämställdhet: ett gäng som setts de senaste åren med jämna mellanrum, ibland avgår någon men det kommer alltid nån ny så vi är 11 pigga personer som pratar jämställdhet med inriktning på Gävleborg.
Vi funderade över våra styrelser i partiet. Hur ser de ut just nu? Är det 50/50 eller förändras detta när vi inte har regeringen som blåslampa utan en regering som tvärtom inte ligger på alls?

Vi inser rätt snabbt att vi måste ta fram ett underlag för oss själva där vi kan se hur vårt parti har utvecklats de senaste åren. Känslan är att det ändrats något till det sämre för kvinnor men det beror på hur vi ställer frågor.

Om ett presidie har en man och en kvinna, är det då alltid mannen som är ordförande? En i gruppen svarade otvetydigt "ja". Spännande vore om vi kunde skrapa lite på ytan just där och se varför det blivit så innan alla fördomar slår till.

Inför valet är det också viktigt att ha tydliga direktiv för valberedningarna i våra styrelser. Vi beslutade att sätta ihop ett frågebatteri inte bara till våra styrelser utan även till våra valberedningar. Svaren ska vara oss tillhanda före jul och vi sammanställer i januari.

Kul! Intressant grupp och alltid lika initiativrika människor som finns i gruppen!

(S) utvecklar familjepolitiken

Svensk familjepolitik är ett föredöme får många andra länder. Den kombinerar tillväxt med trygghet och omsorg om barnen. Föräldraförsäkringen är ett uttryck för den socialdemokratiska familjepolitiken grundad på barnets bästa, generell välfärd samt jämställdhet mellan män och kvinnor.
Vi socialdemokrater är nu djupt oroade över att regeringen i stället för att utveckla den framgångsrika politiken nu genomför omoderna reformer som hotar jämställdheten och barnens möjligheter att få en nära relation till båda sina föräldrar. Den moderatstyrda regeringen ger barnfamiljer lägre ersättning vid vård av sjukt barn och inför vårdnadsbidrag som urholkar kvaliteten i förskolan och är en återvändsgränd för barn, familjer och jämställdhet.
Nu är lågkonjunkturen här och många hushåll är oroade över den ekonomiska utvecklingen. Istället för stora skattesänkningar som ger mest till dem som har det bäst väljer vi att rikta en ekonomisk stimulans till dem som verkligen behöver det.
Socialdemokraterna presenterar därför ett framtidsinriktat fempunktsprogram med ekonomiska förbättringar för barnfamiljer.
Höjt barnbidrag och flerbarnstillägg. Vi höjer barnbidraget med 100 kronor i månaden för varje barn och höjer flerbarnstillägget med tio procent. Förträffligheten med barnbidraget är att det går till alla barn. Därigenom bidrar det till en positiv fördelning utan att skapa negativa marginaleffekter, eftersom barnbidraget inte påverkas av föräldrarnas inkomster från arbete eller deras utgifter
Utökade pappadagar. Vi öppnar upp för möjligheten för mamman och pappan att vara hemma tillsammans efter barnets första månad i livet. Vi vill inom ramen för föräldraförsäkringen ge möjlighet för papporna att vara hemma tjugo dagar i samban med barnet födelse. Vi ser flera fördelar med att öka pappornas möjlighet att delta i omvårdnaden av barnet redan från start. Det skulle dels stärka banden mellan barn och far, dels skulle pappans tidiga delaktighet innebära en betydande avlastning för mamman den första tiden efter förlossningen.
Höjt underhållsstöd. Barn som växer upp med ensamstående föräldrar har det ekonomiskt tuffare än andra barn. För att förbättra för ensamstående med barn vill vi höja underhållsstödet med 100 kronor per månad och barn.
Höjt stöd till studenter med barn. All fler studenter har barn och deras ekonomiska situation är särskilt pressad. Vi anser att stödet kraftigt bör höjas för att inte studenter med barn ska halka efter ekonomiskt. Höjningen innebär exempelvis att stödet för ett barn höjs till 738 kronor per månad från tidigare 492 kronor. För två barn höjs det från 800 till 1 200 kronor per månad.
Höjt tak i tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning ges till en förälder som är hemma från jobbet för vård av sjukt barn. Vi socialdemokrater vill höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen så att den ligger på samma nivå som i föräldrapenningdagarna. Med denna jämställdhetsreform hoppas vi uppmuntra fler män att vara hemma med vård av sjukt barn.
Vi vill fortsätta utveckla familjepolitiken och kämpa för rättvisa, jämställdhet och ekonomiskt trygghet. För barnens och föräldrarnas skull.
Veronica Palm (s)
Vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
Åsa Lindestam (s) riksdagsledamot från Söderhamn

Fler mansmottagningar kan hejda våldet

Kvinnomisshandel är ett av de mest utbredda samhällsproblem vi har. Det förebyggande arbetet med män måste stärkas, anser riksdagsledamot Åsa Lindestam (s).

JÄMSTÄLLDHET. Sverige har haft en positiv utveckling på jämställdhetsområdet. Men det går alldeles för långsamt! Ett område som är särskilt eftersatt är mäns roll. Ett av de stora hindren för jämställdhet är mäns problem med våld, anser Hans Åberg som är psykolog på en av landets få mansmottagningar i Uppsala.
Regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor var ett steg i rätt riktning. Dessvärre kritiseras insatserna för att vara för generellt skrivna för att fungera som redskap. Framförallt är delen om män alldeles för svagt utvecklad. Kvinnomisshandel är ett av de mest utbredda samhällsproblem vi har. Få förövare sitter bakom lås och bom. Då behövs fler insatser än inom kriminalvården. Det förebyggande arbetet ute i samhället bör stärkas.
Hans Åberg anser att våld är ett medvetet beteende som man måste få hjälp med att ändra. Ändå finns bara 20 mottagningar som specialiserat sig på att arbeta med män. Vi politiker måste se till att de blir fler. Mansmottagningarna har verktygen som behövs för att jobba mer förebyggande.
Även Norge kan tjäna som förebild. Där har man inom den offentliga vården arbetet med mäns våld mot kvinnor i närmare tjugo år. Dessutom förbereder man, som första land, en jämställdhetslag med mannen i fokus.
Jag ser med skepsis på regeringens föreslag om att knyta ihop alla dagens lagar mot diskriminering till en ny lag. Fördelar finns med ett samlat grepp, men jag tror att jämställdhetsfrågorna kommer få stryka på foten. Jämställdhetsombudsmannen försvinner nästa år.
Inom socialdemokraterna ser vi med oro på att män toppar statistiken över dålig hälsa, våld och kriminalitet. Forskning visar också att unga män ofta dör i situationer kopplade till mansrollen. Pojkar presterar dessutom påtagligt sämre än flickor i skolan. Den så kallade maktordningen mellan könen inverkar alltså starkt på våra liv. Den behöver ändras på för att vi alla ska få det bättre.
Att flickor generellt presterar bättre på alla utbildningsnivåer än pojkar är beroende av hur vi har organiserat samhället och vilka ideal vi tillmäter olika kön. Vi kan därmed också bryta den negativa utvecklingen.
I Söderhamn delade man i de fyra grundskolorna upp betygen upp på flickor och pojkar. Skillnaderna mellan könen och även mellan olika skolor blev tydliga. Det var särskilt pojkarna i en skola som drog ner snittet. Med svart på vitt kunde man börja göra något åt saken. Det har resulterat i högre betyg för alla det här läsåret.
Vi politiker kan, om viljan finns, bidra till att jämbördiga män och kvinnor blir samhällets ideal Men då måste vi också ge samhällets olika institutioner och organisationer de rätta verktygen att lyckas.
Jämställdhet handlar om alla människors lika värde. I den kampen har strävan alltid varit att skapa maktbalans mellan män och kvinnor. Låt oss fullfölja det arbetet!

Maktbalans

Vi måste ta fram de rätta verktygen för at skapa en balans mellan män och kvinnor

Sverige har flera gånger vunnit priset för världens mest jämställda land i internationell jämförelse. Men vi är långt ifrån i mål, och trots att Sverige följer en positiv utveckling, går den alldeles för långsamt, och ett område som är särskilt eftersatt är mäns roll i jämställdhetsarbetet.

Mäns problem med våld är ett av de stora hindren för jämställdhet, det menar bland annat psykologen Hans Åberg, psykolog på en av Sveriges få mansmottagningar i Uppsala. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Förra året lade den borgerliga regeringen fram en handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor. Handlingsplanen är ett steg i rätt riktning, men insatserna i handlingsplanen är generellt skrivna, vilket har gjort att den redan fått mycket kritik för att inte innehålla någon tydlig plan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Åberg instämmer i kritiken mot regeringens handlingsplan, med hänvisning till att delen om män i handlingsplanen är alldeles för svagt utvecklad. Mansmottagningens arbete går ut på att mannen ska inse att han måste ta ansvar och få redskap att ändra sig. Regeringens handlingsplan understryker främst insatser inom kriminalvården. Men kvinnomisshandel är ett vanligt förekommande problem, få förövare sitter bakom lås och bom, det kan vara din granne, bror eller vän. Idag finns det närmare 20 mottagningar i Sverige som specialiserar sig på att arbeta med män. Vi måste arbeta för att det ska bli fler.

Mansmottagningen i Uppsala uppmärksammar ett problem som den offentliga vården i Sverige inte tagit tag i ännu. Norge är en förebild för jämställdhetsarbetet. De har arbetet med mäns våld mott kvinnor inom den offentliga vården i närmare 20 år. Åberg menar att våld är ett medvetet beteende som man måste få hjälp med att ändra.

Norge förbereder dessutom nu som första land en proposition, som kommer leda till en jämställdhetslag men mannen i fokus. Till grund för den kommer också att ligga en stor attitydundersökning om män och jämställdhet. Det är Norges jämställdhetsminister Karita Bekkemellem som tagit initiativet till propositionen. Jag anser att Sverige bör följa Norges insatser på detta område. Vi Socialdemokrater ser oroande på det faktum att pojkar presterar påtagligt sämre än tjejer i skolan och män toppar dessutom statistiken för dålig hälsa, våld och kriminalitet. Forskning visar på att unga män dör i situationer som är en direkt konsekvens av den rådande mansrollen. Och ett exempel på det här är ju att det är nästan enbart unga män som dör i singelolyckor och trafikolyckor. Det är ingen tvekan den så kallade maktordningen mellan könen har en väldigt, väldigt stor betydelse för människor, för både kvinnor och män, och att det är någonting som man måste ändra på för att vi ska kunna leva, helt enkelt, bättre liv.

Därför ser jag också med skepsis mot den borgerliga regeringens sammanslagning av olika diskrimineringsinstitutioner. Regeringen har dessutom föreslagit en ny diskrimineringslag som knyter ihop alla lagar mot diskriminering som finns idag, där jämställdhetslagen bara utgör en del. Som en följd försvinner jämställdhetsombudsmannen nästa år och slås ihop med de andra diskrimineringsombudsmännen till en enda stor diskrimineringsombudsman. Visst kan det finnas fördelar med att ta ett samlat grepp om diskriminering, men jag tror det finns en överhängande risk att vi kommer ta ett steg tillbaka i jämställdhetsfrågorna genom att bunta ihop jämställdhetsfrågorna med all annan form av diskriminering. Jämställdhetsområdet genomsyrar alla samhällssfärer och bör tas hänsyn till vid alla politiska beslut, handlingsplaner och lagstiftning.

Idag ser situationen ut som sådan att flickor generellt sätt presterar bättre på alla utbildningsnivåer än pojkar, men vi vet att det inte ligger i könsbundenhet, utan det är beroende av hur vi har organiserat samhället och vilka ideal vi tillmäter olika kön.
Vi kan därmed också bryta den negativa utvecklingen. Vi kan, om den politiska viljan finns, skapa redskap att skapa en ideal som bygger på att se män och kvinnor som jämbördiga. Men då måste vi politiker också ge samhällets olika institutioner och organisationer verktygen att exempelvis skapa fler mansmottagningar, kvinnojourer, och stöd i skolan.

För jämställdhet handlar ju faktiskt ytterst om människors lika värde. Men det
handlar naturligtvis om också att det är lika värde överhuvudtaget mellan
människor. Och det är det som man har strävat efter hela tiden i jämställdhetskampen nämligen att kvinnor och män ska leva i balanserade relationer där inte det ena könet har makt över det andra könet. Utan det handlar om att man ska leva i en
maktbalans.






.

Rådslag om skolan

Sitter på förtroenderådet o lyssnar på talare i talarstolen. Några pratar om specifika frågor, och jag önskar att fler tog upp om jämställdhetsfrågorna och genuspedagogiken. Det är för lite text i våra dokument där det står om hur man ska använda detta för att låta våra barn och ungdomar bli medvetna om de skillnader mellan kön och hur man kan utveckla de sidor som behövs hos respektive kön.
Nu säger Marie Granlund, ordförande för rådslaget om skolan, att vi ska ta till oss av de talare som pratat om jämställdhet. Det är bra, för fortfarande är det oerhört många som inte ser skillnaderna för de sätter inte på sig jämställdhetsglasögonen.