Med Obama i Vita Huset och en ny folkrättslig agenda öppnas nya möjligheter för FN. Med principen "skyldighet att skydda" har FN äntligen utrustats med nödvändiga verktyg, och Obama lovar tillskott i kassakistan om han vinner presidentvalet.
Den 24 oktober var det FN-dagen – den 24 oktober 1945 bildades FN i New York. I höst, den 9 november åker jag till New York för att delta i generalförsamlingens 63:e årsmöte. Som internationalister och socialdemokrater ser vi FN som det naturliga navet i internationell politik. FN har ansvar att skapa och upprätthålla fred och säkerhet i världen. Det är i FN nationer möts, diskuterar och kommer fram till gemensamma lösningar.
Det var tanken när FN bildades 1945 i New York. Världen ser dock annorlunda ut idag. Nya hot, nya typer av konflikter och en ny världsordning har ändrat spelreglerna för FN. Tyvärr har FN tvingats spela med bakbundna händer. Säkerhetsrådet har med vetorätten för de fem permanenta medlemmarna satt stopp för nödvändiga insatser. Organisationen har saknat både verktyg och resurser. Sverige har alltid varit en generös givare, men många länder har undlåtit att bidra till FN:s verksamhet. Däribland USA, vars skuld till FN är enorm. Utan pengar och utan de rätta verktygen har FN bakbundits.
Diskussionen om FN:s reformering är inte ny. Efter att det kalla kriget tog slut, lanserades de första idéerna om ett mer effektivt FN. Sverige och inte minst socialdemokratiska regeringar har en stark tradition att värna FN:s roll och möjligheter i världen.
Den negativa spiralen har emellertid vänt! FN:s reformering har nu kommit en bra bit på väg. Ett stort steg mot ett mer effektivt FN togs under svenskt ordförandeskap i generalförsamlingen 2005. Det var då principen om "skyldighet att skydda" antogs. Den innebär tre saker: i första hand faller ansvaret att skydda på den egna staten. I andra hand faller ansvaret på FN som genom förebyggande åtgärder och diplomati förväntas ingripa i situationen. Om diplomati inte hjälper kan säkerhetsrådet fatta beslut om militär intervention. I tredje hand, om säkerhetsrådet skulle vara politiskt blockerat och passivt, måste enskilda stater agera ensamma eller i grupp för att komma tillrätta med situationen. Ansvaret att skydda upphör därmed aldrig. Principen "skyldighet att skydda" är en modern tolkning av folkrätten som skydd - inte bara för staters utan även för människors säkerhet.
Med verktyget "skyldighet att skydda" i sin hand, har FN äntligen en reell möjlighet att träda in i konflikter och skydda en folkgrupp. Med Barack Obama i Vita Huset kan FN bli starkare, såväl ekonomiskt, men också genom att legitimiteten ökar med stöd från Washington. Obama menar att USA måste spela en tydligare roll i FN, bland annat som pådrivare av nödvändig reformering. Obama anser det också vara ytterst nödvändigt att USA betalar sin skuld till FN och fortsätter att bidra långsiktigt.
Under socialdemokratiska regeringar har FN:s reformering stått högt upp på Sveriges agenda. Jag hoppas att den borgerliga regeringen och Carl Bildt tar FN-frågorna på lika stort allvar.
Den 24 oktober var det FN-dagen – den 24 oktober 1945 bildades FN i New York. I höst, den 9 november åker jag till New York för att delta i generalförsamlingens 63:e årsmöte. Som internationalister och socialdemokrater ser vi FN som det naturliga navet i internationell politik. FN har ansvar att skapa och upprätthålla fred och säkerhet i världen. Det är i FN nationer möts, diskuterar och kommer fram till gemensamma lösningar.
Det var tanken när FN bildades 1945 i New York. Världen ser dock annorlunda ut idag. Nya hot, nya typer av konflikter och en ny världsordning har ändrat spelreglerna för FN. Tyvärr har FN tvingats spela med bakbundna händer. Säkerhetsrådet har med vetorätten för de fem permanenta medlemmarna satt stopp för nödvändiga insatser. Organisationen har saknat både verktyg och resurser. Sverige har alltid varit en generös givare, men många länder har undlåtit att bidra till FN:s verksamhet. Däribland USA, vars skuld till FN är enorm. Utan pengar och utan de rätta verktygen har FN bakbundits.
Diskussionen om FN:s reformering är inte ny. Efter att det kalla kriget tog slut, lanserades de första idéerna om ett mer effektivt FN. Sverige och inte minst socialdemokratiska regeringar har en stark tradition att värna FN:s roll och möjligheter i världen.
Den negativa spiralen har emellertid vänt! FN:s reformering har nu kommit en bra bit på väg. Ett stort steg mot ett mer effektivt FN togs under svenskt ordförandeskap i generalförsamlingen 2005. Det var då principen om "skyldighet att skydda" antogs. Den innebär tre saker: i första hand faller ansvaret att skydda på den egna staten. I andra hand faller ansvaret på FN som genom förebyggande åtgärder och diplomati förväntas ingripa i situationen. Om diplomati inte hjälper kan säkerhetsrådet fatta beslut om militär intervention. I tredje hand, om säkerhetsrådet skulle vara politiskt blockerat och passivt, måste enskilda stater agera ensamma eller i grupp för att komma tillrätta med situationen. Ansvaret att skydda upphör därmed aldrig. Principen "skyldighet att skydda" är en modern tolkning av folkrätten som skydd - inte bara för staters utan även för människors säkerhet.
Med verktyget "skyldighet att skydda" i sin hand, har FN äntligen en reell möjlighet att träda in i konflikter och skydda en folkgrupp. Med Barack Obama i Vita Huset kan FN bli starkare, såväl ekonomiskt, men också genom att legitimiteten ökar med stöd från Washington. Obama menar att USA måste spela en tydligare roll i FN, bland annat som pådrivare av nödvändig reformering. Obama anser det också vara ytterst nödvändigt att USA betalar sin skuld till FN och fortsätter att bidra långsiktigt.
Under socialdemokratiska regeringar har FN:s reformering stått högt upp på Sveriges agenda. Jag hoppas att den borgerliga regeringen och Carl Bildt tar FN-frågorna på lika stort allvar.
