Tbilisi, Georgien några veckor efter valet

Besöker återigen Georgien för att se vad som hänt efter valet. Valaffischerna sitter kvar, några förstörda med utstuckna ögon men förvånansvärt många ser fräscha ut. Vinnaren i presidentvalet, nr 41 har flest förstås. Presidenten, Giorgi Margvelashvili står på vår dagordning på tisdag. Ikväll samlas vår grupp som mestadels kommer från socialister i Europa. Vi har två mycket spännande dagar framför oss.
Här är kallt och blåsigt, tiggaren jag gav pengar förra gången står fortfarande kvar vid samma gathörn. Det är en mycket krokig gammal man som ser ut att vara i stor behov av omhändertagande äldrevård. Undrar just hur det ser ut i detta land?
Besöket är tänkt som en fact findingresa, där vi med olika bakgrund träffar de flesta partiledare och även andra inflytelserika personer.
Det ska bli intressant att höra hur den nya ledningen vill styra landet och i vilken riktning de önskar att politiken ska röra sig åt.

Försvarsdepartementet i kammaren med utskott o minister just nu!

Denna debatt kan man följa på webben eller se i efterhand!

Här diskuteras budget för försvaret, personalförsörjningen och materialanskaffning.

Vidmakthållande och nyanskaffning, svar från ministern

Lägger ut detta så att ni kan hjälpa till att formulera ytterligare frågor eller interpellationer. Kan väl säga att jag inte är nöjd, tycker inte att svar gavs på det jag frågade om...men jag kan väl bli skapare!

Så här blev svaret på min fråga;

Svar på fråga 2013/14:153 av Åsa Lindestam (S) Behoven av nyanskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel

 

Åsa Lindestam har frågat mig om jag avser att tillsammans med regeringen snarast fatta beslut i enlighet med Försvarsmaktens prioritering.

Den 13 november i år besvarade jag en likartad fråga från Peter Jeppsson angående modifiering av korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall (riksdagsfråga 2013/14:100).

Visbykorvetterna är under leverans i version 5, vilket förbättrar den samlade förmågan till ytstrid. Regeringen har även fattat beslut om halvtidsmodifiering av röjdykfartygenSpårö och Sturkö samt stridsbåt 90. Vidare har regeringen utökat den ekonomiska ramen för anskaffningen av en ersättare till signalspaningsfartyget Orion.

Försvarsmakten har budgeterat för halvtidsmodifiering av två korvetter av Göteborgsklass och ombyggnation av ytterligare två till vedettbåtar. Försvarsmaktens budgetunderlag behandlar inte ombyggnation av sex bevakningsbåtar. Försvarsmaktens perspektivstudie berör inte någon av de ovan nämnda åtgärderna.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försvarsmakten beslutat att myndigheten ska framställa om regeringens medgivande för beställning av objekt och verksamheter som medför ekonomiska bindningar över 200 miljoner kronor eller i övrigt är av strategiskt betydelse. Regeringen tar löpande ställning till Försvarsmaktens förslag till materielinvesteringar när beredningskravet i regeringsformen och förutsättningarna för ett för verksamheten bra beslut i övrigt är uppfyllda.

Regeringen har sedan 2006 fattat beslut om betydande investeringar i Försvarsmaktens materiel för att säkerställa militär operativ förmåga. Regeringen tillsatte i maj 2013 även en särskild utredare med uppdraget att lämna förslag till förändringar av processen för hur regeringen styr investeringar i försvarsmateriel (dir. 2013:52). Syftet är att åstadkomma en mer ändamålsenlig ordning för styrningen av Försvarsmaktens materielinvesteringar samt öka möjligheterna för riksdagen och regeringen att fatta investeringsbeslut på strategisk nivå.Det är av stor betydelse att omsättningen av marinstridskrafternas materiel svarar mot den långsiktiga planeringen för marinens och Försvarsmaktens samlade behov.

 Stockholm den 4 december 2013

 Karin Enström

Nato fick besök

Vi i Försvarsutskottet var på snabbvisit i Nato, inbjudna av Anders Fogh Rasmussen. Det är alltid intressant att träffa honom. Han gav oss 4 anledningar till att fortsätta vara partner till Nato och att det är en stor fördel både för Nato o oss att vara det:

1.) Vi har möjlighet att delta i en stor kollektiv försvarsmission, exempel Libyen. Ingen land har kunnat gjort detta själv.

2.) Vi deltar i konsultation, är med i beslutsprocessen runt detta. Vi fick full insyn, även politisk.

3.) Interoperabilitet: Vi jobbar tillsammans. Nato har världens högsta standard. Då kan även Sverige delta i andra ledda operationer o då ha samma tekniska standard, en sorts "plug and play". Bra att vi nu är med i NRF. Islands luftövervakning kommer att betyda mycket. Vårt utvecklade samarbete inom Norden/Baltikum är bra, kommer att betyda mycket för Nato.

4.) Militär kapacitet ökar, det blir mer o mer mulitnationelllt samarbete. Svårare för varje enskilt land att klara sig själva. Smart defence är utvecklat, ex C17 där 12 länder gått ihop. Det konceptet ska vi använda i framtiden. Luftförsvaret behöver stärkas.

Alltid lika intressant, alltid lika öppenhjärtligt att samtala. Och vi ställde många frågor och fick många bra svar.