Hot våld och trakasserier mot förtroendevalda

En oerhört viktig fråga tar Sven-Åke Thoresen, Hudiksvall, Gävleborg upp: När förtroendevalda blir hotade, vad händer med vår demokrati? Idag kan valet lätt bli att hoppa av sitt uppdrag och på det viset tystnar den demokratiska rösten i samhället. Det får inte ske utan vi måste ta dessa hot på större allvar och de måste stoppas till varje pris.

En straffskärpning är nödvändig anser Sven-Åke och vi i Gävleborg.

Många av våra förtroendevalda kan berätta om hur illa det kan vara, några har varit utsatta som fått dem att tänka på vad som skulle hända och vi som står bredvid lider och vi måste ta vårt ansvar!

Bra Sven-Åke! Det här måste vi våga prata om!

Vi får även stöd av Stockholms län från talarstolen!

Analyser och helheter i politiken

Läser med intresse vår försvarsminister Sten Tolgfors blogg om ointresset för försvarspolitiken i Sverige, förutom vissa ledarskribenter på våra stora tidningar. Jag tror han har fel. Jag har hört debatter på de mest förvånande ställen, i syjuntan (var refererat i Söderhamnskuriren idag) på biblioteket och även vid morgonfikat på en av uteserveringarna i stan.
Däremot är det få som har en helhetsbild över vad som händer och har hänt i försvaret på senare år, och dessutom få som reflekterar över hotbilden idag i förhållande till försvar och icke att förglömma: polisen.
I våra dagstidningar (inte de stora drakarna utan våra lokala) skriver polisen om vilka källarinbrott som förekommit, hur många cyklar som stulits och att två stycken slagits utanför nån pub i helgen. Detta skrämmer och självklart handlar debatten mycket om den hotbild som folk då känner.
Artikeln om Lys återvändande (tjej från Somalia) (Söderhamnskuriren idag) tog stor plats och den har engagerat ortsborna. För henne tycker vi att vi känner, att vi rår om och vi är många som samlat in pengar till henne för att hon och dotterns skulle överleva vid utvisningen. Men nu är de tack och lov här igen.
Detta är ett litet exempel på engagemang för andra delar av världen, vilket är mycket bra. Men att se hotet från opiumodlingen i Afghanistan som sänder detta till Sverige, vilket är 90% av marknaden här, som ett hot som gör att vi måste hjälpa människor på plats därborta är mycket svårare. Journalistiken för artiklar i vår media är inte på djupet och analytisk.
Att generalisera är lättare än att djupdyka och ta in de stora penseldragen kräver en annan journalistik. Men det kräver också att försvarsministern berättar om varför vi gör vissa saker och även beskriver bakgrunden till hur vi tänkt tidigare. Här har han mycket att göra!

Vilka är hoten?

Som försvarspolitiker får jag ständigt brev till glädje och eftertanke från militärer, privatpersoner och andra länder som vill tala om för mig vad som är bäst för oss i Sverige just nu att satsa på idag och för framtiden. Många gånger påpekas helt riktiga saker utifrån den ståndpunkt som som den påpekande parten har. Men ofta glömmer personen att ta med i beaktandet vad som är hot idag och imorgon.
Vi ser bilder på TVn och hör via media om fruktansvärda saker i andra länder och det påverkar oss. Självklart ska vi också låta oss påverkas. Men vad är hoten mot Sverige idag?
När jag frågar runt i de grupper jag träffar så kommer rädsla för framtiden oftast ifrån terrorism och organiserad brottslighet när det gäller Sverige. Yngre personer säger förutom detta även gängbildningar och klasskillnader. Äldre personer nämnder ofta "ryssen"och först här hamnar vi i försvarsfrågan.
Om vi tänker på personer i min ålder (just nu 52 år) och äldre: kan vi sitta fast i historien och se hoten utifrån det som vi har möjlighet att visualisera utifrån vad vi tidigare sett och upplevt+ Javisst, precis så är det. Vem hade kunnat säga nåt om Georgien och det som hände där i augusti 2008? Inte många av oss, fast visst fanns det en och annan..(Urban Ahlin varnade för detta när vi var i Sälen januari -08)
Vart bär det hän i Europa när finanserna vänder neråt och människor går ut i arbetslöshet och ekonomisk kris? En otäck framtid kan målas upp om politiker satsar fel, dvs värnar bara det egna och målar upp murar runt det egna landet. Vi behöver varandra och vi måste hjälpas åt att fatta rätt beslut. Och samtidigt behöver vi ta hand om vår värld med miljön som hotar att förgöra växter och djur, luft och vatten.
Vem kan se helhet? Vem orkar väva in inte bara sitt eget område utan polisiära uppgifter, militära uppgifter och finansiella uppgifter?
Vem törs säga till att så här ska vi satsa för att alla ska få det bra i framtiden och ge världen den fred den så väl behöver?
Vem är ledaren som nu kan kliva fram och säga stopp? Obama? Medvedev? Eller nån annan...?