Alva Myrdal Akademin

I helgen samlades S-kvinnor till vår utbildningshelg i Norrköping på Marieborgs FHS. Ett gäng laddade tjejer som lyssnade, debatterade och skrattade tillsammans. Kul! Nyttigt! Kamratskapande!

Vi fick lyssna till Lena Sommestad, vår förbundsordförande, som pratade om framtidens hot och möjligheter. Hon sa många viktiga saker, bl a att vi kan välja vår framtid.
Hon satte på sig de demografiska glasögonen och tog oss med på en vandring runt jorden och hur vår befolkning växer och är sammansatt efter ålder. Vi har oerhört olika villkor beroende på var vi bor men i grunden är vi lika. Gapminder kan visa hur världen förändras.

Lisa Pelling från Wien berättade om migrationsfrågor, Jennie K Larsson om svensk integrationspolitik, Amel Grami från Tunisien om kvinnors situation där nu efter valet, Maj-Britt Theorin om vad hon gjort i politiken, Laila Naraghi från Palmecenter om deras verksamhet och Anna Ek om Svenska Freds arbete.

Själv bidrag jag med hur Försvarsutskottet arbetar och hur hotbilden sett och ser ut nu.

Tjejträff

Idag var det styrelsemöte för S-Kvinnors distriktsstyrelse i Gävleborg. Vi beslutade bland annat att lägga ett möte i Hofors den 2 september och inbjuda alla partitaktiska kvinnor därifrån. Vi hoppas att de vill bilda en klubb för kvinnorna i Hofors. Samma sak senare i Bollnäs. Våra klubbar ska också besökas unde året.

Vi diskuterade också nästa nummer av Tjejnytt som snart ska ges ut. Vi skriver själva och får hjälp med layout. Den går ut till alla medlemmar med jämna mellanrum via epost.

Kvinnojourerna i våra kommuner har varit tungt belastade i sommar. Hur kan vi stötta dem och på vilket sätt behöver de detta stöd?

Möten, debattartiklar, studier mm stod på dagordningen och allt avklarades galant. Härliga tjejer som jobbar på för så många andra.

BAE systems eller Hägglunds...

bjöd Försvarsutskottet(S) på en häftig uppvisning med det senast vad gäller bandvagn. Nedrusande från berget i full fart körde de i snirkliga banor mitt framför oss. Även Stridsfordon 90 förevisades och vi fick chans att köra bandvagn och åka med i Stridsfordon 90. (Jag avstod dock, hade en rejäl förkylning och hostade oavbrutet, otroligt trist för jag gillar ju sånt här)

Hur konstigt det än kan låta hade jag inte varit upp till Hägglunds trots 10 år i FöU. Vet ju att de ofta tagit emot besök av oss men av nån anledning hade jag inte kunnat delta förrän nu. Och nu känner jag mig nöjd och uppdaterad!

Här är gänget samlat och går igenom deras verkstadslokal. En mycket engagerad verkstadschef tog oss på rundvandring och berättade att det var relativt lätt att få personal på de allra flesta arbetsplatser och att mottot alltid varit "Omöjligt finns inte". Vilken skola ska vi erbjuda för att producera såna ungdomar/arbetare? Han förordade att man arbetat i 3D med t ex spel på datorer, det var en grundnivå på de flestas utbildning. Undrar om vi kan införa det som ämne i skolan? Och tänk så många föräldrar som bråkar på sina barn för att de sitter framför datorn eller TV o spelar...?

Bra samtal på hög internationell nivå om möjligheter och utveckling för BAE Systems, Sverige o världen. Alla de tre senaste arbetsplatsbesöken visade på stor förmåga att ta emot och få oss besökare att förstå verksamhet och organisation och dessutom ett mycket gott värdskap! Stort tack och på återseende!

Dockstavarvet

Här togs Försvarsutskottet(S) emot av K-A Sundin (bilden) och hans kollega Torbjörn Larsson. Efter rundtur på varvet där vi fick se både nybyggnation av båtar och underhåll av ännu fler båtar så fick vi veta om verksamhetens internationella sidor.

Verksamheten hade funnits i familjens ägo sen 1905 men på senare år ägnat sig mera åt yrkesbåtar än de privata båtarna. Man tillverkar bara i aluminium. Verksamheten i Sverige finns på tre ställen med huvudkontor i Docksta.

Varvet levererar till många länder i världen. Stridsbåt 90 lämpar sig utomordentligt för att jaga knarksmugglare i Mexiko på floddeltat fick vi se på en film. Att tillverka en båt som kan vända på nästan ingenting och tvärstanna tack vare vattenjet är perfekt för dessa farvatten.

Lotsbåtar säljs till Danmark, Norge och Tyskland men Sverige har inte köpt nån sen 1986...

Det var full fart i verkstaden, många unga killar arbetade med en mängd olika saker och skrov i blankt material svetsades ihop till stora skrov inför våra ögon.

Häftig verksamhet att få se och kliva innanför och känna av både ljud och lukt i verkstan.
Jättetack för att vi fick komma

MSB Sandön

visade upp sig från sin allra bästa sida när vi i Försvarsutskottet(S) besökte verksamheten. Vi fick information både från MSB och deras verksamhet och kursutbud och hade också turen att få veta en hel del om Folke Bernadotte Akademien (FBA) som delar lokaler med varandra.
Ett gott samarbete korsbefruktar förstod vi.

På bilden Anna-Lena Sörensen och Eva Sonidsson, ett par av mina kollegor i FöU.

Speciellt intressant tyckte jag att det var att se den karta över våra internationella operationer för civil personal i fredsbefrämjande åtgärder var. Som försvarspolitiker känns det ibland som att när militären drar tillbaka sina trupper så försvinner allt. Fast jag vet att det inte är så, men ibland tycker jag att media framställer det så.

På kartan kunde jag se hur FBA arbetar sida vid sida med Rikskriminalpolisen, Tullverket, Kriminalvården och Domstolsverket. Dessutom i fler länder än vi har militär. Allt verkade peka på att det civila samhället måste fungera även efter konflikt.

Vi mötte intresserade chefer och lärare som visade oss deras verksamheter. Kändes verkligen bra! Stort tack till alla!

Arbetsplatsbesök i Gävle

Förskolebesök och fritidsbesök är alltid spännande! Jag får ta del av så mycket intressant i form av pedagogiska diskussioner och utvecklande samtal.

Den här gången pratade alla mycket om åldersblandade grupper. En del tycker det är bra, andra föredrar strikta åldrar i varje grupp.

Gävle kommun har som många andra ett "pris" på varje barn och dess nuvarande ålder, vilket gör att personalen tvingas ta in många barn för att kunna ha personalstyrka som täcker dagens timmar. Men den här gången sa flera att det är viktigt att hålla gruppen liten - vilket betyder olika många för olika personer - men ändå.

Det går ju inte att ha så många 1-åringar i samma grupp, även om många hade det så. Några gårdar hade samlat de små i deras små grupper och följden blev att de äldre grupperna blev större. Ibland bra, ibland inte. Det gäller att känna att man hinner med...

Utvärdering och dokumentation tar en stor del av tiden. Det är viktigt att göra rätt, att ge barnen den chans som de är värda.

Fritidshemmen har många barn. Här finns ofta barn från förskoleklass och från år 1-3 i skolan. Förskolläraren har ansvar för förskoleklass på förmiddagarna. Fritidspedagogerna går in i skolverksamheten. Självklart är det bra att se barnen i skolmiljö. Men sen ska de orka resten av dagen också. Och då är gruppen jättestor...

Här finns en hel del att göra...!

Surströmingspremiär!

Så här nöjd kan jag se ut när jag får chansen att prova på årets surströmming! Är med i testpanel där jag får möjlighet att provsmaka 14 olika sorter.... och det var skillnad!
Jag vet inte vilken sort jag äter, den är bara märkt med en siffra. Resultatet kommer i SöderhamnsKuriren den här veckan. Det ska bli spännande!

Kommunal Mitt

Arbetsåret har börjat med arbetsplatsbesök. I Gävle tog Kommunal hand om mig och jag hängde med på deras besök till Staffansgården, Pukslagargården och Vikingaskolan.
Alla pratade om sommaren och de sammanslagningar som varit då. I Gävle hade det varit stor sammanslagning, på ett ställe beskrev man 7 gårdar som slogs ihop till en enda. Känd personal skulle vara med, var det sagt. Från en 5-avdelningsgård fanns 3 personal.... hur många kände då barnen?

Är det så här man gör med barnen?

Ännu värre är det på privata ställen, där slog man igen o sa till föräldrar att "nu är det stängt". Här anpassade sig föräldrarna (hoppas de hade möjlighet att ta semester just då) och att de inte var eftertraktade på sina arbeten just den perioden.

Vad gör vi med våra barn? Och vad gör vi med våra föräldrar? Hoppas det kommer en utvärdering inte bara från personalen utan även från föräldrar om vad de anser om detta...

Vem står upp för barnen?