Hur möter den borgerliga regeringen
utmaningarna som den svenska skolan står inför? Det gäller från förskolan rakt
igenom systemet till Högskola. Resultaten i
grundskolan sjunker för sjätte året i rad, andelen elever i
grundskolan som inte uppnår sina mål ökar. En av fyra gymnasieelever tar inte
examen inom loppet av fyra år. En alltför liten del av de unga har utbildning
på högskolenivå.
Elin Lundgren (S)
Kommunerna i Gävleborgs län brottas med att de
resurser man har ska användas på bäst sätt för barn och unga i skolan. I vår
socialdemokratiska budgetmotion till riksdagen har vi ett antal förslag för att
stötta detta och höja kvalitet i skolan. Men vad har den borgerliga regeringen
för förslag till lösningar? Jo, som den första regeringen i historien, vill man
sänka utbildningsambitionerna för nästa generation!
Vi Socialdemokrater har högre
ambitioner. Vi vill investera i grundskolan genom satsningar på färre barn i
klasserna i lågstadiet, höga krav på eleverna i grundskolan kombinerat med ett
kraftigt stöd, utbildningskontrakt för unga som inte slutfört gymnasiet. I dag har drygt 43 procent av 30–34-åringarna i Sverige
en högre utbildning (högskola och yrkeshögskola). Vi sätter målet till 50 % år 2020. Vi vill
investera i 11 500 platser på högskolor, universitet och yrkeshögskolan
under nästa år. Samtidigt vill vi investera 200 miljoner kronor för ökad
kvalitet i utbildningen på högskolor och universitet i form av ökat antal
lärarledda timmar och ökad möjlighet till praktik för studenterna.
Men den borgerliga regeringen vill inte investera i
grundskolan så att fler når målen. I stället föreslår de ett ettårigt
gymnasieprogram utan krav på teoretiska ämnen för elever som inte har nått
målen i grundskolan. Regeringen skär dessutom ned på gymnasieskolan med 675
miljoner kronor i år.
Regeringens mål är att andelen 30-34
åringar i Sverige som har högre utbildning (högskola eller yrkeshögskola) ska
vara 40–45 procent år 2020, alltså ligga still eller minska, enligt deras
nyligen presenterade budget. Den
borgerliga regeringen minskar antalet platser på högskolor och universitet med
minst 10 000 platser i år. Under nästa år beräknar lärosätena att det kommer
att minska med ytterligare ca 10 000 platser. Detta är den borgerliga regeringens sätt att
möta ungas behov av utbildning för friheten i att forma sina liv,
arbetsmarknadens krav på kompetens och den globala konkurrensen. Nu undrar vi
om Tomas Tobé (M), riksdagsledamot från Gävleborgs län och ordförande i
riksdagens utbildningsutskott verkligen tycker att det är klokt att starta
denna nedåtgående spiral för Sverige och en återvändsgränd för unga människor
på väg ut i arbetslivet?
Raimo
Pärssinen (S)
Åsa Lindestam (S)
Per Svedberg (S)Åsa Lindestam (S)
Elin Lundgren (S)
Riksdagsledamöter från Gävleborgs län