Åsa Lindestams blogg: Adenviken
Visar inlägg med etikett Adenviken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Adenviken. Visa alla inlägg

måndag 22 mars 2010

Trots allt ett lyckligt slut

Piraterna härjar fritt utanför Somalia. Aftonbladet har en berättelse När de bordar ett fartyg eller en fiskebåt lämnas inget över till slumpen. Den här gången hade besättningen ändå tur: Nån måste ha frågat efter dem. Därmed började eftersöket.
Fartygen kan åka i konvoj med de som skyddar. Därmed skulle de vara säkrare än att försöka sig på färden helt ensam. Men ibland tar de en chans: och det kan ju lyckas.
Det svenska fartyget Carlskrona är på väg ner till Adenviken. Hon ska vara ledarfartyg på plats och se till att allt samordnas. Besättningen består av 175 personer och de kan undsättas med ytterligare upp till strax under 500 soldater från Sverige om det skulle hetta till.
Men ännu vet vi inte om det finns möjlighet till ytterligare domstolar och fängelser om det blir några anhållanden därnere. Kenya aviserar att de inte vill ta emot fler fångar, fängelserna är fulla. Seischellerna förhandlar...men om det händer här och nu?
Hoppas det löser sig, annars får vi ta fångarna till Sverige. Och hur blir det då?

tisdag 2 mars 2010

Adenviken och vår svenska insats

Idag är det debatt och beslut om Atalanta i Riksdagen för det svenska bidraget. Ingen minister verkar komma, igår fanns ingen av vare sig utrikesminister Carl Bildt eller försvarsminister Sten Tolgfors anmälda till talarlistan.
Vi i Försvarsutskottet finns emellertid på plats. Insatsen i Adenviken är viktig. När Somalia lider av avsaknad av en kraftfull regerings som kan ta ansvar för att människor kan leva i landet har FN återigen beslutat om att hjälpa till.
Den humanitära situationen är katastrofal, halva befolkningen är i akut behov av nödhjälp för att inte svälta ihjäl, torkan ställer till enorma problem och dessutom ökar livsmedelspriserna.
Pirater härjar efter kusten för att roffa åt sig vad som är möjligt.
FNs världslivsmedelsprogram (WFP) gick ut tillsammans med IMO, Internationella sjöfartsorganisationen för ett par år sen och frågande om assistans med eskort av humanitära hjälpsändningar som via sjövägen ska till Somalia.
Det är där vi kommer in.
Förra året hade vi ett par korvetter och ett stödfartyg där och deltog i insatsen.
Nu ska vi leda den!
Det gör vi med hjälp av HMS Carlskrona, ett vackert fartyg som lämpar sig särskilt väl i dessa vatten. Vi sänder dit en väpnad styrka i högst 7 månader, varav vi ska leda insatsen i 4 månader och sen fortsätta delta men inte leda den. Syftet är att förebygga, avvärja och bekämpa sjöröveri.
Förutom ledning har fartyget helikopterenhet och en säkrings- och bordningsstyrka.
Besättningen består ca 175 kvinnor och män. Insatsen i fjol var lyckad och det känns som det är ett bra alternativ för Sverige att leda insatsen på plats, vi är ju bra på sånt.
Men visst finns det orosmoln.
Vårt största dilemma är när vi tar fångar. Vad gör vi med dem? Några fick tillbringa åtskilliga dagar och nätter på däck i fjol på en av korvetterna och det var inte riktigt med i planen. Sen överlämnades de till Kenya. De intygade att de skulle ta hänsyn till mänskliga rättigheter när de lagförde dessa killar. Allt skulle gå efter boken.
Men nu börjar Kenya säga att de har för många fångar. Seychellerna kan också ta emot och lagföra pirater. Här måste det fortsätta förhandlas med ytterligare länder.
Skulle det hända nåt allvarligt och snabbt, att läget ändra så är vi beredda att sända ner en förstärkningsstyrka på upp till 465 personer för att snabbt evakuera vår personal.

Det är bara att önska lycka till med uppdraget! Vi på hemmaplan kommer att följa alla er!

tisdag 16 februari 2010

På väg mot Adenviken

idag kollar vi texten till beslutet om militär insatsen Atalanta i Adenviken. Vi har inte varit nöjda med formuleringarna i hur man hanterar ev tillfångatagna pirater. Vad ska våra soldater göra med dessa om de får tag i några?
Förra sommaren fick några fångar bo på däck på korvetterna tills problemet var löst. Det vill vi inte upprepa.
Idag var texten bättre, avtal finns med Kenya och Seychellerna, det finns regler om mänskliga rättigheter och andra saker att ta hänsyn till. Kenya får inte utmäta dödsstraff, Seychellerna har inte detta. Det ska finnas kommunikation med vilka man tar tillfånga, de ska ha bra omständigheter och få en rättvis domstol som utmäter straff.
Men det står inget om fängelsepåföljd och hur det ska fungera...så det är nog tur att vi har nån vecka till på oss innan vi trycker på knapparna.
Ibland handlar det mer om vad som inte skrivs än vad som står där svart på vitt...