”Det räcker inte med mötesplatser i Gävleborg”

Botniska korridoren är basen i landets primära gods- och råvarutransportstråk och löper genom Sverige (via Gävleborgskusten) och Finland. Stråket är helt avgörande för näringslivets och samhällets utveckling i Norrland, samt även mycket betydelsefullt för övriga Sverige och Europa. Befintliga kapacitetsbrister för gods- och persontrafiken på flera delsträckor utgör mycket allvarliga hot mot utvecklingen.

Sträckan Gävle-Sundsvall-Härnösand (Ostkustbanan), som utgör södra länken av den Botniska korridoren, är idag en påtaglig flaskhals med stora kapacitetsproblem. Redan idag medför nuvarande situation betydande svårigheter för befintlig trafikering. Det finns f n inga möjligheter att öka och utveckla tågtrafiken, vilket står i tvär kontrast till de prognoser som visar på stora trafikökningar de kommande åren.

Denna sträcka är av stor strategisk betydelse och är avgörande för tågtrafiken och dess utveckling i hela norra Sverige, det vill säga hela Botniska korridorens funktion som en nationell och Europeisk transportled.

Om inte kapaciteten förbättras avsevärt på sträckan Gävle-Sundsvall-Härnösand innebär detta att de ökande transportmängderna av råvaror och gods från norra Sverige får stora svårigheter att komma vidare till södra Sverige och övriga Europa. Samtidigt försämras förutsättningarna ytterligare för persontågstrafiken, som är mycket betydelsefull för Gävleborgs samhällsutveckling.

För att öka kapaciteten finns beslut om att öka antalet mötesplatser på banan mellan Gävle och Sundsvall. Men det räcker inte för att möta den framtida trafikökningen som bland annat öppnandet av Botniabanan för med sig. Risken är också att de positiva effekterna av Botniabanan realiseras endast delvis om Ostkustbanan förblir enkelspårig länge till. Med ytterligare några mötesstationer sväljer sträckan i bästa fall ytterligare ett tiotal tåg per dygn, men då ökar också restiden. Därför är dubbelspår den enda hållbara lösningen. Ett dubbelspår skulle inte bara radikalt minska restiden utan även ta tre gånger mer trafik än ett enkelspår.

Målet måste vara att Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand har ett dubbelspår färdigt senast år 2025. För att det ska bli verklighet måste vi agera nu. Det första steget är att se till att Ostkustbanan inkluderas i den nationella planen för infrastruktur som ska ses över i år. Därför föreslår vi att Trafikverket omgående satsar på att färdigställa erforderliga planeringsinsatser.

Raimo Pärssinen (s), riksdagsledmot Gävleborg

Åsa Lindestam (s), riksdagsledamot Gävleborg

Per Svedberg (s), riksdagsledamot Gävleborg

Elin Lundgren (s), riksdagsledamot Gävleborg

Lars Beckman (m), riksdagsledamot Gävleborg

Margareta Kjellin (m), riksdagsledamot Gävleborg

Tomas Tobé (m), riksdagsledamot Gävleborg

Anders W Jonsson (c), riksdagsledamot Gävleborg

Hans Backman (fp), riksdagsledamot Gävleborg

Bodil Ceballos (mp), riksdagsledamot Gävleborg

Ulla Andersson (v), riksdagsledamot Gävleborg

Sven-Åke Thoresen (s), Regionstyrelsen Gävleborgs ordförande

Lena Roos (m), Regionstyrelsen Gävleborgs förste vice ordförande

Stig Eng (s), Regionstyrelsen Gävleborgs andra vice ordförande

Eva Tjernström (s), Landstingsstyrelsens ordförande Gävleborg

Tommy Berger (s), Landstingsstyrelsens förste vice ordförande

Patrik Stenvard (m), Landstingsstyrelsens andre vice ordförande

Barbro Holmberg, Landshövding Gävleborgs län

Håller de inte ihop?

Läser med förvåning om hur regeringen behandlar Försvarsmaktsfrågorna. En grupp av tre ska lägga förslag, där de tre alla är (M) och dessutom är bara en av de tre från Försvarsdepartemeten, och alldeles nyanställd.
Det här gillar inte (C) som vill ha mer pengar till försvaret, (FP) som vill ha mer pengar till industriprojekt kallat JAS Gripen och Staffan Danielsson som nu känner sig provocerad av detta. Och gruppen på tre, Genomförandegruppen II, verkar vilja dra ner på Försvarspengarna.

Hur ska detta sluta? Och nu ska en försvarsberedning tillsättas, om jag förstod Försvarsminister Karin Enström rätt. Undrar vad den ska göra för att inte göra Genomförandegrupp II:s jobb?

Vi i (S) tror på långsiktighet och stabilitet. Därför gjorde vi upp med regeringen i flera viktiga frågor. Det gällde NBG15, soldatanställningar, sammanslagning av FMV och FMLOG osv (Som för övrigt ska diskuteras i kammaren idag, efter 15.00 troligtvis)

Det finns en del att fundera över, men vad gäller försvaret kan det inte bygga på snabba överenskommelser utan måste vara långsiktigt.

Grattis Hägglunds!

Äntligen en order till Hägglunds sen de miste en till Patria senast. BAE Systems Hägglund i Härnösand kammade hem ordern för uppgradering av CV90 och ska också köpa några nya fordon, ett drygt hundratal. Norge köper!

Jag är glad för Hägglunds skull, vet att det är lättare att sälja på en marknad när fler köper! Och jag är också glad för de som arbetar där, de är trygga för några år framöver i sina arbeten.

Stort Grattis!

Svåra tider?

Det ser inte lätt ut för den borgerliga regeringen: Nu tillsätter (M) en grupp statssekreterare för att ta fram ny budget för Försvarsmakten, utan att Försvarsmakten är med! Mycket underligt i mina ögon, hur ska en nytillsatt statssekreterare i Försvarsdepartementet tillsammans med Finansdepartementets dito kunna prioritera rätt?

Lärde inte sig regeringen från den kritik som kom från Riksrevisionen när det gäller förra misslyckandet då gruppen hette "Genomförandegruppen". De beslutade att handla in material men inte allt fullständigt, men följd av att en del försvarsmaterial i form av fartyg saknar nödvändiga vapen. Och så gör de om det....?

Vår ordförande i Försvarsutskottet, tillika vår talerperson för Socialdemokraterna i dessa frågor, Peter Hultqvist, uttalar sig i DN idag, vilket är läsvärt.

Tror nog att fortsättning följder....

Nedläggning av förband?

Hör från morgonens nyhetsuppläsare, både radio o TV, att (M) satt ihop en grupp av tunga politiker inom partiet med uppgift att lägga förslag på vilka förband som ska läggas ner. Allt för att kunna köpa SuperJas.....? Tur att vi (S) fick igenom en luftförsvarsutredning genom att förhandla med regeringen om Stridsgrupp 2015. Nu kan den gruppen utreda vilket försvar vi ska ha i luften. Och om regeringen även sätter till en försvarsberedning så kanske vi kan ta ett kliv framåt i vilken hotbilden vi ska rusta oss mot. Konstigt är att det är vi (S) som driver trots att vi är i opposition, och dessutom att regeringen inte har egna nya förslag, bara kör på med samma...

Stridsgrupp 2015

I kammaren idag debatterade vi om Sveriges bidrag till Stridsgrupp 2015. Vi i (S) ville inte att regeringens förslag att vi skulle sätta ihop en ny Stridsgrupp redan 2014 skulle gälla så vi förhandlade.

Orsak till att vi inte ville var att Insatsorganisationen 2014 måste få sätta sig först. Vi är allvarligt oroade över personalförsörjningen dit, vi krävde att lönen skulle ses över, förslag om bonus i ett par omgångar skulle vägas in, bostadsfrågan skulle lösas och ett par saker ytterligare måste tas hänsyn till. Borgarna sa ja till detta.
Och vi ville låta detta verka, så vi sa att nästa stridsgrupp skulle sättas upp nån gång mellan 2015-2018 och då var det OK med att leda den.

Men regeringen hade bråttom, de beslutade att första halvåret 2015 skulle Sverige delta o dessutom leda NBG 2015, Nordic Battle Group 2015.

Ok, vi fick igenom att vi även ska tillsätta en luftförsvarsutredning som tar sikte på tiden efter 2014. Så då får vi väl vara nöjda, allt blev tillgodosett.

Kolle

Lyssnar till Kolle, nya LO- basen, som beskriver sina viktigaste frågor. Full sysselsättning står överst. Det är helt rätt!

En härlig dag

Gävleborgs S-kvinnor samlades idag på Vadtorp i Söderhamns skärgård. Inbjuden gäst var Lena Sommestad som pratade om förbundets viktigaste frågor, arbete och familj. Eva-Britt Hartikainen berättade om Söderhamns S-kvinnoklubb och arbetet med Moldavien. Emelie och Hannah hade varit på utbildning med Feministiskt forum och var jättenöjda. Malena Lundell fick oss att fundera över vårt behov av studier.

Vadtorp visade sig från sin bästa sida med sol, regn och möjlighet till kvinnokraft. Så många som vi var idag har vi inte varit sen jag gick med i S-kvinnor!

Bommersvik

I allra bästa väder har jag haft två utvecklande dagar med Organisationsutredningen. Intensivt och engagerat har vi nu analyserat alla de inkomna resultaten från vår remissomgång. Det var varierat! En slutsats vi kunde dra var att det inte bara behövs ändras i stadgar utan även i tillåtande och kultur. Ibland tror vi att stadgar sätter stopp för att göra annorlunda, men det kan vara vår fantasi. Det allra bästa förslaget jag läste var från SSU: Och som en kollega sa "varför gör vi bara inte så här hela tiden?" Nu ska alla våra åsikter sättas ihop till ett förslag som ska tas på kongressen 2013!

Försvarsminister i blåsväder med vindskydd?

Igårkväll intervjuades vår nye försvarsminister Karin Enström på TV, den första officiella intervjun. Jag blir oerhört orolig: Vi socialdemokrater ville inte ta bort plikten, men vi var i minoritet. Vi varnade för att yrkesförsvaret skulle kosta multum. Nu är vi där. Vi tvingar nu regeringen att se över löner, förmåner, bostäder, insatser i missioner för vi vet att det inte fungerar annars. Att ha 10 000 sökande till tjänster betyder för Karin Enström att de är villiga att ta plats i försvaret. I verkligheten är det enbart en knapptryckning. Går jag in o kollar sidan räknas jag som en av dessa, fast jag är kvinna, 56 år och inte tänker mönstra. Det är en bister sanning som inte kommit fram i media. Mer kommer att hända i frågan, just nu skissar vi inom (S) på vårt förslag, kallad budgetmotion, som ska läggas i höst. Vi är oroliga för försvaret!

Lilla syster

Idag träffade jag SSU:arnas tjejklubb och vi fick tillfälle att diskutera internationella frågor ur kvinnoperspektiv. Djupa debatter om Syrien, FN, våldtäkter, vapenexport och Riksdagens ansvar pratade vi om. Och ingen av tjejerna hade fyllt 20 år! Här finns de framtida politikerna hos oss!

Falken

Härom veckan var jag och Eva Sonidsson på promenad för att besöka Falken, ett av våra två skolskepp i Försvarsmakten. De brukar komma uppåt kusten en gång per år och just den här kvällen var både vi och de blivande kadetterna inbjudna. Kadetterna var jättefina i sina uniformer och var ner för att se var de skulle mönstra på inom en kort tid. De skulle inom kort framtid segla uppåt Skottland och lära sig en massa saker under resan.
Eva och jag lärde oss också en massa saker, och sen bjöd vi in besättningen till Riksdagen, ett av de roligaste besöken där frågorna kom i strid ström om vad vi egentligen gjorde och hur omröstningar går till.
Härlig kväll, härligt fartyg och jättehärliga människor! Ett stort tack!

Barn har rätt till båda föräldrarna

Den generösa föräldraförsäkringen är en av de mest uppskattade sociala förmånerna i Sverige. Sedan 1974 finns en föräldraförsäkring som ger både pappor och mammor möjlighet att vara hemma med små barn. Undan för undan har försäkringen förlängts, så att Sverige i dag har världens längsta betalda föräldraledighet.

Men allt har ändå inte blivit som det var tänkt.

När föräldraförsäkringen infördes var idén att män och kvinnor på sikt skulle dela lika på jobb och barn. Föräldraförsäkringen skulle stötta ett jämställt föräldraskap och ett jämställt arbetsliv.

Men idag, nästan fyrtio år senare, har vi fortfarande långt kvar till ett jämställt samhälle.

Kvinnor tar fortfarande ut 80 procent av föräldrapenningen. Samtidigt är kvinnors ställning på arbetsmarknaden långt sämre än mäns. Kvinnor i Sverige har i genomsnitt bara 70 procent av mäns inkomst. Allt fler kvinnor lever i fattigdom. Det gäller särskilt äldre, ensamstående kvinnor och ensamstående kvinnor med barn.

Vi vet i dag att föräldraförsäkringen är en viktig förklaring till att kvinnor fortfarande har en svag ställning på arbetsmarknaden. Mammors långa föräldraledighet blir ofta första steget i ett familjeliv där kvinnan tar huvudansvaret för hemmet, medan mannen satsar på jobbet.

Kostnaden för kvinnor blir hög. På arbetsmarknaden betraktas alla kvinnor som en mer riskfylld arbetskraft än män. Det resulterar i att arbetsgivare ofta satsar mer på manliga anställda än på kvinniga. Kvinnor får generellt sämre arbetsvillkor, lägre inkomst och lägre pension.

Men män får också betala ett högt pris för ett ojämställt familjeliv. De mister en viktig chans att komma riktigt nära sina barn.

Nyligen höll LO kongress, och ett av kongressens beslut var att kräva en mer jämställd föräldraförsäkring. LO vill att totalt 120 dagar i föräldraförsäkringen ska vikas för varje förälder. Det är en fördubbling jämfört med idag, då vi har 60 vikta dagar.

LO:s beslut är glädjande, och det är också glädjande att TCO driver samma krav: 120 dagar till vardera föräldern. Också Socialdemokraterna har slagit fast att man vill ha fler vikta dagar för varje förälder; med en tredelning av föräldradagarna som ett första steg. Nu gäller det att gå från ord till handling!

Inte minst pappor kommer att ha stor glädje av en mer jämställd föräldraförsäkring. Män som vill vara föräldralediga möter ofta motstånd. Så är det inte minst på manligt dominerade arbetsplatser. Där är föräldraledighet ovanligt och kollegerna prioriterar jobbet. Det är svårt att gå emot etablerade mönster och vara bland de första som vill göra annorlunda.

En undersökning som gjordes för några år sen av landets 250 största företag visade att en tredjedel av arbetsgivarna utövade något slags motstånd mot mäns önskan att kombinera jobb och familj. Män förväntas inte satsa på familjen. De förväntas lägga sin energi på jobbet.

En mer jämställd föräldraförsäkring är en av vår tids viktigaste kvinnofrågor. Men en jämställd föräldraförsäkring handlar i lika hög grad om att värna mäns och barns intressen. Män har rätt att få vara föräldrar på samma villkor som kvinnor. Barn har rätt till båda sina föräldrar.

Lena Sommestad, S-kvinnors förbundsordförande
Åsa Lindestam, S-kvinnors distriktsordförande, Gävleborg