Åsa Lindestams blogg: Afganistan
Visar inlägg med etikett Afganistan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Afganistan. Visa alla inlägg

tisdag 1 december 2009

Obamas trupp...

Så kom då det offentliga beslutet: Obama sänder 30 000 soldater ytterligare till Afghanistan. Men med ett krav: återdragande om ett par år.
Undrar om det kan vara rätt beslut?
Massor av fler soldater?
Vad ska de ta sig an för arbetsuppgifter?
Träna de afghanska männen i soldatliv?
Träna dem i att vara poliser?
Träna dem i demokrati och mänskliga rättigheter?

Kan det gå så fort?

Visst kan de sätta upp en afgansk arme men sen? I vårt land tar det många år att få fram de högre tjänsterna. En general tar man inte fram ur rockärmen, precis. Och visst måste högre tjänster till också? En del av strategin tränas redan med OMLT som även vi erbjuder, där våra rådgivare följer med ut i strid och ger råd där på plats i Afghanistan. Men det är mera direkt på plats, det behövs nog mer strategiska studer också.
Och poliser tar också tid för att utbilda.
Men svårast av allt är demokrati! Hur är det med en sån utbildning? Det måste jobbas med mycket konkret och de har en grund i deras byäldste, men sen fattas det massor. Demokrati är svårt i vårt land, än värre där man inte praktiserat det och inte har förebilder. Men skulle det gå att utbilda på ett par år så vore det bra...
Vi får inte heller glömma det civila samhället med domstolar när fångar väl är tagna av poliser, de måste behandlas med respekt men med regler som samhället godtar. Fängelser måste byggas, och andra institutioner som tillhör ett demokratiskt samhälle. Och fyllas med utbildad personal. Och det är inte heller lätt när så många t o m är analfabeter.

Hur ska allt hinnas med på ett år?

Läs DN, SvD

måndag 2 november 2009

Afghanistans val?

Jag var en av dem som önskade att president Karzai skulle få över 50% av rösterna i förra valet. Inte för att jag stödjer honom speciellt för hans goda idéer, utan för att Afghanistan behövde en regering som var vald med majoritet av folket och hade legitimitet att styra.

Så blev det inte...och deras lag är glasklar: får ingen 50% av rösterna blir det en valomgång till.

Jag tänker mig detta land med dess geografi, vägar som inte finns, berg som sticker upp och är skyhöga, den kalla vintern på väg och snön i faggorna. Jag höll verkligen tummarna...
Nu har motkandidatern Abdullah dragit tillbaka sin kandidatur. Det försvagar Karzai ytterligare.

Stackars folk som försöker leva och bo i detta land, fyllt av oro och elände för de civila. Jag önskar att läget lugnade ner sig, att flickorna fick gå i skola också likväl som pojkarna, att det skulle finnas mat åt alla och framförallt: vatten till befolkningen. Till och med det saknas.

Hur ska detta sluta?

tisdag 14 april 2009

Påskens händelser i världen

Mycket har hänt under påsken. Våra fartyg HMS Stockholm och Malmö med stödfartyget Trossö är på väg ner mot Somalia. En kapten har fritagits, 200 sitter fortfarande som gisslan på olika håll runt kusten och det är svårt att skilja på pirater/fiskare. Ett nytt kapningsdrama rullas idag upp inför våra ögon när MV Irene E.M kapats. Våra svenska soldater kommer med säkerhet att göra en god insats. Men varför planera för 4 månaders närvaro och inte för fred? Med vilken tillfredsställelse kommer våra svenskar att återvända när ingen fortsättning är i sikte för den svenska delen eller för freden? Återigen har vi glömt den civila delen av insatsen, bara sett den akuta delen som självklart också måste fungera. Trots att vi vet av erfarenhet att det inte tjänar nåt till att planera halvdant då gör vi det. TV igår visade en kraftfull tjej som är en av våra soldater. (Länk saknas)
Nordkorea sänder upp sin provskjutning, FNs säkerhetsråd beslutar att ta till sanktioner enl DN. Men kommer det att ha verkningar? Vapenembargo? Bryr de sig? Denna slutna värld som inte ger ett dugg för människoliv..Kina tvekar, inte ens Säkerhetsrådet är eniga.
Och så Afghanistan: Där har USA återigen lyckats döda några civila, däribland två barn. Hur ska fred någonsin uppnås där? Om nån dödade mitt barn skulle jag också känna oerhört hat mot den som gjorde det. Var är strategin för att få folk med sig och inte emot?
Och till sist: Ja, vi har fått mycket text från herr Neppelberg. Och vad är sant? Ska bli spännande att träffa högkvarteret i kväll med ÖB i spetsen och få ställa frågor - och få svar! Hör av dig om du har frågor, jag spar på såna!

onsdag 14 januari 2009

Medförfattare i boken "Säkerhet och Solidaritet"

Jättekul att få möjligheten att uttrycka sig i en bok och dessutom skriva inom ett ämne där jag är engagerad! Klipper in pressmeddelandet som gick ut till media. Klart vi ska vara i Afganistan! Men på deras inbjudan och med FNmandat i botten. Med stor ödmjukhet som arbetsmetod och hjälp till självhjälp som kan växla mot civilt stöd så snart det går - fast det kommer att ta tid! Korruptionen är i topp och familjer måste ha mat på bordet: Hur löser man svåra problem? Kommer att lägga in länken så snart det går så att alla kan ladda ner texterna!

Åsa Lindestam (s) Medförfattare till en ny debattbok om framtidens säkerhet och försvarspolitik
Idag lanseras en ny debattbok "Säkerhet och Solidaritet" om framtidens säkerhet och försvarspolitik. En av medförfattarna är riksdagsledamot Åsa Lindestam (s) från Söderhamn som har skrivit kapitlet om Sveriges roll i Afghanistan.
– Vi vill med den här boken ta ett avstamp i det som har varit och forma en väg framåt när det gäller svensk säkerhets och försvarspolitik, säger Åsa Lindestam (s) som är ledamot i försvarsutskottet.
Fakta
Debattboken heter Säkerhet och Solidaritet med 18 inlägg om den framtida socialdemokratiska säkerhets- och försvarspolitiken och ges ut av Arbetarrörelsens Tankesmedja och det socialdemokratiska rådslaget vår värld. Andra medförfattare är bland annat Håkan Juholt, Björn Von Sydow, Tone Tingsgård, Pierre Schori, Laila Naraghi och Stig Björn Ljunggren med flera.

tisdag 20 november 2007

(s) försvarsministermöte i Bryssel


Alla försvarsministrar eller talesmän för (s) i försvarsfrågor träffades i Bryssel igår. Jag fick möjligheten att företräda Sverige, mycket hedrande tycker jag.

Vi diskuterade Sudan och Tchad, precis som vi gör i utskottet, och hur styrkor skulle räcka till, om de var tillräckligt utrustade och om vi är på rätt ställe hela tiden.

Hur gör vi med Afganistan? Ska vi utöka där, eller...? Vad händer i Kosovo framgent, de blev ju varnade för att gå för fort fram med sin självständighet, men fick samtidigt höra att 20% av Europas länder kommer att ställa sig bakom deras önskan om självständighet. Vad händer i Kongo, där oroligheter har blossat upp igen? Och Sudan som fördömer "de från Norden" och lovar att skjuta dem först. Balkan, Liberia, och flera andra länder i Afrika...listan kan göras lång.


Imorgon i kammaren tar vi beslut om Tchad, en styrka på 200 personer under 6 månader. Det är ett oerhört svårt uppdrag och våra svenska soldater har fått all den utbildning de önskar och likaså material, men kan trots detta ställas inför svåra uppgifter. Det kan gälla både säkerhetsmässigt men också rent humanitärt.