FN:s tid är kanske äntligen här!

Med Obama i Vita Huset och en ny folkrättslig agenda öppnas nya möjligheter för FN. Med principen "skyldighet att skydda" har FN äntligen utrustats med nödvändiga verktyg, och Obama lovar tillskott i kassakistan om han vinner presidentvalet.
Den 24 oktober var det FN-dagen – den 24 oktober 1945 bildades FN i New York. I höst, den 9 november åker jag till New York för att delta i generalförsamlingens 63:e årsmöte. Som internationalister och socialdemokrater ser vi FN som det naturliga navet i internationell politik. FN har ansvar att skapa och upprätthålla fred och säkerhet i världen. Det är i FN nationer möts, diskuterar och kommer fram till gemensamma lösningar.
Det var tanken när FN bildades 1945 i New York. Världen ser dock annorlunda ut idag. Nya hot, nya typer av konflikter och en ny världsordning har ändrat spelreglerna för FN. Tyvärr har FN tvingats spela med bakbundna händer. Säkerhetsrådet har med vetorätten för de fem permanenta medlemmarna satt stopp för nödvändiga insatser. Organisationen har saknat både verktyg och resurser. Sverige har alltid varit en generös givare, men många länder har undlåtit att bidra till FN:s verksamhet. Däribland USA, vars skuld till FN är enorm. Utan pengar och utan de rätta verktygen har FN bakbundits.
Diskussionen om FN:s reformering är inte ny. Efter att det kalla kriget tog slut, lanserades de första idéerna om ett mer effektivt FN. Sverige och inte minst socialdemokratiska regeringar har en stark tradition att värna FN:s roll och möjligheter i världen.
Den negativa spiralen har emellertid vänt! FN:s reformering har nu kommit en bra bit på väg. Ett stort steg mot ett mer effektivt FN togs under svenskt ordförandeskap i generalförsamlingen 2005. Det var då principen om "skyldighet att skydda" antogs. Den innebär tre saker: i första hand faller ansvaret att skydda på den egna staten. I andra hand faller ansvaret på FN som genom förebyggande åtgärder och diplomati förväntas ingripa i situationen. Om diplomati inte hjälper kan säkerhetsrådet fatta beslut om militär intervention. I tredje hand, om säkerhetsrådet skulle vara politiskt blockerat och passivt, måste enskilda stater agera ensamma eller i grupp för att komma tillrätta med situationen. Ansvaret att skydda upphör därmed aldrig. Principen "skyldighet att skydda" är en modern tolkning av folkrätten som skydd - inte bara för staters utan även för människors säkerhet.
Med verktyget "skyldighet att skydda" i sin hand, har FN äntligen en reell möjlighet att träda in i konflikter och skydda en folkgrupp. Med Barack Obama i Vita Huset kan FN bli starkare, såväl ekonomiskt, men också genom att legitimiteten ökar med stöd från Washington. Obama menar att USA måste spela en tydligare roll i FN, bland annat som pådrivare av nödvändig reformering. Obama anser det också vara ytterst nödvändigt att USA betalar sin skuld till FN och fortsätter att bidra långsiktigt.
Under socialdemokratiska regeringar har FN:s reformering stått högt upp på Sveriges agenda. Jag hoppas att den borgerliga regeringen och Carl Bildt tar FN-frågorna på lika stort allvar.

Azerbadjan och Baku...

Sitter på Arlanda, far via Frankfurt till Baku för att bilda mig en uppfatttning om landet och läget just nu. Åker tillsammans med 24 andra personer, alla rekvirerade via Folk och Försvar. Det ska blir spännande dagar, och vi far vidare mot Georgien mitt i veckan. Vi träffar parlamentariker, ambassadörer, ministrar och annat spännande folk, men också oppositionen förstås.
Alla i sällskapet har specialistkunskaper inom olika områden.
Spännande...forts följer...

Järnväg längs Norrlandskusten!

EU kan vara med och betala järnvägen längs Norrlandskusten
När Sverige nästa år är ordförande i EU bör regeringen verka för att den Botniska korridoren prioriteras i EU. Projektet som bland annat består av Norrbotniabanan, Botniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan kan då få ekonomiskt stöd av EU. Det skriver Åsa Lindestam, Agneta Lundberg och Lars U Granberg i en gemensam riksdagsmotion.
Den Botniska korridoren är transportkorridoren mellan råvaruproduktionen i norra Sverige och förädlingsindustrin/marknaden i södra och mellersta Sverige och i Europa. Den består av Norrbotniabanan, Botniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan längs norrlandskusten och fortsätter därefter ner mot Stambanan till anslutningen mot Nordiska triangeln i Mjölby. Den fortsätter också på den finska sidan med den transportkorridor som binder samman norra och södra Finland.
Motionärerna konstaterar att länderna kan få 10–30 procent i EU-stöd för prioriterade projekt, den högre procentsatsen för nationsgränsöverskridande trafik.
- Sverige har inte speciellt aktivt drivit nationsöverskridande projekt inom EU, utan det har främst varit de olika trafikverken som har talat vart och att för sina respektive områden. Det krävs god samordning mellan de olika trafikslagen så att man får större styrka bakom de svenska förslagen. Som ordförandeland under 2009 borde regeringen därför ta tillfället i akt och med kraft verka för att den Botniska korridoren prioriteras i EU, säger Åsa Lindestam (s).

Fler mansmottagningar kan hejda våldet

Kvinnomisshandel är ett av de mest utbredda samhällsproblem vi har. Det förebyggande arbetet med män måste stärkas, anser riksdagsledamot Åsa Lindestam (s).

JÄMSTÄLLDHET. Sverige har haft en positiv utveckling på jämställdhetsområdet. Men det går alldeles för långsamt! Ett område som är särskilt eftersatt är mäns roll. Ett av de stora hindren för jämställdhet är mäns problem med våld, anser Hans Åberg som är psykolog på en av landets få mansmottagningar i Uppsala.
Regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor var ett steg i rätt riktning. Dessvärre kritiseras insatserna för att vara för generellt skrivna för att fungera som redskap. Framförallt är delen om män alldeles för svagt utvecklad. Kvinnomisshandel är ett av de mest utbredda samhällsproblem vi har. Få förövare sitter bakom lås och bom. Då behövs fler insatser än inom kriminalvården. Det förebyggande arbetet ute i samhället bör stärkas.
Hans Åberg anser att våld är ett medvetet beteende som man måste få hjälp med att ändra. Ändå finns bara 20 mottagningar som specialiserat sig på att arbeta med män. Vi politiker måste se till att de blir fler. Mansmottagningarna har verktygen som behövs för att jobba mer förebyggande.
Även Norge kan tjäna som förebild. Där har man inom den offentliga vården arbetet med mäns våld mot kvinnor i närmare tjugo år. Dessutom förbereder man, som första land, en jämställdhetslag med mannen i fokus.
Jag ser med skepsis på regeringens föreslag om att knyta ihop alla dagens lagar mot diskriminering till en ny lag. Fördelar finns med ett samlat grepp, men jag tror att jämställdhetsfrågorna kommer få stryka på foten. Jämställdhetsombudsmannen försvinner nästa år.
Inom socialdemokraterna ser vi med oro på att män toppar statistiken över dålig hälsa, våld och kriminalitet. Forskning visar också att unga män ofta dör i situationer kopplade till mansrollen. Pojkar presterar dessutom påtagligt sämre än flickor i skolan. Den så kallade maktordningen mellan könen inverkar alltså starkt på våra liv. Den behöver ändras på för att vi alla ska få det bättre.
Att flickor generellt presterar bättre på alla utbildningsnivåer än pojkar är beroende av hur vi har organiserat samhället och vilka ideal vi tillmäter olika kön. Vi kan därmed också bryta den negativa utvecklingen.
I Söderhamn delade man i de fyra grundskolorna upp betygen upp på flickor och pojkar. Skillnaderna mellan könen och även mellan olika skolor blev tydliga. Det var särskilt pojkarna i en skola som drog ner snittet. Med svart på vitt kunde man börja göra något åt saken. Det har resulterat i högre betyg för alla det här läsåret.
Vi politiker kan, om viljan finns, bidra till att jämbördiga män och kvinnor blir samhällets ideal Men då måste vi också ge samhällets olika institutioner och organisationer de rätta verktygen att lyckas.
Jämställdhet handlar om alla människors lika värde. I den kampen har strävan alltid varit att skapa maktbalans mellan män och kvinnor. Låt oss fullfölja det arbetet!

Vår tids ödesfråga

Klimathotet - de pågående klimatförändringarna - är vår tids ödesfråga och globala utmaning. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, mer nederbörd och ökad torka hotar många av världens ekosystem. Även klimatförändringarnas effekter finns redan i vår egen närmiljö.
Den rika delen av världen står för de största utsläppen och det är vi som måste gå före och visa att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Det är bråttom att vidta åtgärder, därför har vi i ett program med 127 punkter konkretiserat oss för en ny klimatpolitik. Och vi anser att det är realistiskt att Sverige kan minska utsläppen med 40 procent till år 2020 från 1990 års nivå.
Det mesta handlar om ny teknik. Vi behöver bränslesnålare bilar och vi måste satsa mer på alternativa bränslen. Våra hushållsapparater behöver inte förbruka så mycket el. Sol, vind och vatten kan ge klimatvänlig el. Med ny teknik kommer tillväxt, nya jobb och en bättre miljö.
Det är inte ett alternativ för oss att höja skatterna för den elintensiva industrin. Istället kan vi ge företagen skattebefrielse mot att de genomför program för energieffektivisering. På det sättet kan vi både klara klimatmålen och göra företagen mer konkurrenskraftiga.
Andelen förnybar energi behöver öka. Lokal elproduktion bör stimuleras genom sänkta inkopplingsavgifter och ökad skyldighet för nätägare att ta emot förnybar el. Den som sätter upp en vindsnurra på tomten eller installerar solceller ska kunna sälja överskottsenergin på elnätet. Biogasproduktionen bör byggas ut inte minst småskaligt. Vi ser en stor potential i mindre anläggningar på gårdsnivå eller kanske i framtiden till och med i bostadsområden. Och att de gröna näringarnas (jord- och skogsbruket) bidrag till omställningen till ett klimatvänligt samhälle är otroligt viktiga.
De lokala investeringsprogrammen och klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) har varit mycket framgångsrika för att minska de svenska utsläppen av växthusgaser. Sammantaget beräknas de kommande och pågående klimatinvesteringsprogrammen minska utsläppen av växthusgaser med en och en halv miljon ton årligen. Därför är det ett stort misstag av den borgerliga regeringen att avbryta klimatinvesteringsprogrammen. Vi vill i stället återinföra, bygga ut och utveckla Klimp-programmen.
Utsläppen från transportsektorn behöver minska. Långväga godstransporter behöver ske med järnväg i stället för med lastbil. Därför vill vi prioritera investeringar i järnvägar. Till och från storstäderna behöver fler ta tåget och färre använda flyget.
Tyvärr har den borgerliga regeringen skjutit frågan om klimatproblemet åt sidan. Vi har två förlorade år med Fredrik Reinfeldt som statsminister.
Att förbättra miljön handlar inte om att sänka levnadsstandarden. Det handlar främst om, som redan ovan nämnt, teknikutveckling. Fast var och en av oss kan också bidra. Genom att bland annat se våra resvanor till och från jobbet, till och från barnens fritidsaktiviteter. Så långt det är möjligt välja miljövänlig mat, förbättra hushållets sophantering och se över energianvändandet osv.
En undersökning som Naturvårdsverket presenterade i våras visar att varannan person anser sig vara miljö- och klimatvänlig, nästan lika många får dåligt samvete när de påverkar klimatet negativt. Siffrorna visar på att miljömedvetenheten är stor och därmed finns goda förutsättningar att nå framgång för en bättre miljö. Fler som blir miljömedvetna innebär krav och förväntningar på mer klimatvänliga produkter från producenterna.

Antingen gör vi väldigt lite nu och hoppas att tekniska genombrott i framtiden ska lösa problemet av sig självt. Eller så börjar vi ställa om nu och i en jämn takt så att hushåll och företag hinner anpassa sig. Jag föredrar det senare.

Oro för framtiden!

Vi, socialdemokratiska riksdagsledamöter i Gävleborgs län, är nu oroliga för vårt lands framtid. Den borgerliga regeringen förstår inte att ta vara på de goda tider som vi haft nu i ett par års tid. Deras ofinansierade skattsänkningar spär på inflationen och uppgången i sysselsättningen har börjat avstanna. Detta kommer att bli dyrt för vårt land. Redan nu har många företag svårt att hitta personal som har rätt kompetens för jobben. Därför hade man behövt investera i samhället, istället för att sänka skatterna.
Vi socialdemokrater vill agera på ett helt annat sätt. Vi vill investera i kreativitet och kunskap för vi vet att det ger god utdelning, både för enskilda människor och för vårt samhälle i stort. Kvalificerad arbetskraft behövs för att samhället ska fortsätta att utvecklas.
De yrkesinriktade utbildningarna behöver bli bättre så att de svarar mot arbetsmarknadens behov. Därför behövs större samverkan mellan skolan och arbetslivet. Vi måste satsa på de unga vuxna som saknar gymnasiekompetens, likaväl som vi behöver ge de vuxna som saknar yrkesutbildning en andra chans i arbetslivet. Vi föreslår en satsning på Yrkesvux, som ska utformas så att de som har en utbildning med svag arbetsmarknad kan sadla om. Vi vill, kort sagt, att Sverige ska konkurrera med kunskap och med kompetens – inte med låga löner.
Företagande och entreprenörskap behöver stärkas för att bli en naturlig del i alla utbildningar. Fler behöver få kunskaper om vad det innebär att vara företagare. Det är inte så svårt att starta företag i dag men vi behöver modernisera regelsystemet. Det handlar till exempel om kontakter mellan myndigheter och företag.
Människors arbetslöshet måste brytas, det är slöseri med mänskliga resurser att låta folk gå arbetslösa. Många med utländsk bakgrund har svårt att få arbete, trots att de kanske har en god utbildning i sitt tidigare hemland. Därför är det angeläget att vi inrättar ett nationellt system för validering av kunskaper. Vi behöver också på ett bättre sätt skapa kompletteringsutbildningar för dem som kommer till vårt land.
Vi har idag en välfärd som är trygg och av god kvalitet. Vi har mindre klyftor i samhället än många andra länder. Vi har starka och ansvarstagande fackliga organisationer. Detta tillsammans ger oss ett bra och tryggt samhälle. Detta vill vi socialdemokrater fortsätta att bygga på, för ett nyskapande och modernt Sverige.
Åsa Lindestam
Sinikka Bohlin
Roland Bäckman
Raimo Pärssinen
Per Svedberg

Regnväder i ekonomin? Klass 1-varning!

Äntligen har Borg vaknat! Nu först har han förstått att den ekonomiska utvecklingen går neråt och säger idag i SvD att regeringen kommer att behöva skriva ner sin tillväxtprognos. Det har vi andra vetat länge. Världsekonomin har gått sämre en längre tid, USAs huspriser faller, exporten minskar och vi är ett litet land, mycket beroende av export. Regeringen ska försöka dämpa nedgången med fortsatta reformer, säger han. Undrar vilken redan hårt pressad grupp de ska ge sig på nu?