Valupptakt..?

Det börjar kännas att vi går mot val! Listorna sätts på olika ställen, partierna gör strategiska val och vässar argumenten. Partiet utmanar till debatt! Jag är tacksam och glad att få flytta upp på vår lista till 2:a plats i Gävleborg. Det känns så roligt med valår, att få ta debatter och vara ute bland folk och prata politik, att få känna valvindar igen och känna om det bär...
Mona Sahlin toppar som väntat Stockholms lista. Klart att vår mest kände socialdemokrat ska finnas just där!

Hemma i Söderhamn hade det kommit rejält med snö igår, gården var skottad och vi befarade snöplogen för tredje gången...tillbaka i Stockholm på kvällen inser jag att det är svårt med snö när man är ovan.

Det är samma med politik: Åren ger en vana av att känna att man vet hur det ska tas för att det ska vara på bästa sätt. Då kommer längtan efter det som är roligt i allt, precis som med snön. Vi längtar mer efter vit jul än snöskottning, men vi får ta det onda med det goda. Och det goda vinner i längden även när ryggen värker och benen är trötta.

Sista voteringarna för året är snart här, julkramar till alla vänner och sen kastar jag mig på tåget igen - och hoppas det tuffar hemåt till julefrid och snart ett nytt valår!

Att tycka till om ett och annat...

Bloggosfären är i full gång i att ta ställning för Wiseman och mot Tolgfors. Spännande inlägg på många ställen, lätt att följa på Wisemans blogg. Johan Westerholm ligger inte heller på latsidan, det händer nåt där hela tiden.

Trägen vinner...?

Är basbataljonerna utom fara inför den flytt som nyss planerats? Låt oss hoppas så! NSD och LNY skrev korta inlägg om detta igår och de har säkert kollat källan.
Var och en kan inse att om man måste investera många miljoner så kostar det ibland mer än det smakar. Men när det dessutom är så att de allra flesta inte vill flytta med till södra Sverige så blir även den investerade kompetensen ett problem. Har hört siffror på upp till 85% som vill stanna i Luleå. Att förkasta detta och ändå tvinga på en flytt vore förödande för kompetensinvesteringen. Sånt kostar mycket och tar tid att bygga upp.
Men det största tappet skulle vara för att de som bor i och runt Luleå mister sitt arbete. Visst kan många få andra arbeten, men det är kostsamt också och tar tid. Den lojala personalstyrkan som finns i Luleå har funnits länge på sin arbetsplats och det är inte gjort i en handvändning att sadla om. Nej, det är klokt att låta basbataljonerna finnas kvar där de ska vara.
Basbataljonerna är byggstenar för den övriga verksamheten som finns, tar man bort den grunden rasar det övriga bygget i sinom tid.
Undrar varför bara F21 nämns och inte F17?
Pengar behövs på annat håll så låt oss hoppas att beslutet är fattat och att klokskap har fått råda. Så är det ju inte jämt...

Den ständigt "olyssnande" ministern

Återigen läser jag försvarsminister Sten Tolgfors blogg och tar mig för pannan. Han tar priset i att raljera över andra och vägra ens lägga ett uns av inblick från alla de som tar sig tid och kraft och följer vad som händer i omvärlden.
Den här gången handlar det om solidaritet och hur vi bäst beskyddar Sverige.
Jag får också många brev och mail om hur Ryssland byggs upp, vad som händer inom NATO, vem som är vän med vem och så vidare.
Men det betyder inte att jag negligerar vad som händer utan att fundera över vad det kan betyda för oss som lever här och nu och för Sverige.
Jag är tacksam för den information jag får. Häromdagen besökte Försvarsutskottet "det allra heligaste" på Regeringskansliet, den avdelning som ger regeringen den hemliga info som vi andra inte får ta del av och vilka hot som de ser här i Sverige och ut över världen. Visst är det bra att det sammanfattas av någon, rätt många egentligen, och att det används av regeringen som underlag för att fatta beslut.
Men tänk om nån annan får veta om information som just den här gruppen inte fått tag i ännu eller inte heller reflekterat över, eller ännu värre, avfärdat? Sånt har ju hänt förr....
Wisemans inlägg i debatten är ofta sakliga och bra, jag instämmer inte i allt men respekterar verkligen inläggen. Det är inte OK att raljera över detta.
Vi är många som är bekymrade över fler saker och lägger vi ihop dessa.....

Om att välja väg...

Allan Widman, Strilaren nr 2, säger att han skäms för den insats som Sverige kommer att ha 2011. Det beror på att Försvarsmakten hävdar att vi måste välja mellan Afghanistan och NBG 11. Något sådant har inte framförts till oss övriga i Försvarsutskottet.
Vi socialdemokrater säger att vi inte ska ta ledningen för NBG 11, för att Sverige ställer upp med 4 av 5 soldater, enligt den tidigare NBG08. Av styrkans 2850 soldater var 2350 svenskar. De övriga nationerna Norge, Finland, Estland och Irland kunde ställa upp med tillsammans 500 soldater. Om vi tar "lead" för en stridsgrupp är det vårt ansvar att fylla ut luckorna.
Det har varit bra för försvaret att få ha den rollen 2008. Men har vi inte lärt oss detta nu? Kan det inte var tid för andra att också få dra lärdom och ta ansvar? Varför ska vi roffa åt oss godbitarna?
Jag skäms inte för försvaret, tvärtom delar jag Försvarsministerns uppfattning när han delade ut medaljer igår: De har solidariskt och utan tanke på sig själva ställt upp för Sverige och för Afghanistan. De ska äras för detta!
Vi har gjort en stor insats och gjort skillnad.
Däremot kanske Allan har sett in i framtiden och märkt av att vi kommer att få svårt att fylla vakanser med den nya yrkesarmens upplägg. Men det har jag varnat för många gånger.

Yttrandefrihet och att inte gilla läget...

Idag på SvDs ledarsida kritiseras Claes Arvidsson för att ha varit för osaklig vad gäller delar av Försvarsmaktens arbete. Arvidsson "insinuerar" saker som inte är sanna.
I mitt uppdrag som försvarspolitiker stöter jag ofta på folk som ser spöken mitt på ljusan dag. Nån gång ibland har de fått rätt..
Men visst kan man bli trött på folk som "hittar på" och alltid målar upp det värsta scenariot varje gång som det händer nåt. Och samtidigt tycker jag det är bra att vi lever i ett land där det är fullt möjligt att se dessa spöken, som ibland håller i sig och tar sig en levande kropp och i slutänden till och med visar sig vara sanna.
Många gånger i regeringsställning kändes media orättvisa. Men att de har rätt att uttrycka sin åsikt ställer alla upp på. Vilket samhälle skulle vi annars leva i om det var så att ingen vågade säga en misstanke, att inte uttala vad som gnager i huvudet och att inte våga dela med sig i skrift vad man går och misstänker?
Nej, skärpning! Media har ett ansvar, de ska vara sakliga i artiklar men på ledarsidor (trots att de ägs av våra motståndare) får de uttrycka sin åsikt. Vi vet att det är en åsikt och att det kan få betydelse för framtiden. Men det kan också vara fel. Och då faller intresset för den tidningen så de faller på eget grepp.
Eller så visar det sig att det som alla viskar om faktiskt behöver en stark röst som säger och skriver för det är sant...
Läs också Wiseman idag

Kvinnor får det sämre i Afghanistan

Är det nån som blir förvånad? Med en president, Karzai, som inte har tillräcklig styrka för att säga stopp, så blir det förfärligt. Human Right Watch säger i sin senaste rapport att utvecklingen för kvinnor går bakåt, det är färre kvinnor i regeringen (från tre till en idag), och det ser lika ut på en mängd områden.
Vad kan nu utökad trupp i Afghanistan göra?
Till att börja med förutom de rent militära arbetsuppgifterna måste afghaner kunna lita på den polis som arbetar. Den polisen måste utbildas, inte bara tre veckor och få ett vapen i hand utan under en längre tid. De måste inte bara få en utbildning i hur man skjuter utan även hur man behandlar människor med respekt även från det kvinnliga könet. I rapporten beskrivs hur kvinnor fängslats för att de avvikit från hemmet, män som våldtagit dem går fria och det är kvinnornas fel om de blivit våldtagna och blir då dömda för äktenskapsbrott.
Här måste domstolar också finnas och hela den civila delen med fängelser och andra påföljder måste fungera. Det är här pengarna ska satsas!

Läs mer Ekot

Bombkapsel 90

Ekot tar upp problemet med Bombkapsel 90, ett fruktansvärt vapen som inte ska användas i världen idag. Bombkapsel 90 är tänkt att spridas ut över stora områden och består av små bomber som exploderar.
Det är kanske ett effektivt sätt att utestänga fienden, men drabbar civilbefolkningen i hög grad och finns kvar hur länge som helst, ända tils de plockas bort eller smäller. Några påstår att just bombkapsel 90 sprängs direkt eller inte alls. Men den är ett klustervapen!
Klusterbomber finns på många håll i världen, jag har med egna ögon sett områden totalt förstörda i Kosovo där ingen kan gå eller än mindre odla nåt fast marken bjuder detta egentligen. 11 % av Afghanistans yta är kontaminerad av odetonerade kapslar, allt enligt UN midyear report 2009.
Sverige har skrivit under en internationell konvention om detta, att inte använda och inte heller tillverka bombkapsel 90. Men konventionen är inte ratificierad här i Sverige, det är ett år sen statsministern lovade men sen har inget hänt.
Med tanke på debatten igår i Riksdagen om budget kan jag förstå att inget händer. Vi i oppositionen ställde frågor som vi har rätt till och försvarsministern lät bli att svara och ställde frågor till oss, ungefär som om vi satt o bestämde. Han missar grovt att han sitter i regeringen och har gjort så några år...jobbar han med devisen att "anfall är bästa försvar" så förstår jag att inget utvecklas utan det är bättre att höja rösten och låta arg istället för att svara på den uppriktiga frågan.

Läs ekot

Obamas trupp...

Så kom då det offentliga beslutet: Obama sänder 30 000 soldater ytterligare till Afghanistan. Men med ett krav: återdragande om ett par år.
Undrar om det kan vara rätt beslut?
Massor av fler soldater?
Vad ska de ta sig an för arbetsuppgifter?
Träna de afghanska männen i soldatliv?
Träna dem i att vara poliser?
Träna dem i demokrati och mänskliga rättigheter?

Kan det gå så fort?

Visst kan de sätta upp en afgansk arme men sen? I vårt land tar det många år att få fram de högre tjänsterna. En general tar man inte fram ur rockärmen, precis. Och visst måste högre tjänster till också? En del av strategin tränas redan med OMLT som även vi erbjuder, där våra rådgivare följer med ut i strid och ger råd där på plats i Afghanistan. Men det är mera direkt på plats, det behövs nog mer strategiska studer också.
Och poliser tar också tid för att utbilda.
Men svårast av allt är demokrati! Hur är det med en sån utbildning? Det måste jobbas med mycket konkret och de har en grund i deras byäldste, men sen fattas det massor. Demokrati är svårt i vårt land, än värre där man inte praktiserat det och inte har förebilder. Men skulle det gå att utbilda på ett par år så vore det bra...
Vi får inte heller glömma det civila samhället med domstolar när fångar väl är tagna av poliser, de måste behandlas med respekt men med regler som samhället godtar. Fängelser måste byggas, och andra institutioner som tillhör ett demokratiskt samhälle. Och fyllas med utbildad personal. Och det är inte heller lätt när så många t o m är analfabeter.

Hur ska allt hinnas med på ett år?

Läs DN, SvD