Arbetslöshet...

Undrar hur regeringen kan räkna? Igår i debatten sa Fredrik Reinfeldt att 100 000 fler var i arbete nu. Det kan inte beröra Gävleborg...
Jag läser direkt i Länsstyrelsens rapport för vecka 4: nu är 4 827 unga arbetslösa i Gävleborg vilket motsvarar 19.5 % av alla inom åldern 18-24 år. Totalt i landet är det 100 162 personer i den åldern som är arbetslös eller i aktivitetsåtgärd. Och detta är en ökning med 53.1% jämfört med samma vecka förra året.

I hela landet var 438 351 personer arbetslösa eller program. I Gävleborg är det 18 232 som är öppet arbetslösa eller i program. Och då står Reinfeldt och säger att det är 100 000 fler i jobb nu..? Det måste bero på en enorm befolkningsökning..? Eller...?

Annars anser jag att de borgerliga inte inser att den offentliga arbetsgivaren är stor och att mindre pengar till kommuner och landsting gör att varsel o uppsägningar duggar tätt. Lärare, sjuksköterskor o annat som de pratar om får packa ihop och gå hem. Nån sa på Facebook: Det måste vara bättre för en förskollärare att ha en jobbarkompis än 1700 kr i plånboken...och det ligger mycket i det.

Undrar ockås vad pensionärerna tänker när (KD) säger att de vill satsa på skattesänkning för pensionärer och Maud Olofsson (C) säger "Nää!" med eftertryck...? Enighet - eller...?

Debatten igår klargjorde mycket runt enighet, valrörelsen känns som den verkligen har börjat och det ska bli spännande att följa debatten om kärnkraft och hur (C) kommer att hantera de 3-4 som tänker rösta emot sitt parti i förslaget att utöka kärnkraften.

Sluta jaga sjuka..Fixa jobb åt friska!

Visst säger alla politiker med munnen att de vill ge jobb åt alla. Men sen kommer det till handling och då får vi syna korten. Gårdagens drabbning mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt handlade självklart om jobb, och vi har ju facit där många kan vittna om dagens Sverige där jobben inte står på rad, precis.





Jag hävdar bestämt att man måste se trender och tendenser, men sen måste vi se på var och en av våra innevånare i Sverige. Det ser mycket olika ut när det gäller skolgång, bakgrund, kompetens och fallenhet för arbete. Här måste politiker se till att det erbjudas en solfjäder av olika möjligheter för människor. Nån behöver läsa upp betyg, nån annan behöver ha en praktikplats, nån behöver ratta om hela livet och svänga in på en annan väg. Så ser det ut.





Instämmer med Mona Sahlin om bland annat en fjäder som har lyft och kan lyfta många till oanade höjder: kunskapslyft - låt människor växa i trygghet och gå vidare mot nya mål i livet.





En annan viktig sak som SvD tog upp idag är frivilligheten. Det handlar om fritid och dessutom innehållsrik fritid. Vi har en stor mängd frivilligorganisationer som människor brinner för och jobbar i utan att tjäna ett dugg annat än nöjet att få vara med. Ett antal av dessa hjälper försvarsmakten att besätta de viktiga arbeten som vår försvar behöver. Det kan vara en hundförare, det kan vara motorcykelkunniga, det kan vara nån som kan organisera ett arbetspass under längre tid. Men jag är oerhört tacksam att de finns för när det bränner till så finns någon att ropa på.



Nu tänker Sten Tolgfors ta bort deras anslag för kontorspersonalen och istället ska de mer sporadiskt få söka "projekt". Detta är dödsstöten för försvarsmaktens frivilligrörelse. Vem ska hålla reda på medlemmars adresser? Vem ska sända ut brev? Vem ska planera de otaliga övningar som föregår skarpt läge? Alla vi som jobbar ideellt vet att sånt kräver så mycket tid att det står och faller med några anställda. Här kapar Sten Tolgfors dessa organisationer.



Självklart ska folk ha jobb. De ska också ha en bra fritid med innehåll. Nu visar regeringen att de inte kan ge tillgång till arbetstillfällen för folk och att de heller inte värdesätter de 600 000 personers ideella fritidssysselsättning.



Läs också Peter Andersson och Johan Westerholm som skriver om debatten

Sälenkonferensen över för denna gång...

Då var det slut för denna gång på årets försvarskonferens. Deltagarna åker buss och sen tåg tillbaka till Stockholm, själv tog jag mig i tid till Riksdagen för att idag på plats kunna lyssna till partiledardebatten.

Mona och hennes samarbetspartner Peter Eriksson (MP) och Lars Ohly (V) var precis så samstämda som jag önskat. Förhandlingarna har löpt på bra trots alla olyckskorpar, vi har betat av område efter område i försvarspolitiken och blivit överens.

De stora områden vi satt ner foten i är konfliktförebyggande, kvinnor i konflikter, nedrustningspolitik, vapenexport, säkerhetspolitik och försvarspolitik.

Länk till det hela bifogas här

Det som förvånar mig trots att jag borde vara luttrad är mediabevakningen. Alla slog upp om Afghanistan och tillskrev detta stötestenen i att vara överens. Jag instämmer att det är en svår fråga och därför anser jag det helt rätt att vi måste se noggrant på hur våra bidrag används. Är det verkligen det optimala? Därför har våra tre partier kommit överens om att göra en översyn på detta framöver. Ingen vill dra tillbaka truppen här och nu. Men detta var vad media rapporterade om. Men de letar alltid konflikter, vill inte rapportera sakligt för det säljer inga lösnummer...

Åt middag med Nato-general McColl i Sälen, ett litet sällskap var inbjuden att få lyssna till honom ett par timmar ytterligare. Han berättade om hur Nato gör utvärderingar på samma sätt som vi gör i Sverige, med ca 1500 personer som svarar på samma frågor för att se hur inställningen förändras över tid. Här kunde vi utläsa att inställningen till trupp utifrån välkomnas av en större del av den afghanska befolkningen, att de också var trötta på talibaner och önskade en annan ordning och att de vill ha demokrati och fred i landet.

Hans framförande för hela församlingen går att se på Folk och Försvars hemsida.

Den mediabilden är inte heller den vi får i Sverige, men det är väl inte så kul att skriva om verkligheten utan bättre att skriva om nåt häftigt som händer. Sånt gör mig besviken... därför att det gör att vi får en vrångbild av hur det verkligen är. Självklart tror jag inte att någon undersökning kan fånga just den "rätta" bilden av Afghanistan, men det som visas i media just nu här i vårt land är långt ifrån nyanserad. Och den är ofta fångad av en journalist och dennes fotograf...

Vi fick också under mycket förvåning ta del av Expressens reporter Anna Dahlberg, som bjöds upp på scenen för att reflektera över försvarsministerns och ÖBs tal och hon nämnde inte dessa utan ondgjorde sig över nåt helt annat, nämligen socialdemokraterna. Sällan har nåt så snabbt blivit en snackis i salen, alla skakade på huvudet och därmed är hon borta från arenan och även Expressen som använder nån som inte inser sitt uppdrag. För det hade varit bra att hört hennes reflektion om det som sas, men se det fick vi verkligen inte.

Folk och Försvar!

Efter ca 4 timmars bilfärd var jag framme! Klev in i foajen med stora köer för att få rum, hänga av jackan och ta plats. Många välkända ansikten, många glada återseenden och en hel del kramar.
Men vad hände egentligen? Tänker med på försvarsminister Sten Tolgfors tal: Allt var så bra just nu i försvaret, allt hade varit kaos men han hade rett upp det, beställt nya grejor, ändrat strukturen, tagit bort värnplikten och vips hade vi numera (i alla fall snart) ett försvar för Sverige. Man kan ju undra...

När han fick frågan om Folkpartiets utspel i SvD häromdagen (se tidigare blogg) så svarade han att "regeringen var enig i frågan om budget för Sverige" och satte upp ett bestämt ansikte mot kameran.

Underligt, så många gånger som han kritiserat oss för att ännu inte fått en gemensam budget med våra samarbetspartier (V) o (MP). Men i "hans" regering är det fullt möjligt?! Det måste ju ligga allvar bakom (FP)s utspel när både partiledare Björklund, Allan Widman, talesperson i försvarsfrågor o Birgitta Olsson, talesperson i utrikes, säger att det svenska försvarets anslag och storlek måste öka dramatiskt.

Sen var det prat om Solidaritetsklausulen och dess innebörd med efterföljande scenario. Vad händer om ett närliggande land blir anfallet? Vad gör Sverige? Tankvärt men för långt.

Ja, ja, det mesta är sig likt. Idag ser jag fram emot att Mona Sahlin ska stå på scenen. Det verkar som att alla ser fram emot det...

Folk och Fövrsvar: mina förväntningar...

Det dra ihop sig till Sälen och Folk och Försvar. Har slängt fram tjocktröjan på sängen, funderar över vad jag behöver för kläder i år...

Men vad står på programmet?

Försvarsminister Sten Tolgfors inleder med att prata om vår Försvars- och Säkerhetspolitik. Hoppas att han där här gången är så säker så han slipper läsa innantill. Det har ju inte hänt förr så det vore lite spännande. Men de har nog fullt upp att komma överens i "De fyras gäng" inför valåret så han har nog förhållningsorder. Med tanke på vad Folkpartiet ansåg igår om försvarets framtid blir det nog lite svettigt...

En som jag ser fram emot att lyssna till är Urban Ahlin. Han har aldrig ett papper...han vet ändå och brukar trollbinda oss från första ordet. Enormt kunnig, känner många och är genomreflekterad. Han ska prata om Afghanistan, vårt nationella försvar och solidariatetsklausulen, fast är det fler på scenen men de är också värda att lyssna på: Peter Eriksson, Göran Lennmarker, Birgitta Ohlsson och Lars Ohly. Tyvärr är programtiden lite för kort för dessa intressanta personer.

Sen kommer Mona Sahlin! Hon ska också prata om utrikes- och säkerhetspoliltik. Med hennes resor på senare tid ska det bli mycket intressant att höra vilka slutsatser hon drar.

Frågor som Afghanistan, NATO och försvarsindustrin ligger också högt på min lista. Är inbjuden till en mycket liten middagsbjudning på måndagkväll tillsammans med general Sir John McColl, Deputy Supreme Allied Commander Europe, NATO och ett par till personer. Toppen att få diskutera NATOfrågorna lite mer informellt.

Innehållsrikt program, intressanta debatter och att träffa de som rör sig inom försvarspolitikens område gör att jag återigen ser fram emot dessa dagar. Enda nackdelen är att det tar tre timmar att köra dit - fast de andra åker tåg och buss och det tar betydligt längre tid för dem!

På söndag börjar det...

Valupptakt..?

Det börjar kännas att vi går mot val! Listorna sätts på olika ställen, partierna gör strategiska val och vässar argumenten. Partiet utmanar till debatt! Jag är tacksam och glad att få flytta upp på vår lista till 2:a plats i Gävleborg. Det känns så roligt med valår, att få ta debatter och vara ute bland folk och prata politik, att få känna valvindar igen och känna om det bär...
Mona Sahlin toppar som väntat Stockholms lista. Klart att vår mest kände socialdemokrat ska finnas just där!

Hemma i Söderhamn hade det kommit rejält med snö igår, gården var skottad och vi befarade snöplogen för tredje gången...tillbaka i Stockholm på kvällen inser jag att det är svårt med snö när man är ovan.

Det är samma med politik: Åren ger en vana av att känna att man vet hur det ska tas för att det ska vara på bästa sätt. Då kommer längtan efter det som är roligt i allt, precis som med snön. Vi längtar mer efter vit jul än snöskottning, men vi får ta det onda med det goda. Och det goda vinner i längden även när ryggen värker och benen är trötta.

Sista voteringarna för året är snart här, julkramar till alla vänner och sen kastar jag mig på tåget igen - och hoppas det tuffar hemåt till julefrid och snart ett nytt valår!

Samarbete av största vikt!

Mona Sahlin säger idag i DN att hon vill samarbeta med fler om det är så att SD kommer in i Riksdagen och blir vågmästare för att en regering ska få majoritet. Detta är helt rätt. Jag sa det här för nåt år sen och fick mothugg av (V) som trodde att vi skippade dem. Men så är det inte, utan vi 7 partier måste vara pragmatiska och se hur det kan bli annars.
Om ett litet parti ska få en avgörande roll i Riksdagen och spela ut blockpolitiken har vi alla 7 förlorat i form av kraft och mandat. Detta måste få ett avstamp i att vi alla tänker lite längre, vi är folkvalda och några är större än andra därför att folket har valt så. Då kan inte ett litet parti vara det som fäller avgörandet i en förhandlingssitutation där det lutar åt ett håll ibland och ett annat ibland. Politiken blir för otydlig!
Heder åt Mona Sahlin som lyfter detta svåra område!

Äntligen Jobbkongress!

Dagsi gen för kongress! Packade igår och stack iväg från ett regnigt Söderhamn till ett likadant Stockholm. Jag är ombud för riksdagens grupp, vi har 13 personer som har yttrande och förslagsrätt fast vi får inte rösta.
Men ändå....
Funderar över närmsta vägen till Älvsjö...brer en smörgås att ha i väskan ifall det blir jäktigt..kollar att rätta handlingarna ligger i ryggan...
Det känns trots allt lite pirrigt och samtidigt jättekul att få träffa alla gamla bekanta och förmodligen en hel del nya vänner. En del gamla bekanta har jag inte träffat sen förra kongressen. Och sen få sitta på första parkett och lyssna till Monas tal! Kommer väl ihåg rysningarna av välbehag när hon blev vald, jag satt där då också med en tröja med text: Vote Mona for president"
Och så är det jobben...! Svenska folket röstade igår och gav Socialdemokraterna det största förtroendet i jobbfrågan generellt. Kan bara tänka mig att efter den här kongressen när jag sett förslagen måste siffrorna stiga ytterligare till vår fördel.
Ikväll träffas temagrupperna där jag ingår i "En rättvis värld är möjlig" och den leds av Urban Ahlin. Det känns verkligen som mina frågor.
Nu sätter vi fart och tar oss ut till mässan och Jobbkongressen för nu börjar det....!

Timeout?

Vettigt inlägg i SvD idag av Johan Kihl m fl om timeout. Visst behöver vi tänka efter. Vi måste också begränsa vårt ansvarstagande utomlands. Idag har vi ca 350 i Kosovo, ungefär lika många i Afghanistan och ca 200 på väg mot Somalia. (M) vill sända ytterligare 1100 någonstans i världen. Hur personalförsörjer vi dessa? Finns det över huvud taget soldater att tillgå? I de specialiserade kompetenser som vi behöver har vi redan idag svårt att personalförsörja. Vi har inte heller Medevac, de helikoptrar vi så väl behöver. Dessa kommer inte under hela 2009. Kihl o gänget håller med om att det räcker med de ca 1000 soldater som vi har insatta idag. Fredrik Reinfeldt måste snart agera och ta Mona Sahlins utsträckta hand i försvarsfrågan.