Åsa Lindestams blogg: februari 2010

torsdag 25 februari 2010

att förutse framtid...

Efter mitt inlägg igår har jag funderat vidare: Om nu regeringen tillsätter MSB för att kunna se in i framtiden innan det händer: Vad är det som gör att de inte tar vara på MSBs information? Hur kan ministrar låta bli att "trigga igång" när varningssignalerna kommer och MSB har tänkt ut alla scenarior?
Jag inser att det är viktigt för förskolläraren att komma till förskolan så hon/han kan ta emot barn, så deras föräldrar kan åka till sina arbeten som innebär att de gamla tas om hand, företag beställer och tillverkar det som ska göras, att handeln har affärer öppna osv.
Men ministrar och regeringens uppgift är att se till att Sverige fungerar!
Detta har inte lyckats!
Varför???
Hur kan nån låta bli att inse att vi här i Gävleborg snart inte har nånstans att lägga snön? I min stadsdel har det inte funnits en trottoar sen långt före jul. Vi går mitt i vägen. De som röjer har jobbat dygnet runt ett bra tag och jag tycker att de gör ett bra jobb! De har valt att röja gator istället för trottoarer, de flesta kan ta sig dit de ska tack vare det. Trots att vi har så fullt av snö!

Men med tåg går det inte? Rälsar och växlar måste snöröjas snabbt. i Sverige har vi vinter nån gång varje år. Det utfärdades en klass 2 varning: visst stannar folk hemma just då...men sen måste fortsättning följa där det som ställt till tas om hand. Och finns inte folk anställda för de har fått sluta så måste Hemvärnet kallas in. Fast de har ju också satts på undantag rätt länge..och pliktiga har vi bara några få tusen idag, senaste siffran jag fick var 4300 st. Och de är ju inte i hela landet heller, men det är Hemvärnet - de som finns kvar.

Regeringen! Vakna! Gör nåt! Kolla med MSB, har de svaret så låt dem verka. Har de inte nåt svar: Riv upp!
Nu vill jag ta mig fram och tillbaka till Stockholm imorgon i rimlig tid!

onsdag 24 februari 2010

Aktuell hotbild: Ta den på allvar!


Idag när jag klev upp var det -24 grader. Försökte beställa tågbiljett igårkväll till Stockholm fram och tillbaka på fredag. EUnämnden ska ha möte och jag borde vara där. Men icke...


Tåget dit var möjligt men hem gick det bara inte. Dessutom måste jag vara i Bollnäs på eftermiddagen på fredag, partiet kallar...


Hörde på TV:n att infrastrukturministern Åsa Torstensson skulle kalla in försvarsmakten. Funderar över om hon känner till Hemvärnet? Undrar vad MSB gör: sitter och kollar på TV-skärmar så de är uppdaterade?


Den krissituation landet har stått inför som vi skådat i TV-apparaterna när det gäller vintern och snön är förmodligen unik. Men just det är uppgiften för regering och MSB att ta hand om. Den hotbild som vilar över oss är alltid unik, om vi visste allt som skulle inträffa behövde vi inte MSB eller nåt annat för då kunde allt förutses och förebyggas. Men istället läggs allt ut på privat marknad, tåg köps in som inte passar vårt klimat (dörrarna går inte alltid att öppna, de är gjorda för Italien)(Och många som jobbat åt SJ gör det inte längre, personaltätheten är nedskuren)




Men att efter så här många dagar inte ha ställt upp Hemvärnet för att hjälpa folk är oförklarligt, de hade kunnat rycka in och skotta loss vagnar. Lottorna har säkert kunnat gjort en insats även på Centralen i Stockholm och i sambandet med alla telefonsamtal som inte fick nåt svar. Lottorna är ju utbildade för detta! Bilkårister kan köra större fordon, använd dem!




I fredags när jag landade på Arlanda efter OSSEbesöket i Wien kom inte mitt tåg heller, jag klev så småningom på Upptåget och det stannade 10 gånger innan Gävle och sen fick min man hämta mig. Men jag kom hem! Morgonen efter stod mina kompisar i Södertälje och efter många timmar på Centralen i Stockholm, utan att kunna ta sig hem. Jag hade tur.


Men vad gör ministern och MSB? Sätt fart nu, Sverige måste rulla, inte bara fok utan även varor måste komma dit de ska.


Jag tror EUnämden överlever att jag inte dyker upp, men rent generellt är det ett avbräck i demokratin, att inte kunna utöva det uppdrag jag är satt att göra.




Läs även SvD, DN, och Wiseman för det är en klok person

måndag 22 februari 2010

Skolan i fokus

Bättre välfärd kommer från nya jobb. Så är det i Söderhamn, så är det i Gävleborg och så är det i Sverige. Något som jag sett när jag besökt skolor runt om i vårt län är att många av dem börjar bli rejält slitna. När jag följer debatten i skolan i riksdagen och media så slås jag av att den handlar om två saker. Det första är att skolan och lärare svartmålas av högeralliansens utbildningsminister och det andra är att debatten handlar om skolans innehåll. Det första ställer jag inte upp på. Som rektor i det civila och som riksdagsledamot så vet jag vilket bra arbete som utförs i våra skolor varje dag. Ett arbete som är så långt ifrån den flumskola den sägs vara som det bara går.

Att debatten handlar om skolans innehåll är bra och viktigt. Kunskap måste vara i fokus men det räcker inte. Den arbetsmiljö som barn vistas i har också betydelse för barns trivsel och kunskap.

Idag har vi en unik möjlighet att göra barns arbetsmiljö bättre och samtidigt skapa fler jobb. Jag och socialdemokraterna vill införa ett ROT-avdrag för skolan för att ge möjlighet att rusta skolor. Det vill inte den moderatledda regeringen. De har istället valt att sänka skatten med lånade pengar. Det ger inte barn bättre arbetsmiljö och det ger inte heller fler jobb. I höst kan du välja vilken politik du vill ska styra Sverige.

söndag 21 februari 2010

Gör vi nytta?


Tänker en hel del på hur vi knyter an till andra nationer, vi som är politiker och har möjligheten att träffa andra parlamentarier från hela världen. Förändrar vi något? Gör vår närvaro att nåt händer eller åker alla hem till precis samma land med samma tankar som förut innan våra möten? Just nu tänker jag mest på OSSEs vintermöte i Wien, förstås.

Förmodligen går det både att svara ja och nej på frågan och även ett eventuellt "jaså".

För min egen del deltog jag livligare än vanligt med andra länder. Eftersom jag har en roll i socialistgruppen som nån form av sekreterare fast utan skrivansvar så deltog jag i våra gruppmöten. Jag ser till att alla får de uppmaningar som vår ordförande Tony vill att de ska ha via mail, jag försöker stötta så vi vet och inser vad som händer runt våra möten och vad vi kan göra för att förändra om vi så vill.

Ett speciellt möte som biter sig fast var mitt samtal med Kirgistans kvinnliga ombud, Roza. Vi blev presenterade för varandra, därför att hon ville vara med i vår socialistiska grupp. Hon är fd utrikesminister, numera parlamentariker, och deltar också i OSSEs möten. Morgonen efter vårt samtal kom hon på vårt gruppmöte, lyste upp när hon såg mig och kom och satte sig bredvid mig som vi vore gamla bekanta. Det kändes bra. Jag ska ta vara på den vänskapen.

Sen höll jag förstås mitt inlägg om Afghanistan. Jag var den enda som nämnde vatten och sanitetsanläggningar. Så jag tror det har betydelse. Blev också tillfrågad om jag ville bli ansvarig i någon form för Afghanistan i organisationen, den karamellen ska jag suga på lite till innan jag svarar...så visst gör vi skillnad när vi möts...

fredag 19 februari 2010

OSSE i Wien

Är på vintermötet med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, som numera innehåller förutom USA o Kanada, Ryssland och ett flertal länder öster om Wien. Oerhört spännande, har just blivit bekant med en kollega från Kirgistan, hon pratar engelska och det är mycket intressant att ta del av vad hon säger.
Idag på eftermiddagen är en debatt om Afghanistan som jag ser som höjdpunkten för det här mötet. Jag har redan begärt ordet och jag vet att jag får det i början av en 2 timmar lång debatt. Mitt inlägg ska såklart handla om rent vatten och sanitet, vikten av att satsa civilt och att även prata om vad som vi behöver göra på det området. Även om skolan i Afghanistan har ökat de senaste 5 åren från 1 miljon pojkar till 6 miljoner flickor och pojkar är det långt kvar, för att inte prata enbart antal så kunde även läroplaner skrivas och förbättras, det blir nog mest Koranen.
Vi är 56 länder på plats här, det vimlar av språk även om vi har 7 officiella språk där vi har översättare som jobbar hårt.
Nu blir jag snart utkörd ur detta rum, en stor sal som varit mer eller mindre tom en stund, för nu kommer Kazakstan och ska ha ett möte...

tisdag 16 februari 2010

Klusterbomber - nej!

Äntligen har tillräckligt många länder skrivit på att de ställer upp och säger nej till klusterbomber. FNs chef Ban Ki Moon sa att nu skulle hela konventionen ratifisieras och börja gälla från 1 augusti. Det känns bra, hoppas att de andra länderna snart följer efter och tar detta på djupaste allvar.
Klusterbomber är ett fruktansvärt vapen som drabbar civilbefolkningen mycket hårt. Dessa små bomber ligger kvar på marken mycket länge, ibland färgglada och lockande vilket gör att ibland tar ett barn och lyfter upp en bomb. Effekten är förödande. De exploderar, dödar eller lemlästar offer för livet.
Men klusterbomber ligger också till hinder för vuxna som har behov av att odla mark. I Afghanistan är 11% av marken täckt av klusterbomber vilket gör den totalt obrukbar. I ett land som så väl behöver all mark, inte för att odla opium utan för att få en livskraftig odling av föda för att överleva.
Sverige har inte heller skrivit under än. Bombkapsel 90, som är ett av de vapen som används i JAS-systemet, faller under benämningen Klustervapen. Det som skiljer är att Bombkapsel 90:s innehåll exploderar inom en mycket kort tid om det skulle användas. Men hur kan man vara säker på att allt exploderar? Och vart skulle vi behöva använda detta hemska?
Låt nu den svenska insatsen på den civila delen handla om att röja mark för att få bort detta otyg. Vi i Sverige är duktiga på att leta och röja mark, det skulle vara en stor hjälp för detta sargade folk och vi kunde ge dem framtidstro.

Läs Svd, DN och Svenska Freds och ta del av FNs framgång

På väg mot Adenviken

idag kollar vi texten till beslutet om militär insatsen Atalanta i Adenviken. Vi har inte varit nöjda med formuleringarna i hur man hanterar ev tillfångatagna pirater. Vad ska våra soldater göra med dessa om de får tag i några?
Förra sommaren fick några fångar bo på däck på korvetterna tills problemet var löst. Det vill vi inte upprepa.
Idag var texten bättre, avtal finns med Kenya och Seychellerna, det finns regler om mänskliga rättigheter och andra saker att ta hänsyn till. Kenya får inte utmäta dödsstraff, Seychellerna har inte detta. Det ska finnas kommunikation med vilka man tar tillfånga, de ska ha bra omständigheter och få en rättvis domstol som utmäter straff.
Men det står inget om fängelsepåföljd och hur det ska fungera...så det är nog tur att vi har nån vecka till på oss innan vi trycker på knapparna.
Ibland handlar det mer om vad som inte skrivs än vad som står där svart på vitt...

måndag 15 februari 2010


Efter att ha kollat in nyheterna i helgen och sett hur det går till helt naivt i moderatgruppen i Stockholm så tror jag att (S) kommer att öka i procent genemot det borgerliga blocket. Hur aningslös får man väl vara? Att kunna gå ut och säga: "Gå med du så betalar jag din medlemsavgift och så röstar du på mig när det är dags.." är oerhört insiktslöst!

Dessutom när jag läser Alexandras Einerstams blogg så känns det ända in i hjärtat. Hur kan nån välja nåt annat?

Jag är socialdemokrat för att jag vill leva i ett solidariskt samhälle där alla har möjlighet att nå sina drömmar. Att barn får den skolgång de behöver, att gamla får den omvårdnad de behöver och att alla kan få ytterligare en chans när det blir kärvt.

Idag har detta raserats. De som har det svårt får det svårare, utslängda från våra trygghetssystem i form av försäkringskassans tjänster vid sjukskrivning eller vid oturen att bli arbetslös och få ta del av A-kassan. Nu finns ett tidsbegrepp i detta som är ovärdigt.


Investering är lösenord för hur vi ska hantera nedgång på arbetsmarknaden, investering i människor genom att höja kompetensen just då. Vi vill bygga, vi vill ändra till klimatsmart, vi vill utbilda för att höja kompetens för de nya jobb som kommer. Att investera i infrastruktur och forskning leder till fler jobb. Och därmed rullar samhället på i en bättre spiral. Fler jobb ger bättre ekonomi.


Att ställa sjuka mot friska, arbetslösa mot dem som har jobb, män mot kvinnor är fel väg.


Jag gillar rättvisa och det tjänar vi på som bor i Sverige, i Europa eller i världen.


Snart, om några månader är det val, och då kan vi alla välja vilket Sverige vi vill ha!

onsdag 10 februari 2010

Försvarsmakten och bordeller

Lyssnade och läste irriterat igår om de soldater på uppdrag i Tyskland besökte en bordell eller flera... Försvarsmakten själv utredde om det gick att på något sätt bestraffa dessa män.
Men det gick inte!"Det var fritid"...
På uppdrag utomlands för Sverige, tilldelad lite tid för sig själva och så gör de detta!!!
Om det är nåt vi inte behöver är det såna officerare! Ut med dem!
Vi måste självklart jobba för en ny lagstiftning i Europa och världen, men även i Sverige. Tänk om jag skulle gjort nåt likadant...vilket är otänkbart!...jag hade fått gått med omedelbar verkan.
Att vara representant för Sverige oavsett om man är politiker, officer eller kommuntjänsteman som fått möjligheten att representera landet utomlands innebär att sköta sig från början till slut. Även om uppdraget innebär att man under en kväll inte har ett officiellt framträdande är man fortfarande representant! Till och med i Sverige!
Jag Vill också ta avstånd från att över huvud taget besöka eller utnyttja kvinnor oavsett om någon är här i Sverige eller i världen. Ett sånt maktövergrepp är alltid att fördöma. Oavsett! Att förstöra nåt som kan vara så fint mellan parter genom att använda makt i form av pengar, muskelstyrka eller hot är att ruinera och slå sönder för personer, familjer, byar, samhällen, släkt, sociala sammanhang och världsfred.
Det borde officerare begripa! Skam över dem!

tisdag 9 februari 2010

När det värsta händer...

Överbefälhavaren ÖB besökte Försvarsutskottet igår. Det var en tagen chef och vi var många som kände oss starkt berörda av det han berättade om våra soldater i Afghanistan. Vi inledde stunden med en tyst minut för att hedra de stupade.
Vi fick en fin bild över hur soldaterna sörjer sina kamrater, men också hur de får stöd att bearbeta den sorg som är så stor och som uppstår när man mister kamrater på detta förfärliga sätt.
ÖB berättade också om hur ceremonin kommer att vara i Sverige.
Det kändes som allt var mycket respektfullt och väl genomtänkt och jag tror att vi alla kände att Försvarsmakten gör detta på så bra sätt som är möjligt i denna situation som vi inte ville skulle inträffa någonsin men vi alla bävat för.

måndag 8 februari 2010

Att visa och få förtroende...

Våra soldater i Afghanistan gör ett bra jobb! TV-nyheterna igår visade flera exempel på hur våra svenska soldater går runt i byarna, hälsar på både män och barn, sätter sig ner på knä och tittar ungarna i ögonen o ler. Barnen sträckte försiktigt fram händerna och nuddade vid våra soldater, log och drog tillbaka handen, förskräckt förtjust över att de faktiskt har vågat nudda vid det okända.
Det här är ett sätt att arbeta på. Om än långsiktigt. Ett annat är att träffa byns ledare, byäldsten, dricka te, samtala om vardagshändelser och lyssna på vad ledaren har att säga.
Läget är ofta oerhört påfrestande. Den levnadsinkomst som står att uppbringa är ofta opiumodling, vilket ger snabba växter som går att skörda fort. Och därmed pengar till mat. Och pengar till familjens nödtorft....
Att enbart 54% av afghanska män inte överlever sin 40-årsdag är ett faktum. Och det beror i regel inte på militär närvaro utan avsaknad av rent vatten. 80% saknar tillgång till dagligt rent vatten, rent från colibakterier. Därför dör 85 000 barn i diarée varje år. Och därför överlever bara 3 av 4 barn sin femårsdag. Oerhörda siffror för oss i Sverige, nästan svåra att ta till sig.
Varje timme dör 2 afghanska kvinnor i havandeskapskomplikationer. Det finns ju ingen mödravård som tar hand om de små krämpor man kan få som accelererar om man inte får hjälp.

Det här lever afghanerna med ständigt, hunger, oro och sviktande framtidstro. Det är här vi måste vinna förtroende, hjälpa dem att få odlingsmöjligheter för annat än opium, stödja kvinnor o barn så de överlever de grundläggande sjukdomar och ingjuta framtidstro i de byar som har svårt att överleva...11% av ytan i Afghanistan består av odetonerade klusterbomber, och ingen vet hur mycket den "gamla" sovjetiska occupationen lämnade efter sig i form av minor. Här kunde Sverige också gå före och rensa minor, det är vi bra på.

Läs även SvD, DN SvD2, Expressen och bloggar, ex Wiseman, StrilarenII som också skriver en del om senaste händelserna, mycket kloka ord.

Det hemska i Afghanistan..

Igår fick jag beskedet: Två svenskar i Afghanistan, i vår insats, dödade i attack! Först tänkte jag på deras anhöriga, att de nåtts av detta bud och hur deras värld förmodligen rasat samman. Känner ett verkligt deltagande då min dotter också ville vara där under en tid, men innan hon kom så långt hände annat.
Det är inte lätt att gå vidare för deras anhöriga efter ett sånt besked.
Men vår styrka måste fortsätta att stötta det afghanska folket! Vi är där för att de bett oss vara där. Deras önskan har gått vidare till FN och Säkerhetsrådet, och de i sin tur frågade vem som klarade detta. Därför är styrkan NATO-ledd, de är de i världen som bäst kan leda en sån här mission just nu.
(I Bosnien har vi växlat över till EU när hotbilden minskade, där leder EU nu fast det var NATO från början)
Det är svårt att förklara kortfattat varför vi är i Afghanistan. Men vi är där därför att de bett om stöd. Likaså i Kosovo och snart igen i Adenviken. Det är inget vi hittar på själva, att sätta ihop några personer, fara ut och försvara ett annat land. Vi är önskade där både av landet och av FN.
Och vi gör nytta! Fler barn får gå i skola, fler flickor får gå i skola och det påbörjas ett försök till demokrati. Men vägen är oerhört lång! Kvinnors rättigheter står inte högt i kurs hos männen, många kvinnor dör under graviditet och förlossning, många barn dör innan de når sin 5-årsdag för att det saknas hälsovård.
Det är här vi borde anstränga oss mer, öka den civila budgeten och bygga skolor och hälsocentraler, fängelser som fungerar, domstolar som innehåller rättvisa domare, polis som kan upprätthålla ordning osv. Och då måste man ha befolkningen med sig, inte emot...

Läs gärna SvD, DN, Mitt-i-steget, Carl Bildt, Sten Tolgfors och även mina tidigare bloggar om Afghanistan

onsdag 3 februari 2010

Birgitta Olsson, EU-minister

Jag gillar Birgitta! Vi delar inte åsikt, men jag gillar henne! Lätt att få kontakt med, lyssnar och har egna åsikter. Var i debatt senast på Stockholm universitet om behovet av skydd för människor i krig.
Märklig debatt just nu om att hon inte kan vara minister för att hon är gravid...och jag har ett antal vänner som inte fått sjukskrivning eller havandeskapspenning för att de är gravida men inte anses ha såna jobb så de inte kan jobba. Men en minister ska inte få vara gravid eller jobba...

Undrar hur de tänker?
Ska alla kvinnor tillbaka till spisen - är det därför jämställdheten tar så lång tid? Läste Kjell Eldensjö (KD)s inlägg idag i Expressen, som fördömde en gravid kvinna att ta ett toppjobb, han skulle inte heller rekommendera sin fru att ta ett högt uppsatt jobb om hon var gravid. Rätt i hans familj, anar att hans fru tycker lika, eller...?
Och även Eva Sternberg, som tog hand om sina barn, säkert på ett bra sätt för henne och hennes döttrar.
Men att därifrån utgå till att döma alla efter samma facit är ju lite konstigt?!?

Jag gjorde ett val när mina barn var yngre, barnens pappa instämde i det och vi delade på tiden hemma. Bra för oss, bra för tjejerna och skönt att gå till jobbet, träffa vuxna och inte tappa kontakten med det livet. Rätt för oss - just då. Och oerhört skönt att leva i ett land där det är fullt möjligt att välja. Tänk att vara tvingad som kvinna att stanna hemma när man inte vill annat än att komma ut och jobba!

All heder åt alla duktiga förskollärare och barnskötare som tar hand om barn och gör det möjligt för oss att ha familjer och ändå kunna försörja oss kvinnor och ge oss möjlighet att skapa ett eget liv på hyfsat jämlika villkor, både med rättigheter och skyldigheter men med en ekonomisk möjlighet att t o m vara ensamstående kvinna, kunna arbeta och ändå försörja sig och sina barn.

tisdag 2 februari 2010

Atalanta

Imorgon tar vi beslut om sammansatt utskott mellan Försvar och Utrikes. Ett par timmar senare får vi den första föredragningen om vad som händer där nere just nu.
FN ber om stöd, vi har nyss varit där med ett par fartyg och ett stödfartyg.
Nu kan vi bidra igen. Operationen går ut på att skydda mattransporter till havs så att maten kommer dit de ska. FNs VärldsLivsmedelsprogram, WFP, behöver stöd för att kunna leverera.

Pirater härjar utanför kusten. De tar fartyg och människor som gisslan, härjar snabbt och förbehållslöst och hoppas få lösen för att återlämna det som tagits.
Varför är det så? Situationen i Somalia är långt ifrån god. Jag har ständigt frågat vad vi gör på land för det kan inte vara så enkelt att när WFP överlämnat sin last så kommer maten till de människor som är hungriga.
Men hit sträcker sig inte FNs begäran...än.
Jag vill att FN tar ansvar även för att mat kommer dit den är ämnad, hela vägen fram, inte bara till närmaste hamn för att lastas av på kajen ...och sen då?...

Förundras ofta över varför man inte kan tänka hela vägen ända ut. Men är det inte lika på många ställen? Vi ser ett bekymmer, tänker "det måste lösas" utan att reflektera över varför har det uppstått, vad orsakar det och hur kan hela situationen förändras så att problemet löser sig själv?

Nåt att ställa frågor om förstås, det gäller att förbereda sig...

REINFELDTS FELAKTIGA PÅSTÅENDE

Igår var jag fundersam över hur Fredrik Reinfeldt räknade arbetslösa när de 7 partiledarna debatterade. Idag får jag rätt i mina tvivel:

REINFELDTS FELAKTIGA PÅSTÅENDE OM JOBBEN
- I gårdagens debatt påstod statsministern att antalet sysselsatta hade ökat med 100.000. Det är helt fel.
Fakta är: Sista kvartalet år 2006 var antalet sysselsatta 4.452.000. Sista kvartalet 2009 var antalet sysselsatta 4.458.800.
Ökningen i antalet sysselsatta uppskattas alltså ökat till 6.800 personer, vilket ligger inom den statistiska felmarginalen. Det är inte i närheten av de 100.000 statsministern talar om. Hela konjunkturuppgången på arbetsmarknaden är därmed utraderad. Däremot har antalet arbetslösa ökat med 100.000.
- Det är besynnerligt och beklagligt att statsministern lever i uppfattningen att antalet sysselsatta har ökat med 100.000 under mandatperioden.
Källa: SCB:s AKU (arbetskraftsundersökning)

Wiseman..

Idag vill jag bara rekommendera alla att läsa Wiseman, hans blogg är mycket tänkvärd.