Sten Tolgfors (M) försvarsminister skriver den 18 februari på ledarplats i Söderhamnskuriren att han bjudit in olika personer till samtal om försvaret. Anders Karlsson, (S) ordförande i Försvarsutskottet, berättar i TV under försvarsdebatten att han fått en kopp kaffe och 20 OH-bilder till livs och att han då påpekar att samtal i fortsättningen ska föras på partiledarnivå om det framtida försvaret.
Försvarsbloggen kommenterar debatten idag
Sveriges försvar är för viktigt för att tillåtas ta form utan partiöverskridande överenskommelser. Försvaret ska finnas under lång tid. Även om regeringar kommer och går måste vissa saker bestå och dit hör försvaret och även skolan. Därav partiledarnivån.
Det som skiljer majoritet och opposition åt idag är bland annat antalet soldater i utlandstjänst. Försvarsministern vill fördubbla antalet till ca 2000 och vi i oppositionen anser att det räcker med nuvarande nivå på ca 1000 (Idag har vi ungefär 700 soldater ute framför allt i Kosovo och Afghanistan)
Dessutom vill regeringen att Sverige ska ta ansvar för den stridsgrupp som ska ställas till EUs förfogande 2011 och ta ledning över den gruppen. Det gjorde vi även 2008 och jag stod helt bakom det beslutet. Jag trodde vi sa ja till en styrka på 1500 soldater, där vi tillsammans med Norge, Finland, Estland och Irland skulle besätta dessa tjänster. När styrkan var formerad bestod den av 2850 soldater, varav Sverige bekostade 2350. De övriga fyra länderna deltog med tillsammans 500 soldater. Självklart kostar det pengar att ha ledning över en sådan grupp. Det land som är ledare måste ta ansvar för alla de tjänster som de övriga länderna inte bidrar med. Det betyder även sjukvårdshelikoptrar och annan utrustning likväl som läkare. Eftersom styrkan skulle kunna sättas in på 10 dagar inom en radie på 600 mil från Bryssel måste den vara utrustad med alla upptänkliga material som eventuellt skulle kunna komma till användning.
Stridsgruppen användes inte i skarpt läge då och ännu har ingen av EUs stridsgrupper blivit insatta. Men det kostar pengar att ha grupper som står i beredskap och det kostar pengar att vara ledare för en stridsgrupp.
Antalet flygplan läs JAS Gripen, ska inte minskas enligt Försvarsministern. Men vad händer om antalet flygtimmar dras ner för varje pilot? Vad hjälper det att ha 100 plan om inte alla piloter får flyga de antal timmar som gör att de känner säkerhet och vet i varje situation att de gör rätt?
Försvar är komplexa frågor att fundera över. Vilka hotbilder anser vi idag finns mot oss? Vilka kan uppstå inom rimligt tid? Vad är rimlig tid? Hur mycket pengar är vi beredda att lägga på Försvaret i förhållande till alla andra behov? Eller hur lite? Självklart måste dessa frågor besvaras av partiledare med överblick över alla de politikområden som finns idag.
Sveriges försvar är för viktigt för att tillåtas ta form utan partiöverskridande överenskommelser. Försvaret ska finnas under lång tid. Även om regeringar kommer och går måste vissa saker bestå och dit hör försvaret och även skolan. Därav partiledarnivån.
Det som skiljer majoritet och opposition åt idag är bland annat antalet soldater i utlandstjänst. Försvarsministern vill fördubbla antalet till ca 2000 och vi i oppositionen anser att det räcker med nuvarande nivå på ca 1000 (Idag har vi ungefär 700 soldater ute framför allt i Kosovo och Afghanistan)
Dessutom vill regeringen att Sverige ska ta ansvar för den stridsgrupp som ska ställas till EUs förfogande 2011 och ta ledning över den gruppen. Det gjorde vi även 2008 och jag stod helt bakom det beslutet. Jag trodde vi sa ja till en styrka på 1500 soldater, där vi tillsammans med Norge, Finland, Estland och Irland skulle besätta dessa tjänster. När styrkan var formerad bestod den av 2850 soldater, varav Sverige bekostade 2350. De övriga fyra länderna deltog med tillsammans 500 soldater. Självklart kostar det pengar att ha ledning över en sådan grupp. Det land som är ledare måste ta ansvar för alla de tjänster som de övriga länderna inte bidrar med. Det betyder även sjukvårdshelikoptrar och annan utrustning likväl som läkare. Eftersom styrkan skulle kunna sättas in på 10 dagar inom en radie på 600 mil från Bryssel måste den vara utrustad med alla upptänkliga material som eventuellt skulle kunna komma till användning.
Stridsgruppen användes inte i skarpt läge då och ännu har ingen av EUs stridsgrupper blivit insatta. Men det kostar pengar att ha grupper som står i beredskap och det kostar pengar att vara ledare för en stridsgrupp.
Antalet flygplan läs JAS Gripen, ska inte minskas enligt Försvarsministern. Men vad händer om antalet flygtimmar dras ner för varje pilot? Vad hjälper det att ha 100 plan om inte alla piloter får flyga de antal timmar som gör att de känner säkerhet och vet i varje situation att de gör rätt?
Försvar är komplexa frågor att fundera över. Vilka hotbilder anser vi idag finns mot oss? Vilka kan uppstå inom rimligt tid? Vad är rimlig tid? Hur mycket pengar är vi beredda att lägga på Försvaret i förhållande till alla andra behov? Eller hur lite? Självklart måste dessa frågor besvaras av partiledare med överblick över alla de politikområden som finns idag.
1 kommentar:
Lysande inlägg. Vi kan väl ta några andra frågor som även de bör ligga på partiledarnivå så att man får hållbara lösningar och slipper en hel del klåfingrighet. Kärnkraften och energi frågan har vi ju i alla fall ambitionen att lägga på den nivån men även FRA tycker jag borde vara passande.
Skicka en kommentar