Att försvara Sverige

Läser med stort intresse i helgens SvD om vad Per Blomquist, ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien säger om svensk försvar av idag med de förändringar som försvarsministern föreslår. Han avslutar med en fråga: Borde inte regering och opposition prata med varandra och komma överens i en så viktig fråga som Sveriges försvar? Det har vi sagt hela tiden, Mona Sahlin har sträckt ut handen åtskilliga gånger och försökt att komma till en gemensam ståndpunkt som vi alltid förr har gjort. Men den här gången kör regeringen ett ensamrace. Oerhört synd för Sverige och försvaret. Vi tappar kompetens, vi skapar oro, vi skapar massor av spekulation just nu.
Hans Blix har i sitt inlägg på Brännpunkt tagit upp frågan om kärnvapenhotet. Här är jag betydligt mer orolig för vad som händer i världen. Nordkorea visar med tydlighet att de kan hitta på vad som helst med tanke på deras provsprängning, Iran likaså med sin uranbrytning och vad händer i Mellanöstern? Blix slutsats är att Väst måste ta första steget, en oerhört bra slutsats av en klok man. Nu måste vi sätta fart innan nån trycker på den farliga knappen.

Pirater

Har lite roligt åt PJ Anders Linders inlägg i debatten om de pirater som togs tillfånga igår av våra soldater och sjömän på korvetten utanför Somalia. Visst kan det vara bra att vi tar hand om fångar och ser till att de är säkra genom att ge dem en flytväst det första vi gör. Men jag är mycket mer oroad över vad som händer när de ska överlämnas enligt de avtal som vi sagt ja till och det betyder Kenya. Hur blir det med MR, mänskliga rättigheter, när de väl är där och ska bli dömda i en rättvis rättegång och hur blir det i fängelset? Blir de behandlade på ett människovärdigt sätt?

Förra gången jag skrev om min oro ifall nåt skulle hända fick jag ett par påhopp om att dessa pirater inte var så mycket värda för de hade förmodligen mördat och då kunde man likagärna behandla dem som sämre djur. Men se det anser inte jag! Och jag undrar i mitt stilla sinne om dessa pirater haft ett val i livet där de kunde besluta att välja mellan utbildning och ett vanligt arbete eller att hunger drev dem att bli pirater? Vilket val har vi i Sverige? Eftersom jag har en bakgrund inom förskolans värld vet jag hur mycket en familj kan betyda för framtida val. Eller för att bara bli nåt för att bli sedd. Så jag tänker fortsätta vara orolig för människor i världen.

Kan det vara så att han inte vet/förstår?

Igår var interpellationsdebatten mellan mig och Sten Tolgfors om smygnedläggning av F21 och F17. Efter att vi pratat (går att läsa vad vi sa i protokoll som finns på Riksdagen.se) så funderade jag på vad han egentligen sa: Att värnpliktiga skulle flyttas för sin utbildning till annan ort. Men jag pratade inte om värnpliktiga utom om den basbataljon som är så nödvändig för flygdivisionerna. Han nämnde inte detta med ett ord av förståelse. Vet han hur de fungerar eller ville han inte säga som det var: Att Försvarsmakten flyttar på grundpelare för att göra det lättare att lägga ner vissa delar som någon där tycker ska bort? Han pratade om förra perionden, om hur många förband (S) la ner, vilket vi gjorde i samstämmighet med hela Riksdagen. Det verkade han heller inte veta utan agerade som om det vore ett majoritetsförslag från (S). Vi räckte ut handen till den dåvarande oppositionen och satte oss ner och pratade oss samman. Sen gav vi orterna ersättningsjobb. Så blir det inte vid en smygnedläggning.
Så här efteråt tycker jag att det var ett konstigt samtal vi hade i kammaren igår, han pratade om annat än vad jag ville veta. Hur uppfattar du det?

Att stympas vid knäna!

Här kommer ett praktexempel på hur regeringen säger en sak med munnen och gör nåt helt annat i praktisk handling: De påstår att alla förband ska vara kvar och inget ska läggas ned. Samtidigt tillåter de Försvarsmakten att flytta bort basbataljonen som är stödet till de två JAS-divisionerna i Luleå. Likadant är det i Ronneby! Allt flyttas till Linköping. (Det är väl där de som bestämmer bor!)
Att dessa andra två orter drabbas bryr man sig inte om. Det kan jag förstå ur ett Linköpingsperspektiv, men därför har vi i Riksdagen beslutat att alla förbandsnedläggelser ska vi ta beslut om!
Senast frågan var uppe var på Försvarsutskottet vi hade förra veckan och då sa majoriteten att inget skulle röras. Men de säger så för att vi sak hålla oss lugna tills flytten är klar! Då finns inte längre stödet så flyget så de kan ta ansvar för områden som ligger lite utanför flygflottiljen. Hemska tanke! Och det blir hetare och hetare i Barents hav och Arktis....och Stoltenberg vill samarbeta och Nato vill samöva...men vad har vi kvar då...?
Interpellationsdebatten blir på eftermiddagen idag mellan mig och Tolgfors.

Georgien i ständigt kaos

OSSE-missionen i Georgien, Tblisi, går mot sitt slut. Det visade sig omöjligt att få till en förlängning. I slutänden krävde Ryssland att de övriga länderna skulle erkänna Sydossetsien och Abchasien som länder, och det var en omöjlighet för alla de övriga 56 länderna. Tyvärr får de packa ihop och nu har vi endast vår EUMM-styrka kvar som kan rapportera vad som händer i landet.

Den planerade militärparaden den här veckan är inställd och regeringen säger att det är militärkupp på gång. Oppositionen hävdar en annan sak och de planerade en mot-demonstration mot denna militärparad. Dessutom är hela innerstaden fortfarande täckt av de små tält i metall och plast som har funnits några veckor. När jag var där nyligen kikade jag in i ett av dem och där satt 5 karlar och spelade spel. På morgonen när jag kollade klev några sömndruckna män ut, sträckte på sig och skakade sömnen ur kroppen. De verkar turas om att finnas i alla de hundratals olika tält som täcker hela innerstan till taxichaufförernas förtret.

Jag ger inte upp!

Försvarsminister Tolgfors besvarade min fråga med ett jaså..vad gäller smygnedläggning av Ronneby och Luleå flygflottiljer. Men skam den som ger sig! På tisdag den 26 maj har jag interpellationsdebatt i frågan. Många har skrivit eller ringt om vad som händer bakom ryggen på oss i Riksdagen, om den smygnedläggning som pågår genom att föra basbataljonen från dessa flygflottiljer till Malmen utan att berätta detta för någon av oss i Riksdagen. Och det är Riksdagen som beslutar om vad som ska vara kvar eller läggas ner! Frågan är så stor så det kan inte ens Regeringen besluta om utan den måste föras till oss! Och då kan inte Försvarsmakten/Regeringen ta detta beslut!
På en flygflottilj ska det också finnas en basbataljon. Under den här mandatperioden påstår Regeringen att de inte ska föreslå Riksdagen att lägga ner något förband. Vad är det då som händer?
Om någon som läser detta har åsikter - hör av er på nåt sätt så ska jag ta upp det från talarstolen på tisdag!

Tiden rinner ut för värnplikten

Yrkesförsvaret närmar sig: I regeringens prop som kommer att debatteras den 12/6 och tas beslut om den 16/6 kl. 15.00 ger Sverige ett yrkesförsvar. Självklart är det fritt för var och en att söka sig arbete inom försvaret, men när man väl sagt ja och fått anställning då är man yrkessoldat i många år med plikt att tjänstgöra varhelst vi i Riksdagens beslutar och även på den tid vi beslutar. Finessen är ju att de som åker iväg ska vara samtränade. Om det gick att säga: "nej, jag är gravid" eller "nej, min pappa ligger svårt sjuk just nu" så mister hela idén sin kraft: då spricker bubblan och missionen saknar vissa personer. Visst kan man ringa in dessa från andra som står i beredskap, men då är de ju inte samtränade.
På dagens Brännpunkt delar Wilhelm Agrell min oro med all rätt. Jag har tidigare frågat statssekreterare Jevrell vilket straff den yrkessoldat kommer att få som inte kan åka med utomlands för att hennes/hans liv inte kan tillåta det just nu: men jag fick bara ett kryptiskt svar...
Våra svenska soldater har varit högt uppskattade utomlands, bland annat för deras yrkesbakgrund som ofta visar att de har ett annat yrke också i det civila livet, snickare, byggnadsarbetare eller sjuksköterska, vilket gett oss ett gott rykte om att vara humana runt om i världen. Men hur blir det nu?

Det svåra med Georgien..

För några få veckor sen var jag till Tbilisi, Georgien för att lyssna av vad som var på gång och känna av stämningarna. Har bloggat om detta tidigare och det fyller min hjärna med tankar, ofta, ofta...hur olika kan man uppleva ett samhälle utifrån vad man vill eller inte vill se? Oppositionen med Nino B och Alasani driver på för att få president Saakasvilli att avgå, demonstrationerna är större än vad som syns på TV, men taxichaufförerna gillar inte att de är utestängda från centrum. Presidenten hävdar att han har många procents stöd, oppositionens alla partier säger var och en att de har många procents stöd och lägger man ihop dessa "påstådda" procent är vi nog uppe i 150-170% och min skola på den tiden fanns inte så många procent på en gång. Oppositionen kräver samtal med regeringen!

Samtidigt försöker Ryssland med utrikespresident Lavrov i spetsen ha samtal tillsammans med Sydossetsien och Abchasien och på andra sidan bordet ska Georgien sitta. Men redan innan det startat på riktigt har Ryssland lämnat rummet med Sydossetsien i hälarna. Abchassien kom inte ens in i rummet. SvD rapporterar.

Hur ska det någon gång bli lugnt i detta land? Människorna jag träffade ville ha lugn och ro, ville sköta sina affärer, tjäna pengar och ha mat på bordet. De krävde ingen lyx, bara vila från bråk. När får de sina önskningar uppfyllda?

(Alasani på bilden, möte på hans högkvarter)

Smygnedläggning?

Har just lämnat in en fråga till Tolgfors om operativ och samövad enhet:

"Alliansregeringen har i sin inriktningsproposition kommunicerat att det under mandatperioden inte kommer att ske vare sig nedläggningar eller större förändringar i Försvarsmaktens organisation.
Försvarsmakten har idag trots detta, i syfte att möta de ekonomiska målen, planer på att skilja basbataljonerna från flygdivisionerna. Utifrån den information som delgivits vid studiebesök skulle basbataljonerna skiljas från sina flygflottiljer vid Luleå och Ronneby och komma centraliseras vid Malmen. En flygflottilj består av såväl flygdivision som basbataljon för att kunna definieras som en operativ och samövad enhet.

Fråga: Vilka åtgärder avser ministern vidta med anledning av Försvarsmaktens planer på förändringar i utbildningsorganisationen för flygvapnet?"

För vad håller Försvarsmakten på med? Lägger de ner vissa enheter? Utan att visa det för Riksdagen som är den som tar detta formella beslut, det gör inte försvarsmakten själva!

Hot idag här och i världen

Det största hotet idag mot stater världen över är den organiserade brottsligheten. När jag frågar i skolklasser, på arbetsplatsbesök eller i pensionärsgrupper får jag ständigt som första svar på frågan: Vilket ser du som det största hotet? till svar att det är brottsligheten, i staden, i landet eller i världen som ger rädslor och får folk på flykt.
Det här är en baksida av den globalisering som vi annars välkomnar. Och v imåste med full kraft arbeta för att få stopp på den organiserade brottsligheten som leder till korruption. I andra länder kan vi se hur lätt det går att köpa den information nån vill ha, det utslag en domstol ska göra eller polisväsendet. SvD skriver om detta i dagens nummer.
En intressant tanke i dessa globaliserade dagar är att slå ihop Must och Säpo där information aldrig får bli en gråzon men däremot passerar det mesta över gränsen idag vare sig man vill eller inte. Människor kan förmodligen förekomma i bådas register och varför inte dela den informationen och det arbetet?
Och i DN kan vi läsa om beredskapspolis och Hemvärn, där polisförbundets ordförande ser att det dubbeljobbas och föreslår att beredskapspoliser som snabbutbildas kan ersättas av Hemvärnsmän. Så fler ser samverkansvinster och kan sen ägna pengar och personer åt andra saker.

360 000 på flykt från Swatdalen

Jag vill helst inte få rätt i den här frågan men 360 000 sägs vara på flykt från Swatdalen, FN gör massor för att ge tak över huvudet och mat och vatten, men hur ska det gå för alla dessa människor? USA vägrar sluta bomba med sina herrelösa flygfarkoster och civila dör. Obama sätter sin heder på spel och nu pågår en massiv insats där som går ut på ökat våld.
Att vinna fred går till så att man får människorna med sig! Att öka den civila delen är ett måste och det är där vi ska börja. Vi i Sverige får gå före och visa vägen. Vi måste bygga brunnar, skolor, sjukvård och annat som behövs i ett land i otrygghet: en pålitlig poliskår, ett domstolsväsende som inte är korrupt, institutioner som folk kan ha förtroende för. Då vinns freden med befolkningen på rätt sida.
Välskrivna reportage både i DN o SvD idag men ack så ont det gör att läsa dem.

Somalia och korvetter från Sverige

Ja, återigen besannas vår oro: Korvetterna är inte fullt utrustade med vad som kan förväntas finnas på fartygen. Det var lika när vi träffade korvetterna som var på mission i Libanon, de fick patrullera i ett mindra område så pass långt utanför kusten att de inte kunde beskjutas från land. Varför är jag inte förvånad?

I debatt från talarsolen har Karin Enström (M) sagt att skyddet för våra soldater behöver inte vara det bästa, utan det behöver vara "tillräckligt bra". Jag antar att det här är svaret på detta.

Men om det nu är så att våra tjejer och killar åker utomlands med risk för sitt liv så tycker jag att det ska ha det allra bästa!

I senaste numret av Reservofficeren skrivs om att våra reservofficerare som tävlar i EM i Istanbul i Turkiet inte ens fick låna uniformer för det klimat de skulle tävla i, och blev erbjuden från ett flertal andra länder att de skulle få uniformer till låns under tävlingen. Men av stolhet eller vad det nu var tackade de nej, och tävlade ändå. Magsjuka gjorde tillsammans med detta att de fick en 28:e plats av 41 deltagande länder. Men det är väl det här som är "tillräckligt bra". Visserligen känner jag att detta är mer på lek och inte blodigt allvar, men när det rör sig om tre uniformer så måste jag undra lite.

SvD har som vanligt en oerhört bra artikel om Operation Atalanta som vår mission deltar i vid kusten i Djibouti.

Hoppas att allt går bra därnere och att alla kommer hem med rika erfarenheter av det internationella inslaget, som kommer att pågå i 4 månader utan att kunna förlängas med dessa fartyg.

Fiasko!

Igår debatterade vi hur försvaret skulle personalförsörjas. Statssekreterare Jevrell föredrog hur regeringen tänkt sig, och sen fyllde facken och frivilligorganisationerna på med hur de såg på saken. Det väckte fler frågor än jag hade innan mötet. Som politiker fick jag ställa frågor och ville då veta hur regeringen såg på att straffa den soldat som inte vill följa med sin grupp utomlands när det är dags för den samtränade missionen att starta upp utomlands. Det är ju så att det är valfritt att tacka ja till jobb som soldat men plikt sen att åka utomlands med gänget. ÖB kallade det omvänd plikt. Jevrell ville inte säga riktigt hur det skulle vara, och sa att en kvinna som var gravid i slutet inte skulle behöva åka och skulle också undvika straff. Men allt annat? När familjen kräver närvaro för att den har bekymmer? När föräldrar blir sjuka och behöver hjälp? Idag kan den soldat som önskar anmäla lust till försvarsmakten och vet då när hon/han åker, men med nya systemet blir det per kontinuitet med jämna mellanrum utan att fråga om lusten finns.
Min andra fråga gällde organistationsstödet till våra frivilligorganisationer: kommer de att få det eller blir det indraget som regeringens propp säger? Alla frivilligorganisationer vädjade om att se över det beslutet för det innebär dödsstöten för dem. Men svaret från Jevrell var att ingen skulle försvinna men stödet skulle tas bort. Det går ju heller inte ihop...
SvDs ledare idag ger en ytterligare bild över vad vi pratade om

Pakistan - läget förvärras

Våra soldater i Afghanistan får allt svårare arbetsuppgifter. Inte nog med att en järnväg ska dras rakt igenom vårt område därnere, Pakistan skakar i sina grundvalar och presidenten, Zardaris, blir svagare för var dag som går. I varje beslut får han nu ge med sig i Sharialagar och för de talibaner som kräver sin rätt till den lag som vi inte förstår och kan acceptera. Idag i SvD visas dessutom att Pakistan är hårt pressat av USA - och tacka för det med den krigsstrategi detta land har: döda så många som möjligt oavsett! Vilket litet talibanbarn skulle kunna lära sig att älska "befriaren" USA när de gör så här? Varför kan vi inte bygga för fred istället för att göra allt värre än det var från början?
Afghanistan och Karzai går till val i höst, vi kan förvänta oss att våldet och talibanattackerna trappas upp även i Afghanistan och vad händer då med vår mission? Två gånger har vi nu sett att vi angripits i närheten av campen...?!

Lyssnande eller ovilja?

Återigen har SvD tagit in någon som inte vill lyssna: Rolf Gunnarsson, (M) vice ordförande i Försvarsutskottet i Riksdagen. Han ondgör sig över Bosse Ringholm, säger att han sitter på gubbhyllan och inte ska uttala sig. De är nog i samma ålder...
Saken gäller (S) budgetmotion om försvar, där vi tillsammans med (V) och (MP) ligger 2 miljarder lägre än regeringen. Vi räknar med att inte ta ledning för nästa stridsgrupp som ska stå klara 2011 och vi vill inte sända ut lika många soldater som den moderatstyrda regeringen vill. Därav kan vi lägga oss lägre.
Gunnarsson anser att vi är splittrade, inte vet vad vi gör och allmänt tycker olika. Vi har nu hunnit så här långt i vårt samarbete, vilket är längre än regeringen där (FP) med Björkman som major såg till att försvarsanslaget höjdes istället för att som Sten Tolgfors (M) försvarsminister, ville, att sänka ytterligare.

Yrkesarme - nej tack!

Om en person anställs inom försvaret och ska tjänstgöra 6-8 år som soldat med krav på internationell tjänst kan hon/han inte räknas som annat än yrkesmilitär. Den definitionen är så självklar så vi kan inte tänka nåt annat. Om Sveriges försvar består av såna personer så måste det också betyda att vi har en yrkesarme! Ingen kan säga emot. Och vips var den folkliga förankringen borta, kostnaden stiger i höjden och människor ska tvingas ta ställning redan vid anställningsintervjun om de ska acceptera att åka utomlands beordrat.

Den folkliga förankringen är viktig och med värnplikten och mångfalden så visste i alla fall en hel del vad försvaret handlade om. Om 10 000 togs ut i värnplikt så pratade deras familjer om detta och deras vänner. När min dotter gjorde värnplikten fick hon en helsida i vår ortstidning. Andra ungdomar har också fått prata om sin värnplikt på samma sätt i alla fall här.

Alla som kan räkna inser att ett yrkesförsvar kostar betydligt mer än ett antal tillsvidare anställda personer. Värnpliktiga har haft ett mycket lågt arvode varje dag, nu senast 71 kronor. De anställa kommer inte och ska inte vara nöjda med denna summa varje dag, men många yrkessoldater gör att det klirrar rejält i kassan.

Och värst av allt för soldaterna: Mitt i familjebildning, familjekris eller annat som händer i livet kan de få ordern: Nu är det din tur att åka utomlands! Och då ska de tvingas att åka!

Vem kan ställa upp på detta? Gillar soldaterna det här? Ja, säkert några som har bildat familj och står på fast grund med båda fötterna, men livet är så att när som helst kan det hända nåt som gör att man som familjemedlem måste vara nära. Det gäller hur förberedd man än är.

Jag säger: Nej till yrkesförsvar!

Agrells inlägg är välkommet!