Georgien

Anlände till Georgien efter midnatt, Tbilisi lyste upp vägen mot hotellet. Taxin körde olika vägar, kände stundtals igen mig men oftast inte. Vägen var blockerad av någon form av tält med nummer på, människor fanns inne i tälten. De blockerade vägen där vi skulle åka. De protesterar!

På morgonen träffade jag och de övriga i sällskapet, Europeiskt forum, först det liberala partiet. De driver frågan om att avsätta presidenten, Saakasvilli. Tror själv hans parti har ca 5-6%. Alla partier i opposition har gått ihop och arbetar tillsammans för att få presidenten att avgå.
Träffar också EU folk och någon som gör opinionsundersökningar. Resonerar om partier och ideologier, men det blir rörigare. De kan kalla sig vid olika ideologiska tankar, men vi som besöker dem känner inte igen oss. Regeringsmakten med dess kvinnliga företrädare känns genomtänkt men när jag sen träffar nästa opposition föds fler frågor.
På väg hem på kvällen möter jag flera hundra människor, alla lyssnar till tal från de protesterande personerna från olika partier, enade i opposition. Hur kan siffrorna peka på att Regeringen har folkets röst när flera tusen är ute en måndagskväll, och de har funnits här sen den 8/4, tre veckor.
Media är inte fri. Kan folket ha genomskådat regeringen?

Margot och ministerinitiativet

2000 antog FN en resolution om kvinnor, fred och säkerhet som bland annat innebär att jämställdheten i FN:s fredsbevarande operationer ska stärkas och att man måste se krishanteringen ur ett könsperspektiv. Varje inlägg jag haft i kammaren om våra insatser har handlat om detta. Vi bygger för fred när vi involverar även kvinnor i fredsarbetet men det måste göras på en bredare bas än idag.
Margot Wallström är nu ordförande i ministerinitiativet, ett nätverk där unga kvinnors kompetens ska tas tillvara på och utvecklas. (SvD)Hon tar ett stort ansvar för att freden i världen ska finnas på fler ställen än idag. Jag har många gånger sett skillnad i sätt att leda möten med män och med kvinnor. Ledaren har oerhörd betydelse för organisationen. Därför är det också viktigt att det finna människor från båda könen som ledare i världens stora och små organisationer.
Tone Tingsgård (S) lägger ett förslag till OSSE i sommar där alla delegationer måste bestå av båda könen annars mister man sin rösträtt. Undrar om OSSE är mogen för detta?

Fånge i USA

Nu ser vi utfallet av vad vi i oppositionen befarat ska hända våra svenska soldater när de når Somalias kust: fångar tas och vad gör man med dem? Vi i S har påpekat flera gånger att det måste finnas avtal där vi vet vad som händer med ev fångar och att de som tar dem lämnar dem till en framtid i något land som resppekterar Mänskliga Rättigheter. Idag säger DN att den 15-åriga kille som var med och kapade lastfartyget har anlänt till USA och ska dömas där. SvD rapporterar lika. Han är pirat. Han stod leende på bilden bredvid polisen i USA. Hans tre kamrater blev skjutna till döds när kaptenen fritogs. Killen riskerar livstids fängelse. Vad hade hänt om han tagits av svensk styrka? Eller nåt annat land som inte är så noga med MR? Det här borde ha förhandlats med Somalia för länge sen, och fångar borde veta att de blir "rätt" behandlade. Nu har FN och vi lyckats igen med att stoppa pirater men varför kan vi inte ta ett ordentligt tag och se till att bygga för fred? Så många lösa trådar som fortfarande hänger i luften och hur ska våra svenska soldater förhålla sig till dem?

Ryssland hoppar av möte

Ryssland var inbjuden till Natos kommande möte. Det här sågs som en möjlighet till konstruktiva samtal som kunde medverka till en avspänning i världen. Alla skulle sitta vid bordet och prata med varandra. Visst hade det blivit bra! Men nu har Nato bestämt att de ska öva i Georgien. Då blev ju Georgien nöjda, och dessutom är Armenien och Azerbadjan inbjuden. "En liten övning" säger Nato. Då kliver Ryssland av de samtal de tänkt föra med Nato.
I Geneve förra veckan när jag träffade SocialistInternationalen var det just det här som var den stora frågan. Länderna ville inte att Nato skulle infinna sig i Georgien. Det skulle utmana Ryssland. Det skulle fresta på maktbalansen i världen.
Ibland undrar jag om det inte är vi som står i utkanten som alltid drar det kortaste strået, vi som inte vill ha konflikter och inser att fred byggs med förtroende och tillit.

Järnväg i Afghanistan?!?

Enligt källor i USA planerar Nato nu att bygga en järnväg genom Afghanistan för att kunna försörja sin trupp med de förnödenheter de måste ha. Transporter har varit oerhört svårt, vi har sett hemska bilder på uppeldade karavaner med skeletten av bilar som påminnelse om vad som inte är välkommet i detta land. Visst är transporter ett problem. De missioner som är på plats i främmande land måste ha sina förnödenheter, både vatten och mat men även underhållsmaterial och annat för att fullgöra sin uppgift.

Men järnvägen ska gå genom vårt område! Masar-e-Sharif i norr är det område där vi ansvarar för säkerheten för befolkningen. Vad kommer en järnväg genom detta landskap att betyda? Blir våra soldater utsatta för större fara när den dras genom vårt territorium? Hur mycket vet vår försvarsmakt och vad vet ministern? Varför har inte vi i utskottet fått information om detta kommande förändrade läge?

Förra veckan var vi på information till Högkvarteret och då var det ingen som sa något om detta. Visserligen frågade vi inte heller, men vi fick heller ingen information om den offensiv som vår trupp skulle utföra samma vecka, vilken var den största som vi varit inblandad i där borta.

Undrar ibland hur det fungerar med information? Hur kan försvarsministern sova lugnt om natten med vetskap (?) om att det händer saker utan att ha berättat för oppositionen? Trots allt tar vi beslut tillsammans om vår trupp och deras uppgifter. En enda gång har vi varit inbjuden till försvarsministern, och då bjöd han verkligen med armbågen, samma vecka skulle vi säga ”ja tack” till en kväll där vi skulle umgås. Självklart kunde ingen av oss, vi har inga tomma almanackor, knappt att det går att boka in något samma månad…

Oavsett kommer järnvägen att påverka våra killars och tjejers vardag i framtiden. Det oroar mig.

Att vara omtyckt..

Idag i SvD är en lång artikel om Tolgfors. Folk har fått frågan om de gillar honom och det blir bottenbetyg. Bara 3% säger sig ha förtroende o tycker att han är en bra försvarsminister. Är sånt avgörande? Jag gillar inte medias vinklingar på personer. Kommer ihåg när vi hade en duktig politiker för många år sen och det var kris igen i Söderhamn. Han rustade upp vår gågata och beställde jättefina bänkar. Hela stan fick ett lyft. Allt blev sammanhållet i centrum och det var bra för handeln. Men media gick ut och frågade om folk tyckte han var en bra politiker och de svarade nej, eftersom det var kris skulle man inte satsa på bänkar utan på att folk fick jobb. Inget snack om politik, utan helt personlig bedömning av honom och hans felsatsning. Det har han lidit av resten av sin politiska karriär.
Tillbaka till Tolgfors. Jag anser inte att hans försvarsbeslut är bra. Men att ta svåra beslut i tider av oro är inte lätt. Då borde frågan handla om politik istället, inte om person. Är försvarsbeslutet rätt? skulle vara mer relevant fråga. Vilket ansvar har media att göra "rätt" intervju med folk så att det handlar om politik och inte om person?
Verkar som de svär sig fri från allt just nu, det är bara att sänka folk med korta kjolar eller ett visst utseende. Inte bra för politiken, inte bra för media men inte bra för Sverige heller.

Socialistinternationalen

Idag är jag i Geneve i FN-byggnaden, träffade massor av nya vänner igår inom socialistfamiljen. (På bilden Luis Ayala, SG i SocialistInternationalen) Kändes som att komma hem. Direktrapporter från Moldavien, Armenien, Vitryssland och dessutom spännande och vassa frågor från de övriga deltagarna. Ukrainas representant klargjorde skillnader mellan partier i väst och hos dem. Hon har kämpat i många år för att bygga upp samma partistruktur som i Sverige, men det var lång väg kvar. Polen var kritiska i frågor runt Nagorno-Karabach, men svaret blev att samtal pågår fortfarande, och det är inte öppet krig så det är en vinst i sig. Rysslands representanter var blananserade, mycket trevliga och öppna och kunde prata engelska! Jättevinst, helt plötsligt kunde samtalet flöda även på raster och vid lunchen!

Mest intressant är ändå Vitryssland där ingen framgång syns till men de fortsätter outtröttligt att kämpa för Mänskliga Rättigheter medans Lukashenka sätter krokben för allt.

Ett annat intressant ämne var de fria medierna och deras inflytande, där vi kunde konstatera att även i väst har våra bekymmer med vinklingar i artiklar som gör att vi inte känner igen de möten vi ändå närvarat på därför att journalisterna inte beskriver vad vi upplever utan vad de själva upplever: vilket ofta inte är den enda sanna historien, tyvärr.

Många hälsade till Mona Sahlin, som hade gruppens gillande. Kvinna, socialdemokrat och ung (jag är lika ung så jag kände mig stolt över detta) var hon en förebild och dessutom en fin representant för ett land som alla verkade veta mycket om och såg upp till inom den socialistiska familjen.

Ser fram emot ännu en dag med spännande samtal.

Försvar i förändring?

Så nu vet alla vad vi tycker runt försvaret. (DN)Tror aldrig jag fått så många förfrågningar från andra sidan bordet innan allt var offentligt. Nu vet ni: Vi vill ha plikten kvar! Alla ska mönstra på nätet, och det gäller tjejer också. Sen tas några ut till en plikt på tre månader. Därefter kan vissa av dessa erbjudas ytterligare utbildning men då är det helt frivilligt. Vårt förslag är från plikt till frivillighet, det kan aldrig bli frivilligt och övergå i plikt i flera år som moderaterna vill.
Under de år vi talar om händer mycket i unga människors liv, för vissa knackar pojk- eller flickvän på dörren, därefter kanske barn, studier, ja allt finns ibland just under de tidiga åren. Att säga "ja" till plikt under tre månader kan vara OK, men under eventuellt 7 år med tjänstgöring utomlands utan att kunna välja..?
Andra länder har övergått till att ha yrkesmilitärer och insett att det är oerhört konjunkturväxlande: Finns det gott om andra välbetalda jobb så väljer man det istället, men är det tomt i platsjournalen är det lättare att tacka ja till yrkesmilitär. Vid högkonjunktur står man då utan viktiga personer på de poster man borde ha.
Nej tack, jag är övertygad att vår modell är bättre.

Tro men inte veta

Ibland är han ute på gungfly, försvarsminister Tolgfors. Men jag överlåter till Försvarsutskottets ordförande och min gruppledare i försvar, Anders Karlsson, att själv berätta vad vår budgetmotion innehåller, vilket kommer att ske idag 11.00. Och jag lovar att den är modern, rättvis och effektiv. Men det kommer väl Tolgfors inte att tro...
Igår besök på Högkvarteret, full uppställning från försvaret var på plats. Efter besök i stallet där vi fick höra om historia, traditioner och stolthet fick vi en föredragning på ett par timmar med tillhörande frågor. Vi fick höra om den senaste beskjutning och vad som hände i Afghanistan, om Tchad och vad de ansåg om uppdraget, om Ledsyst och om vi kommer att stå utan system, och till sist vilken beredskap vi har idag.
Jag ville också ställa frågor, men fick inte chansen när andra fick möjlighet. Får väl inte sura för det, oftast är det jag som ställer frågor annars. Hänvisar till Allan Widmans blogg vad gäller hans frågor. Andra frågor rörde frivilligorganisationerna och dess bidrag som regeringen föreslagit ska förändras så radikalt att de inte kommer att kunna bibehålla sina medlemmar. FM ansåg dem viktiga. Det svarar väl upp till vad vi också inom oppositionen anser.

Påskens händelser i världen

Mycket har hänt under påsken. Våra fartyg HMS Stockholm och Malmö med stödfartyget Trossö är på väg ner mot Somalia. En kapten har fritagits, 200 sitter fortfarande som gisslan på olika håll runt kusten och det är svårt att skilja på pirater/fiskare. Ett nytt kapningsdrama rullas idag upp inför våra ögon när MV Irene E.M kapats. Våra svenska soldater kommer med säkerhet att göra en god insats. Men varför planera för 4 månaders närvaro och inte för fred? Med vilken tillfredsställelse kommer våra svenskar att återvända när ingen fortsättning är i sikte för den svenska delen eller för freden? Återigen har vi glömt den civila delen av insatsen, bara sett den akuta delen som självklart också måste fungera. Trots att vi vet av erfarenhet att det inte tjänar nåt till att planera halvdant då gör vi det. TV igår visade en kraftfull tjej som är en av våra soldater. (Länk saknas)
Nordkorea sänder upp sin provskjutning, FNs säkerhetsråd beslutar att ta till sanktioner enl DN. Men kommer det att ha verkningar? Vapenembargo? Bryr de sig? Denna slutna värld som inte ger ett dugg för människoliv..Kina tvekar, inte ens Säkerhetsrådet är eniga.
Och så Afghanistan: Där har USA återigen lyckats döda några civila, däribland två barn. Hur ska fred någonsin uppnås där? Om nån dödade mitt barn skulle jag också känna oerhört hat mot den som gjorde det. Var är strategin för att få folk med sig och inte emot?
Och till sist: Ja, vi har fått mycket text från herr Neppelberg. Och vad är sant? Ska bli spännande att träffa högkvarteret i kväll med ÖB i spetsen och få ställa frågor - och få svar! Hör av dig om du har frågor, jag spar på såna!

Reflektion över Turkiet

Vaknade till ett soligt Istanbul med massor av ljud. Funderar en hel del över vad närmandet från USA kan betyda för detta stora land, Turkiet. Här är ständigt liv, staden pulserar dygnet om och överallt är det ljud. Visserligen kan jag inte förstå turkiska, men vissa ord snappar jag upp och inser att Obama är på mångas läppar.
Människorna känns oerhört vänliga. Varje gång vi stannar upp för att fundera över vägen så kliver någon fram och frågar vart vi ska och pekar sen åt det håll de föreslår. Oftast innan vi har börjat fundera så kommer någon och vill prata, även om de inte kan språket, engelska, så kan de några ord, och de frågar så gott som alltid varifrån vi är. Många gissar Sverige eller Norge, nån enstaka har sagt Tyskland. På marknaden ville alla prata men det var nog mest för att sälja sina saker. Att pruta där var ett måste.
Nu är det dags för en färd på vatten, Bosporen hägrar.
Hur kan nån tänka på krig och försvar i detta fantastiska land? ;-)

Obama i Turkiet o sen Irak!

Obama har lämat Turkiet! Alla pratar om honom! Alla säger att han gjorde precis rätt saker. kom lyssnade, visade att USA aldrig varit i krig med muslimer och aldrig ska heller! Närmare succe kan man inte komma. Stan var avstängd, och vi fick alla en skymt av bilar som passerade i snabb fart genom Istanbul.

Här känner man sig lyssnad på, viktiga tecken på att man är vänner har givits och bilder av Obama har varit på alla turkiska kanaler.

Att han sen for till Bagdad var väl inte fel, det är ytterligare ett tecken på att han tar världen på allvar, är ödmjuk och lyssnande.

Istanbul och Obama

Sitter i ett regnigt Istanbul, dricker chai/the och njuter av att titta på människor som strömmar förbi. Staden börjar stängas av, många pratar om Obama som är i stan och några varnar oss: Besök inte Blå Mosken imorgon, den kommer att vara avstängd nästan hela dagen. Blå kravallstängsel syns överallt, poliser finns i massor och polisbilar står uppställda på de stora torgen i stan.

Obama sträcker nog ut en hand mot den muslimska världen, för att kunna förändra framtiden för massor av människor. Om vi ska få fred i världen kan det inte gå till så att de stora krigar mot varandra, det handlar om att försöka förstå och att ödmjukt kunna närma sig varandra.

Hoppas verkligen att detta leder till nåt bättre, Turkiet är ett oerhört viktigt land som är nyckeln till den muslimska världen.

Våldtäkt tillåtet i lagen!

President Karzai, afghanistan, har undertecknat en lag som enligt FN gör våldtäkt tillåten skriver tidningen Metro, som i sin tur hänvisar till The Guardian som skriver: Kvinnor får varken lämna huset, söka jobb eller läkarvård utan sin makes tillåtelse. Dessutom innebär detta en legalisering av våldtäkt när kvinnan alltid måste ställa upp på sex om maken vill det.
Vi som läst "Tusen strålande solar" och gråtit oss genom boken tror inte att det kan vara så här. Kvinnors situation i Afghanistan blir outhärdlig! Grundlagen ger kvinnor lika rättigheter men det här gör att familjer kan ha andra lagar som står över grundlagen.
Min första känsla var "Nu ska jag arbeta för att våra svenska soldater ska hem omgående", rent reflexmässigt.
Nu har jag läst Metros artikel och bestämt mig för att fundera djupare på detta över helgen. Men självklart måste vi säga nej i all den kraft vi kan. Kanske det är för mycket att dra tillbaka truppen och överge även kvinnorna. Eller kanske inte....

Solidaritet med grannar?

Nordiska Rådet bjöd in Torvald (pappa) Stoltenberg, fd minister från Norge för att berätta om sin utredning som han fått som uppdrag av Nordens utrikesministrar att ta fram. Han har lagt ett förslag med 13 punkter, där han anser att vi ska arbeta mer tillsammans och dela information och annat.

Samtidigt var Erkki Tuomioja, fd utrikesminister i Finland inbjuden och även Försvarsutskottets vice ordförande Rolf Gunnarsson. Dessutom var jag inbjuden. Inför 140 lyssnande personer resonerade vi om TS förslag.

Visst finns det vinster att göra, men självklart måste vi fundera över nyttan av varje förslag. Han anser bl a att vi ska patrullera över Islands luftrum och över Barents hav. Satelliter kunde delas av våra länder i Norden för förbättrad överblick och tillsammans kunde vi ha gemensamt försvar mot cyberattacker.

Det mest kontroversiella var Solidaritetsprincipen där vi ska lova "En för alla och alla för en" som i NATOs paragraf 5. Men det ansåg både vi i Sverige och Finland att det inte behövdes, det har vi redan i EU och om ett grannland blir angripet kommer vi att ställa upp ändå, tror vi.