Idag säger både SVT och SvD att försvaret inriktning ändras. (igen). Fler armeförband behålls och dessutom ställs ett antal stridsvagnar (Leopard) på Gotland. (Inte rätt bild, hittade inte den) Visserligen i förråd men ändå.. Därmed går Sten Tolgfors, försvarsministern emot Försvarsberedningen i det avseende att allt ska vara tillgängligt nu.
Stridsvagnarna på Gotland kan vara stridsberedda inom tre år, kanske lite snabbare. Men om det beslutas att det ska vara tre år så kommer planerna att läggas så med rekrytering, utbildning och träning. Kanske bättre än ingenting men inte bra. "Vad är hoten?" säger jag igen. "Gasledningen som planeras utanför Gotland är inget säkerhetshot"säger regeringen men detta visar på att det är nåt annat på gång. Tolkar vi Rysslands upprustning annorlunda i Regeringshögkvarteret än vad Försvarsberedningen gjort? Svaret måste bli "ja".
Rysslands försvarsbudget ökar, men de ligger fortfarande långt efter andra länder i förmåga. Men det är avsevärda pengar i den ryska ekonomin, som skulle kunna användas på annat sätt.
Att utöka med fler armeförband i förhållande till ÖBs förslag är bra, men det går också emot Försvarsberedningen som säger att allt ska vara användbart här och nu. Konstigt med tanke på att vi går mot ett yrkesförsvar. Vi ska kalla detta "nya" för mobiliseringsreserv. Snart blir det nog två bokstäver, MR, och då får det en ny innebörd...
1 kommentar:
Åsa- syftar du på följande uttalande från Försvarsberedningen så måste jag ställa frågan hur de bör tolkas
- Den inrikespolitiska utvecklingen ( i Ryssland, min anm) med auktoritära drag är emellertid oroande. Försvarsberedningen har flera gånger tidigare berört den stora vikt som regimen tillmäter stabilitet snarare än demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter, vilket får återverkningar på det politiska livet, det civila samhället och massmedia.
- Kortsiktigheten i det politiska beslutsfattandet gör att det finns en betydande osäkerhet rörande utvecklingen även på bara några års sikt, en osäkerhet som förstärks av presidentens stora personliga makt. Även om kortsiktigheten är påfallande så finns det också tydliga drag av strategiskt tänkande. Detta gäller såväl synen på landets energitillgångar som satsningen på de väpnade styrkorna och andra delar av säkerhetssektorn. - Den inrikespolitiska utvecklingen med auktoritära drag är emellertid oroande. Försvarsberedningen har flera gånger tidigare berört den stora vikt som regimen tillmäter stabilitet snarare än demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter, vilket får återverkningar på det politiska livet, det civila samhället och massmedia. (sid 40)
Förband på Gotland förefaller mot bakgrund av ovanstående vara välbehövligt men tre års beredskap, tja vad skall man tro om en regerings (oavsett färg) förmåga att beordra mobilisering mot bakgrund av att det är i stort sett omöjligt att överblicka ens ett år av framtiden, än mindre tre år?
Skicka en kommentar