Att kunna påverka i stort och smått

Den här katten har flyttat hem till oss..

han tror han äger vårt hus.

Och det får han tro.

Men vi har ett bekymmer, och det är att vi är allergiska, dvs min man får världens host och nysbesvär, med påföljd av att han får svårt att andas. Så nu får katten bo hos oss på sommaren på vår altan, men på vintern öppnar grannen sin dörr för honom.

Mitt ansvar gjorde att jag skrev en motion till Riksdagen att alla katter skulle finnas i ett register. Det är massor av missar som finns där ägaren har försvunnit eller katten flyttat. Och katter rår man ju inte över, passar inte ägaren flyttar han. Min kompis Carina har också en katt som flyttat in för några år sen och han bor kvar än.

Men visst vore det bra med ett register, så ägaren kunde få veta vart katten tagit vägen eller vi som hittar katter kan veta vart de hör hemma. Det är många år av lidande i värsta fall för katten. Hoppas min motion går igenom.

Lottakåren i Söderhamn

Mitt första möte med min egen kår i egenskap av att vara Lotta (jag har träffat dem flera gånger tidigare, de har även besökt mig på Riksdagen)

Här är våra yngsta (Rookies) och vår äldsta medlem: Ida Söderman, Birgitta Eriksson och Joy Silverkvarn.

Den här kvällen förberedde vi för första advent på stan (vi måste få in pengar till vår verksamhet) och vi fick information från Försvarsmakten om vilka förändringar vi står inför.

Också en trevlig kväll som avslutades med smörgåstårta och pepparkakor. Stort tack!

Svenska Lottakåren, och jag, dess ordförande!

Helgen har varit fantastisk! Jag har blivit delaktig i en frivilligorganisation med hög kompetens vad gäller ledarskap och klokskap.
Och dessutom med ett stort hjärta:


Svenska Lottakåren!


Jag tackade ja till att bli nominerad till ordförande för denna organisation och det var verkligen roligt att som "gäst" få sitta och njuta av ett gott ordförandeskap på stämman, klubban var förd av Eva Flyborg (FP) som med ett stort mått av humor lotsade stämman genom alla motioner med diverse fallgropar. Jag kunde räkna ut att underarbetet var gediget, Överstyrelsen hade med Annette Rihagen, Rikslottachef, och Helene Rådemar, generalsekreterare bäddat för att undanröja och informera om vad varje beslut innebar. Stor eloge till er alla tre och även till Överstyrelsen, ett gäng tjejer, 8 st som var föredragande i många motioner.

Kronprinsessan Viktoria är kårens beskyddarinna så hon fanns närvarande och bl a delande ut guldmedaljer till dem som jobbat länge och hårt.






Margareta Winberg mottog en check till Unifem, paraplyorganisationen från FN som arbetar för kvinnor, på
126 000 kr där Svenska Lottakåren sålt "ögat", en pin och en broschyr som vill att vi öppnar ögonen för de våldtäkter och massvåldtäkter som numera används som massförstörelsevapen i krig i många länder i vår värld.


Försvarsmakten var närvarande och beskrev hur innerligt väl de behövde en fungerande Lottakår som står för leverans av en mängd tjejer som kan göra det de förväntas göra i form av ledning eller samband. Och det finns massor av vakanser så här långt! Så alla hugade får en plats med bifogad utbildning.

Även MSB som jag besökte i veckan visade bilder från situationer runt stormen Per, tsunamin, el som slås ut, IT-hot osv och jag kan ana att Svenska Lottakåren finns här med tillsammans med de övriga frivilligorganisationerna.


Min roll som ny ordförande är att leda nästa stämma om två år. Det är minimikravet. Men det räcker inte för mig, jag har redan blivit inbjuden till två kårer i landet och har tackat ja. Vilken spännande utmaning!

Hedrad, full av respekt och med stor glädje tar jag mig an det nya uppdraget!

Lissabon..

Är nu i Lissabon, blev överraskad av min man på vår femte bröllopsdag med en resa. Jättekul, vi har inte hunnit fira att vi gifte oss, det har varit full fart sen dess. Men nu njuter vi..! Det är 18 grader varmt på kvällen, vi fryser inte och bor mitt i staden på gatan som heter Frihet. Idag for vi runt med buss för att bekanta oss med omgivningarna.

Visst blir man lite förvånad över förfallet..det är klottrat överallt i vissa delar av staden. Fönster är trasiga, dörrar är omålade bitvis och det är skräpigt. Trots det håller de historien levande och med stolt mod: Vasco de Gama har ett museum, dit skulle jag vilja hinna..

Men problemet med klotter är stort: det finns överallt, på fasader, på monument, på gator. Vem är det som känner att den har rätt att rita med färg på det som är från så många århundraden tillbaka? Och varför tar de inte bort tuschen från marmor och kakel? Att ge upp på vandaliseringe ger dåliga vibbar, det verkar inte lönt att bekämpa detta.

Vi stannade till för att dricka en kopp av deras enormt goda och starka kaffe på en uteservering: där var vackert grönt målat på fönsterbräden och dörrar men mitt i hade någon kluddat dit massor av bokstäver och teckningar. Dessutom hade någon försökt dölja detta men då använt fel grön kulör så det blev ännu värre.

Vem låter bli när det redan är så förstört? Det bjuder in till ännu en ful teckning..men det måste finnas nån väg ut ur detta elände. Vilken stad har tagit itu med klotter och vunnit mark? Om någon vet - berätta innan all världen vackra städer försvinner i ett moln av klotter.

Frukost i USA?

Det är sannerligen andra matvanor i USA än hemma i hela Europa. Idag har jag ätit ananas med scrambled eggs och bacon, druckit juice (det var gott!) och det blaskigaste kaffe jag sett någonsin, ungefär som när filtret ramlat hemma och allt vatten passerat förbi rakt ner i glaskannan.

Äter de inte frukost? Och om de gör det, vad är det då?

Vi har fått specialbeställa frukost för att få nåt över huvud taget, och mina kamrater från Italien letade bröd. Tyvärr, det fanns inget. Jag letade yoghurt. Tyvärr... nån ville ha flingor och mjölk, tyvärr, tyvärr...

Och ändå verkar det vara ett fint hotell, såg i baren att det fanns massor av flaskor (fast jag inte smakat nåt) så där är de välsorterade...hoppas på att hitta en chokladbit nånstans, så jag överlever...

Många avhopp inom försvaret

Fråga
2010/11:29 Helikopterteknikerbrist och inköp av ny medeltung helikopter till Försvarsmakten
av Åsa Lindestam (S) till försvarsminister Sten Tolgfors (M)
I medierna rapporteras att Försvarsmakten tappar helikoptertekniker i och med att det nya anställningsavtalet träder i kraft. 18 unga officerare vid Helikopterflottiljen har valt att inte skriva på det nya avtalet om internationell tjänstgöring. De flesta är enligt medierna högst specialiserade helikoptertekniker och därmed en kritisk kompetens vars förlust påverkar Försvarsmaktens helikopterförmåga.
Samtidigt pågår det en upphandling av nya medeltunga helikoptrar, helikopter 16, där både Sikorsky och Eurocopter enligt medierna har lagt anbud. Ett beslut om nya medeltunga helikoptrar ska enligt försvarsministern fattas under hösten.
Den nya helikopter 16 ska täcka den brist som i dag uppstår främst åren 2013–2017. Helikoptrarna ska enligt försvarsministern användas i Afghanistan, men är samtidigt en resurs för hela Sveriges säkerhet om en omfattande kris skulle uppstå.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsministern:
Hur påverkar, enligt försvarsministerns ställningstagande, tappet av helikoptertekniker Försvarsmaktens förmåga att integrera ett nytt helikoptersystem?

Resor i tjänsten!?!

Har fått 3 olika förfrågningar idag från "de stora drakarna" om jag gjort resor som jag låtit mig bjudas på. Givetvis är svaret nej.

Just nu är jag i Washington, USA tillsammans med OSSE, Organisationen för Säkerhet o Samarbete i Europa. Det är "midterm elections" i USA som innebär att en tredjedel av Senaten och hela Representanthuset byts ut här och nu. Valet är på tisdag den 2/11.

Taxichauffören som tog mig till hotellet hade ingen aning om att det var val. "Förresten får jag inte rösta heller, jag har visserligen grönt kort" sa han "men jag har bett om att få bli medborgare en gång men fyllde inte i allt rätt och nu orkar jag inte göra om det".

Så många här får inte rösta...Sen är de inte heller registrerade, vilket vissa stater kräver lång tid före valet medans andra till och med accepterar registrering samma dag. Man räknar med ett valdeltagande på 40-50%. Och vi som tycker att allt under 80% är dåligt...Tanken slår mig hur man skulle kunna klara att informera alla människor i detta enorma land om val och partier och vad de står för...nästan en omöjlig uppgift.

Jag ska fara vidare till Denver, Colorado på söndag med 7 andra parlamentariker från några av de 56 länder som är med i OSSE. Det är 7 män, förstås, och så jag...hoppas i alla fall att vi kan konversera på engelska.

Än så länge har vi (min riksdagskollega Fredrik Federly) och jag bara hälsat på ordföranden för hela organisationen, Petros från Grekland. Vi landade sen eftermiddag lokal tid och då var det redan sen kväll hemma så vi försöker kämpa mot sömnen just nu. Risken är att jag vaknar vid 3-tiden inatt och tror att jag är hemma. Steg ju upp strax för 05.00 svensk tid så nu ser jag dubbelt.

Helikopterförmåga vid större kris?

Skriftlig fråga till försvarsminister Sten Tolgfors
Försvarsmaktens helikopterinköp och samhällets förmåga att hantera kriser
Sverige lider idag brist på helikopterförmåga. Detta har konstaterats av såväl oberoende experter som av försvarsministern. Om Sverige idag skulle råka ut för en större samhällskris som kräver helikopterkapacitet likt den vid Estonias förlisning, så finns det inte resurser att tillgå. Anledningarna är flera.
På försvarsområdet ligger en försenad nordisk upphandling av helikopter 14 som vid beställandet ej ännu fanns utvecklad än mindre gripbar.
För att råda bot på denna brist så deklarerade försvarsministern i april sin avsikt att inhandla befintliga helikoptertyper för att snabbt tillgodose Försvarsmaktens behov av medeltunga helikoptrar. Idag pågår en upphandling där både Sikorsky och Eurocopter enligt media har lagt anbud.
Helikopterutredningen SOU 2008:129 Helikoptern i samhällets tjänst, tydliggjorde den brist som finns på såväl samordning som struktur för samhällets behov av helikopterförmåga. Vilka slutsater regeringen dragit av utredningen är oklar. Tydligt är dock att Försvarsmakten inte längre har uppdraget att dimensionera sin förmåga efter civila behov. Försvarsmakten har emellertid uppdraget att stödja det civila samhället vid en större kris. Ett rimligt förhållningssätt för ett maximalt användande av skattebetalarnas pengar.
Av denna anledning vill jag fråga försvarsministern; På vilket sätt ökar samhällets förmåga att hantera kriser med Försvarsmaktens inköp av nya medeltunga helikoptrar och vilken samordning sker vid uppköpet med de delar av samhället som skulle kunna kräva stöd av Försvarsmakten vid en större samhällskris?

Slöseriet med skattemedel

På väg ner mot Stockholm funderar jag över vad som ska hända den här veckan? Styrkemätning med M idag om talmansposten, SD kommer att visa hur de tänker, öppningen med regeringsförklaring och nya ministrar, och i slutet av veckan får vi nya utskottsplatser..jag hoppas på FöU...
Men man vet ju aldrig...

Det finns mycket att fundera över i försvarspolitiken för Sverige: Vad håller egentligen Tolgfors på med? Neddragningen har resulterat i att alla inom försvaret, även civilanställda och de som snart uppnår pension måste skriva på att de accepterar att åka utomlands när så de är önskvärda. Men kommer alla att vara det? Nej, absolut inte! Men de som inte skriver på blir uppsagda. Tolgfors har fått nog och tvingar alla att likriktas oavsett behov.

Undrar om vi inte får en ny försvarsminister?

Hörde att flera piloter till våra JAS Gripen inte skrivit på. Undrar hur lång tid det tar att få fram nya piloter och vad det ska kosta? Och tekniker .... och kostnader....

Nog är det förfärligt hur man får hantera en statskassa som är baserad på skattepengar! Inte undra på att de arbetslösa och sjuka får så mycket sämre. Pengarna går till annat, rakt ner i sopkorgen. Ett större slöseri får vi leta efter!

Att behandlas som celebritet...

I tron att jag skulle träffa de fackliga organisationerna vid F21 och närvara på deras surströmmingskväll for jag upp till Luleå och Kallax. Där hade hela byn på 350 innevånare gått ihop och jobbat inte bara i år utan i 20 års tid med surströmming från början till slut, från nätläggning till fest.

Stefan Sauk, ständig gäst, och jag fick kliva i ekan som låg på grusplanen, och helt plötsligt kom en helikopter, (privat) och landade på ängen, och ut kom två personer, utklädda till finska Kustbevakningen och levererade den första burken och tog utandningsprov på skoj på Stefan. Han öppnade burken, vi bjöd över varandra i den ökande budgivningen om hur gott det luktade och smakade och jag vann med uttrycket: "Närmare paradiset kan man inte komma"!

Grand Kallax smakade förträffligt!

Efteråt tilltog en större fest på hembygdsgården med suring som bars in som på värsta Nobelmiddag med sprutande fyrverkeri på varje burk och sen var det uppträdande av hög klass hela kvällen! Enormt roligt och mycket tankvärt.

Samtidigt måste jag reflektera över den sammanhållning en liten by kan ha när alla känner alla och ingen kan bidra med för lite. Tänk er att jobba ett helt år med surströmming, lägga in, beställa burkar, trycka inte bara etiketter utan servetter, standar, flaggor, affischer och sen räkna ut vilka som skulle få köpa de 1 000 burkar som man varje år presterar. I den byn skulle jag kunna tänka mig att bo! Där hamnar man inte utanför gemenskapen, där sitter man inte ensam i sin stuga, där behöver man inte längta efter nån att prata med: för där håller man ihop och ställer upp för varandra, var och en efter sin förmåga och ork.

Ett stort tack till Ulf som lurade upp mig (hade ett bra besök på F21 dagen efter) och till alla som gjorde en oförglömlig kväll inte bara för mig utan för alla som deltog. Jag känner en stor värme från er by och från alla i Kallax! Tack för att jag fick komma!

Irriterande för borgarna?!?

Nu har det gått så långt för regeringen att de inte ens är så intressanta för media så de får ta till andra knep. Igår betalade de för halvsidesannonser i de tidningar där det finns regement. Alltså en rejäl sudd med pengar för att få skriva om nåt som borde vara sant. Men som inte är det.

Annonsen handlade om Socialdemokraternas politik. Moderaterna varnade för att vi i (S) skulle lägga ner just det regementet om folk röstade på oss. Vilket inte är sant.

Tonen blir mer och mer desperat för borgarna. Och de tar till fler åtgärder som är lite svåra att stämma in i. De små partierna gör utspel så man tar sig för pannan, och de tre andra borgerliga partierna gör lika. Alltså tar sig för pannan. Jag tänker mest på Björklund och föräldrastraffet att sitta i skolan när ens unge inte sköter sig. Vem jublar? Inte eleven, inte läraren, inte föräldern, inte arbetsgivaren, inte... jo, kanske nån enstaka förälder som ogillar nån annans unge... Knäppt förslag, fast det profilerar ju (FP) men de övriga är helt emot. Snacka om att var oeniga.

Men tillbaka till regementsnedläggning: Om nån lägger ner så borde det vara det beslut som fattades om att ta bort plikten. Många regementen har ju haft värnpliktiga, och nu försvinner den uppgiften. Kan vi då behöva ha alla regementen? Vi i (S) ska utvärdera efter ett år hur yrkesarmen har fullföljts, sen får vi se. Men hur gör borgarna? De kör på i blindo. Märkligt..

Tolgfors har dyskalkyli

Nog trodde jag att en försvarsminister kunde räkna. Om inte så har han ett helt departement till sitt förfogande...men icke. Igår la han fram en lösryckt rapport om försvaret, där siffror om vår budget (röd-grön) påstods sänka försvaret genom att dra ner hur många miljarder som helst framöver. Han hade bett Riksdagens utredningstjänst att räkna på arbetgivaravgifter för unga och bensinskatt. Men han borde veta bättre: när vi bestämmer en budget så är det den som gäller, saker utöver får FM kompensation för.
Så "det sket sig" som vi säger på hälsingemål. Igen. Han borde samarbeta mer med sitt departement så det blir ordning. Men det är väl för mycket begärt.
Nu tänker han o hans kamrater (de tre han har) åka runt och beskriva hur vi på andra sidan kommer att lägga ner allt när vi byter regering i höst. Tur att Carl Bildt (eller rättare sagt, skickligt) inte skrev under, men han vet nog lite mer om hur politik på högre nivå går till och skulle nog inte trilla i en sån fälla. Han flyger runt och kollar annat...
Nej, politik ska drivas på annat sätt än att "hitta på". Därför backar han idag... och hittar på nya lögner....
Läser även Mitt-i-steget vilket är en bra analys av läget, dvs den påminner om min...:-)

Valrörelsen går in i slutskedet!

Idag startade vi upp med kaffe och bullar i gräset i Boulongerskogen. Vi, det är hela gänget från Röd-Gröna sidan, Bodil, Ulla, Raimo, Per, Elin, Roland, Jörgen och jag. Alltså alla rikksdagsledamöter från Gävleborg. Vi presenterade vårt förslag på utbildningssidan, där vi förordar högre lärartäthet, från 8,2 lärare per 100 elever till hela 9,0 lärare per 100 elever. Vi vill ju självklart oxå bygga ut högskolan, KomVux och KY. Dessa platser som funnits tidigare på skolorna har ju borgarna tagit bort och lagt ner. Vilket tok! Nu när vi behöver utbildning för att vår befolkning, speciellt för dem som är arbetslösa men även för dem som vill och skulle önska att byta jobb och prova på nåt nytt. Men idag har även antagningsreglerna ändrats för Högskolorna så att de som gick ut för 7 år sen eller mer har sämre chans att komma in. De som gått mer nyligt kan få räkna extra poäng om de tagit extrakurser. Det gynnar ju dem, men de som gått för länge sen kan inte söka in då de redan där inte kan komma upp till "full" poäng.

TV, radio och tidningar var på plats, jättekul att träffas igen!

Nu är det bara att öka takten!

Genderfrågan

Idag har jag lyssnat till Marit Nybakken, politiker i Norge, parlamentariker och medlem i Nato PA. Hon berättade om Norges genderarbete för att få ett land som ständigt utvecklas och är bra att bo i.
98% av norska män tar ut barnledighet. Tidigare var en norsk minister, numera premiärminister, föregångare i Norge genom att besluta att ingen fick börja jobba före 9.00 på morgonen, därför att han skulle lämna sina barn till förskola och skola. Även en minister tar ansvar för sina barn. Numera delar norska män och kvinnor föräldraskapet lika. Därför är Norge ett rikt land, så som alla länder där jämställdhet råder.
Hon berättade också att det var en väg att gå att förändra lagar: mot våld, mot våldtäkt, mot att köpa sex osv, men att lagar även är normativa.
Norge gav och ger också kurser i "Women can do.." över hela världen, dom gör att kvinnor får makt över sitt liv.
Hon var ändå självkritisk, även om de kommit oerhört långt finns mer att göra: bland annat kvinnliga soldater saknas i norska utlandsstyrkan.
Men att ligga etta i världen på börsnoterade företag där kvinnor finns i minst 40% av styrelserna är inte dåligt - och dessutom är många världsledande!
Där ligger vi i Sverige efter - ännu...

OSSE i Oslo

Just nu befinner jag mig i Oslo för Organistationen för Samarbete och Säkerhet i Europa, vårt sommar möte går av stapeln just nu. Efter att vår ordförande/president Joao Soares öppnat mötet så är ordet nu talmannen i Norges Storting, Dag Terje Andersen som pratar om vad vi som parlamentariker kan göra vad gäller korruption.
Han pratar om hur vi kan förändra lagar, se till att polis och andra gör sin del av arbetet.
Det kan förstöra ett lands hela framtid om man inte orkar och vågar sätta stopp för korruptionen.
Sen pratar Jonas Gahr Störe, utrikesminister i Norge om lagar, korruption och kriminell verksamhet och hur det ska bekämpas.

Efter det här kommer vi att ha ett särskilt möte om Kirgistan. De har delegater här. Rosa, presidenten, som deltog i mötet i Wien som parlamentariker, är nu kvar i Kirgistan. Enligt källor är hon nu president i 1½ år och ska sen avgå inför nyval. Hoppas hon klarar av det.

Värnpliktsrådets undersökning

Ibland besannas ens farhågor. Och jag gillar inte att använda uttrycket "Vad var det jag sa..." men visst känner jag en stark oro för vårt framtida försvar när jag läser DNs artikel med intervjun av Värnpliktsrådet som beställt en undersökning av 1000 unga personers åsikter om de vill acceptera de villkor som blivande soldater står inför. En av tio säger sig vilja bli soldat.

Om vi vinner valet (när vi vinner valet!) ska vi avvakta ett år och sen ska vi se hur verkligheten ser ut för Försvarsmakten: Har tjänsterna blivit tillsatta på det sätt som var tänkt?

Försvaret förtjänar inte att kastas mellan olikheter så fort vi byter regering, men visst hade det varit bättre om regeringen med Sten Tolgfors i spetsen hade sträckt ut handen och försökt fått till stånd nån form av tänk tillsammans med oss. Mona Sahlin försökte verkligen gång på gång, men det var omöjligt.

Och nu står vi här, eventuellt med skägget i brevlådan. Illa!

Opinionssiffrorna

Ibland blir jag fundersam. Läser Expressen o Fokus på tåget hem, surfar lite på nätet o hittar:



Enligt Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann är raset en klar signal.
- Jag tror att detta säger väldigt tydligt att väljarna nu belönar ansvarstagande och ett tydligt jobbfokus. Och de straffar Mona Sahlins ansvarslöshet och det faktum att de rödgröna valt bidragslinjen före arbeten, säger han.



Och vad kallar han allt vad de kommit fram till? Att slänga ut en halv miljon människor från en försäkring som heter A-kasssa till en osäkerhet och i värsta fall en utbetalning från Socialkontoren i kommunerna (90% av landets kommuner har fått ökad utbetalning) är inte det bidrag om nåt?


Och det är betydligt fler arbetslösa idag än 2006?


Och ungdomsarbetslösheten hamnar på uppåt 30%?

Och vi är sämst i Europa! Varför gör de inget?


Är inte det ett förfärande betyg för en regering som pratar om arbetslinjen?


Jag tycker att media är alldeles för flata att kolla vad saker och ting står för: Det är lätt att skriva ett citat, men att kolla upp att det stämmer: det blir för jobbigt! Så då släpps det igenom citat som inte stämmer men som får uttalas, även i skrift.


Och av detta så kommer opinionssiffrorna att ta sats, att tro att uttalanden är grundade i nån sorts tanke som egentligen inte finns och i värsta fall kommer fler att trilla ut i arbetslöshet. Och vi vet att arbetslösheten biter sig fast, den arbetslöse som får gå länge mår inte gott och känner sig allt längre bort från arbetsmarknaden. Och då finns det bara förlorare: Både samhället och personen ifråga.

Varför granskar inte media arbetslösheten och siffrorna? Borde de inte vara neutrala och kritiskt granskande när de skriver artiklar?

Bara i Gävle fick 1554 ungdomar utan jobb. Där har antalet ökat med över 320 personer: från 1231 samma månad 2009 till 1554 under 2010 i april båda åren. Detta är att haverera en ungdomspolitik och framför allt ställa till det för en massa ungdomar! Och så säger Fredrik Reinfeldt att "ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla". För vem då? För den arbetslöse ungdomen? Han påstår vidare att ungdomar som är arbetslösa inte söker jobb: Återigen vill han ha till att det är lata människor som inte har jobb. Bara i Gävle är 1930 st inskrivna i "Jobbgaranti för unga". En form av bidrag som leder till ....vadå?

Nej, bara 157 av de inskrivna ungdomarna håller på med någon form av utbildning eller arbetspraktik. Resten hålls kvar i åtgärnder som är en form av "fördjupad kartläggning", "jobbsökaraktivitet med coachning" eller "ingen aktivitet". Alltså hålls de i passivitet. De blir inlåsta i regeringens politik med passiva åtgärder.

Ännu värre är att ungdomar måste vänta, en form av "aktivitetsförbud" under tre månader, vilket kan bli ett halvår, innan de kan ta del av några som helst insatser.
Skrämmande!

Kustbevakningen och oljeutsläpp

Har just lämnat in en skriftlig fråga, det enda vapen som är tillgängligt för oss ledamöter resten av det här riksdagsåret.

"Vårt" tredje fartyg är nu levererat och döps just nu i dagarna, jag är inte inbjuden (konstig?) och har inte varit det på de två andra heller. Men jag funderar en hel del...

För några år sen gick ett kinesiskt fartyg på grund på Bornholm, Danmark. Ulrika Messing var ansvarig minister för frågan, och snabb som hon alltid varit tänkte hon att vi i Sverige skulle kunna hjälpa till att ta upp oljan fast den flöt ut från Danmark. Det kunde i värsta fall drabba Sveriges kust.

Men se det gick inte - det fanns inte avtal...och oljan flöt vidare, den struntade i avtal och det tog lång tid innan bekymret löstes.

Eftersom senast fartyget nu levererats måste väl vi ha tagit en kliv i den här frågan numera och gjort avtal med våra grannländer om hur vi kan hjälpas åt för att fixa det här. Men när jag muntligt ställde frågan till några pålästa Kustbevakare var de tveksamma: de hade inte hört att det löst sig...så nu är jag tvungen att ta tag i saken...

Nu kan ministern dra på det här i 14 dagar innan han lämnar svar, och detta trots att han själv knappast skriver det utan det gör nån tjänsteman o ministern behöver bara skriva under.

Så nu sitter jag här och väntar....

Håkan Nesser på PAKS. Han pratar om senaste boken "de ensamma".

(See attached file: 20100603084.jpg)

Ung Företagsamhet

I Söderhamn vann vi i hela Sverige genom Staffangymnasiets fina arbete 1:a
pris som bästa kommun i Ung Företagsamhet. Självklart måste detta firas
även i Kommunfullmäktige. Här har två duktiga lärare blivit diplomerade för
sina insatser. Stort grattis till er två och stort grattis till oss som
kommun som vågar satsa på våra ungdomar.

(See attached file: 20100531081.jpg)

4 musikkårer som spelade tillsammans avslutade vaktombytet idag. Hemvärnet
firar 70 år! Borggården på slottet var fylld av folk, 25 fanor överlämnades
till olika bataljoner över hela Sverige. Jag har aldrig sett så många
svenska flaggor samtidigt förut. Pampigt och högtidligt under övervakning
av kungen, ÖB och Rikshemvärmschefen. Senare ikväll är det festligheter i
Stadtshuset.

(See attached file: 20100529079.jpg)

Samhall Gävle

Idag har jag besökt Samhall i Gävle, och blivit jättefint mottagen. Fick
träffa ett gäng som var i huset på utbildning och delade deras rast och
fikabröd. (tack, tack) och sen for vi till Smurfit Kappa, ett företag som
hyr in arbetskraft från Samhall. De levererar kartonger till olika företag
i Sverige, men en hel del går också på export till USA via flyg. Bilden är
på deras enorma maskin, unik i världen, och den viker kartonger på ett
speciellt sätt enligt kundernas olika önskemål.

(See attached file: 20100528077.jpg)

Möte med kommunal i Gävle

Jag är inbjuden att prata rikspolitik på kommunals möte i Gävle tillsammans
med kollegor från kommunen. De var intresserade av skolfrågor men också av
deltidsstämpling.

(See attached file: 20100527076.jpg)

Dörrkanckning

Kändes verkligen kul att knacka dörr på hemmaplan: Många öppnade, många ville prata och ta del av vårt budskap. Vi avverkade en stadsdel i centrala stan, och fortsätter hela veckan för att gå runt i våra olika byar. Synd att jag inte kan vara med alla kvällar: Tyvärr måste jag vara i Stockholm också...fast här är också rätt OK, strax ska jag möta några från LO efter vår votering. Vi vill verkligen nå ut med vårt budskap även fysiskt, inte bara i sociala medier och vanliga medier, utan även att träffa väljare och få resonera om stort och om smått. På bilden träffade vi, Carina Hedblom-Eriksson och jag en gammal kompis som varit partiet troget i många, många år.

Samhall mm

Idag var jag på arbetsplatsbesök på bland annat Samhall i Söderhamn. Det är en arbetsplats med rätt att känna stolthet över vad de har åstadkommit under senare tid. Massor av avancerade arbetsuppgifter görs i Söderhamn, kunde se kablage och andra kablar bli tillverkade, hopvirade och sammansatta på rätt sätt till den industri som vi har i Sverige, bland annat Volvo.

Runt en tredjedel jobbar med städning på andra industrier eller affärer, och en tredjedel lånas ut till andra företag som behöver viss kompetens. Den tredjedel jag såg var de som fortfarande jobbade kvar i byggnaden i Söderhamn.

Bra besök, något kort för jag hade kunnat stanna längre men det får jag kompensera en annan gång. Tack för den här dagen!

Mona håller tal

Sitter i 2:a kammaren och lyssnar på Mona Sahlin som håller tal till oss
kandidater. Hon lockar till skratt men är mycket allvarlig. Applåderna
dånar.

(See attached file: 20100521067.jpg)

Social media

Brit Stakston gästade PAKS och berättade om sin bok "politik 2.0"

(See attached file: 20100520066.jpg)

Kommer ungdomar att acceptera villkoren?

Igår debatterade vi försvarets personalförsörjning i kammaren. Det var inga nyheter: Vi rödgröna inledde med att vi tycker att det hela är ett hafsverk, det kommer att bli svårt att rekrytera, speciellt i högkonjunktur. Det ser vi över hela världen där man har yrkesförsvar.

De borgeriga med moderaterna i spetsen sa tvärtom. (Konstigt att de behövdes 4 moderater för att säga samma sak, de hade 41 minuters talartid inbokad i förväg enbart för moderater, vi hade 10 minuter för enbart socialdemokrater)

Sen vrängde försvarsminister Tolgfors till det och försökte påstå att vi i rödgrönt var emot Veteranutredningen, den som säger hur vi ska förbättra mottagandet av våra soldater när de kommer hem. Konstigt, för det är vi ju inte. Fast vi tycker att det är bättre med ett rejält omhändertagande ifall våra soldater mår dåligt. Det vi anser lite konstigt och säger nej till är det stora anslag som avsätts för medaljer. Visst kan det vara kul att få en medalj, men jag säger som mina föregångare: Gärna medalj, men först en rejäl lön!

Hela debatten finns på Riksdagens hemsida att läsa ordagrant...

Ökande antal kvinnor i försvaret?

Idag på Brännpunkt så skriver försvarsminister Sten Tolgfors om att kvinnorna har ökat i antal i försvaret. Man kan förledas att tro att det är sant. Men han menar att nu har 640 kvinnor gjort grundläggande militär utbildning jämför med i fjol när det var 420. Så de har ökat med 220 st på ett år. Visst är en ökning bra, men är den så stor? Och varför är den inte högre? I dagsläget när ungdomar har svårt att få jobb så borde siffran vara skyhög.

Men så enkelt är det inte: Idag ska vi debattera personalförsörjningen i försvaret. Vi i rödgröna befarar att vi kommer att se ut som andra länder: de tjänster som bör besättas kommer att stå tomma. Jag tänker mest på USA som har svårt att fylla sina vakanser, men har siffror från andra länder med där Holland saknar 7 000 soldater i sina styrkor, helt enkelt för att det inte går att rekrytera. Och ändå är det lågkonjunktur där med. Mer om detta imorgon.

Men en annan sak som bekymrar är hur vi behandlar våra kvinnor i försvarsmakten. Självklart kan inte Tolgfors vaka över alla, men det är hans uppgift att slå näven i bordet och säga: Nu är det nog! Senast igår tog en ung kvinna kontakt med mig o vill berätta om hennes gräsliga upplevelse under utbildning inom försvaret, hur hon behandlats, och hon tänker också ta med sin kompis, en tjej som råkat ännu värre ut. Återkommer om det med.

Dessutom saknas, som jag skrivit om tidigare, underkläder som våra soldater i Afghanistan borde ha, och då syftar jag på kvinnor: Deras bh får de handla hemma i sportaffären, och om den innehåller plats får de skylla sig själva. Blir det brand i deras kläder kommer plasten att smälta på huden och gräva sig in. Det här vet man men gör inget åt det. Varför slår inte Tolgfors näven i bordet: Att ha en ficklampa av högsta klass är också viktigt i Afghanistan för där är det mörkt, det kan jag intyga. Men att ha rätt underkläder är oerhört viktigt för våra tjejer och för deras framtid!

Deras västar ger också mer att önska, de är för stora och för tunga även för små killar. Men här finns en standardstorlek, basta!

Tolgfors: säg ifrån nu om du verkligen menar allvar med att öka antal kvinnor i försvaret!

Det mångkulturella Kazakstan

Idag bjöd värdlandet på en fantastisk upplevelse i form av en bussresa upp till bergen Ak-Bulak. Snöklädda toppar med en fantastisk utsikt på flera mil och en sol som gjorde att vi kunde gå barärmad i kanten på berget.

Här uppträdde alla möjliga personer från olika delar av Kazakstan och visade oss sina danser och sånger, dräkter och hantverk.

Vi fick se örnar och falkar som fångade bytet i flykten, hästar som reds av kosacker, nån form av brottning och även olika instrument som de spelade för oss. Storslaget och samstämt och med mycket stolthet över allt och alla. Här har vi mycket att lära och ta vara på mångfalden på ett helt fantastiskt sätt.

Nu väntar en lång resa hem, drygt 6+3 timmar så nu gäller det att kämpa mot sömnen och sova för att ställa in sig till svensk tid igen.

En hård dag i Kazakstan...med OSSE

Fortfarande något jetleggad efter flygresa och tidsomställning är nu den här dagen nästan över. 30 minuter på rummet innan nästa möte, där det förhoppningsvis ingår mat, försöker jag få ordning på allt.

Idag har jag lyssnat till debatt om mänskliga rättigheter i världen, och sen hur läget är i Kirgistan just nu. Otroligt dramatiskt och imorgon far vår ordförande Joao Soares till Kirgistan för att träffa presidenten. Jag skrev ett brev från oss i socialistgruppen till Rosa, hon som just nu är president. Träffade henne i Wien i februari på vårt möte och vi bestämde att höras av. Sen gjorde hon revolution tillsammans med sina partikamrater...!

Måtte allt gå bra där i hennes land, vi behöver fred för hela världen, inte mer blodspillan. Någon sa idag att det var förväntat med maktövertagande, folket var trött på den ledare de hade och behövde annat styre.

Har även lett socialistgruppens möte idag då vår gruppledare är kvar i England och förhandlar i opposition numera. Jag är sekreterare i gruppen just nu. Vi enades om att stödja vår kandidat Petros från Grekland som nästa ordförande i OSSE. Vi fördelade uppdragen så nu är det bara att sätta igång och jobba med det. Det innebär en hel del prat med folk ikväll. Det svåra är att prata med de som inte kan engelska och ändå göra sig förstådd.

Fast just nu skulle jag hellre vilja sova....

Otroligt att få befinna sig "mitt i" fast en bit hemifrån.

Flygresan...

till Island blev inställd, istället fick trädgården ett antal timmar. Rätt skönt, egentligen..men hur ser framtiden ut?
Pratade just med mitt ressällskap till Kazakstan, åker imorgon bitti för ett stort möte i Almata. Måste kolla flyget var 6:te eller 12:te timme, så jag vet.
Grannen berättade om en kompis som skulle till Spanien imorse, undrar om hon kom iväg?
Och vår resa är nu ombokad från Frankfurt till Istanbul, fast det är också zon 2...

Den nya hotbilden tornar upp, hur kommer världen att se ut om även Ketla får ett utbrott. Det här är en försmak på vad som kommer, frågan är bara när...

Och börserna gick lite ner internationellt, vad händer?

Och fortfarande: vem ser helheten?

I Kazakstan finns en mängd ärenden på agendan, jag är mest intresserad av den debatt som ska upp om Afghanistan. Hur ser det ut framgent och hur anser Nato att de har lyckats så här långt? Läste ett reportage i Expressen om en svensk kvinna som bott i lerhydda med afganska kvinnor. Om de talade ur hjärtat så vill de ha ett annat liv, men inte med västerländsk hjälp. De skolor som vi hört att talibanerna slängt in gas i, hade de hört att var utländska soldater som hade gjort. Vem äger sanningen? Man brukar säga att segraren är den som skriver historia. Men från Afghanistan känns som det bara finns förlorare...

Hotbilder som tätnar

På söndag åker jag (kanske) till Island om aksmolnet tillåter. I Grekland demonstrerar folk, och några demonstranter dödas. Från Malta ser vi förfärliga bilder på hur människor blir behandlade som flytt från sitt land och trott på ett bättre liv. Luleå häver sitt västbeslut. Lyssnade till Stig Fredriksson om hans senaste bok om Ryssland, "Daterat Moskva, Rysslands väg leder bort"

Hur ser hotbilden mot Sverige ut idag? Tänkandet är alldeles för snävt, ingen tar ett helhetsgrepp. Vem alalyserar vad som händer? Finns det någon som lägger pusslet om hur världsbilden svänger sin hotbild över oss och tänker på hur vi ska göra för att bli så lite drabbade som möjligt? Om det nu går?

Här behövs ett grepp som vi idag inte har, där vår samlade information bör delas och fördelas, analysers och delges de församlingar som idag lever åtskilda och tar beslut från för lågt sikte. I mitt utskott, Försvarsutskottet ligger Försvarsberedningens senaste utredning som en blöt filt över allt: Hotbilden mot Sverige finns inte på 10 års sikt, minst. Måhända rätt men ack så fel: jag tror inte heller att "lede fi" kommer, men hoten finns. Tyvärr invaggade Försvarsberedningens rapport oss i nån form av tro att vi är befriade från alla hot, inte bara invasionshotet.

Här skulle vi behöva ta ett djupt spadtag, gräva upp allt det gamla och ta itu med ett nytt tänk för att kunna få bilden mer komplett.

Det är dags nu, när hotbilderna ramlar över oss från olika håll!

Valarbete

Här är vi ute i Kärrtorp och delar ut information till väljare på lunchen

(See attached file: 20100505047.jpg)

Utredningen efter ett år

Idag förtydligar sig (MP)s Peter Rådberg och säger "
Vi måste kompromissa. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill ju behålla plikten och vi vill inte det. Kompromissen blir att efter ett år så utreder vi det här, sade Rådberg."

Vi är oerhört skeptiska och vi är inte ensamma om den oron. Kommer tjänster att besättas? Kommer det att bli dyrare? Kommer försvaret att få tag på den kompetens som de behöver? Måste dessa personer åka utomlands och tjänstgöra när försvarsmakten vill eller går det att påverka? Vilken lön får de? Hur blir det med LAS, ska de sparkas ut från sin anställning efter 8 år? Och som en ung kille nyligen sa till mig: 8 år är för lång tid för mig att överblicka, tänk om jag vill göra nåt annat innan - hur blir det då? Frågetecknen är för många i dagsläget. Därav utredning för oss i rödgröna blocket.

Många har tvivlat att vi någonsin skulle komma överens om nåt, men nu lägger vi bevis till bevis. När vi starade året med att komma överens om "En rättvis värld är möjlig: Rödgrön plattform för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik" i Sälen på Folk och Försvars årliga konferens var det många som aldrig trott det var möjligt. Men vi tar ett steg i taget, allt måste tydligt pratas igenom och vridas på, ibland får vi ändra och ta en annan vinkel men ibland faller bara bitarna på plats.

Och som gruppen sa igår när vi hade vårt mingel: Dessutom har vi så roligt, tänk att få så många ny vänner!

Nu går vi mot ny regering i höst!

Mingel med rödgröna riksdagsgruppen och tal just nu av vår blivande
statsminister Mona Sahlin. Vilken glöd!

(See attached file: 20100504046.jpg)

Besparingar på försvaret

De senaste två decennierna har det militära försvaret genomgått stora förändringar. Hoten har förändrats och därmed måste även försvaret ställa om. Visst har det varit smärtsamt. Många personer har farit illa, fått bryta upp igen och slå sig ner på nya ställen. Några har valt att hoppa av helt och starta upp en ny karriär. Men det har varit nödvändigt att ställa om.

Idag ska allt gå fortare: Allt ska vara tillgängligt snabbt.

Vi rödgröna ser att vi kan göra en besparing på försvaret med två miljarder i förhållande till vad regeringen anser.
Men vi gör på annat sätt: Våra satsningar ligger på frivilligorganisationer, på Nationella Skyddsstyrkor och på jämställdhetsarbete.
Vår största besparing görs på anslag 1:1, Förbandsverksamhet och beredskap.

Vi anser inte att vi ska åta oss ett ramansvar för Nordic Battle Group, det var bra för Sverige att leda 2008 men de andra länderna måste få en chans att ta mer ansvar, senast fick Sverige stå för 82% av styrkan och de övriga 4 länderna delade på resten. Det är inte rimligt.

Vi kan också se att posten 1:4 Vidmakthållande, avveckling mm av materiael och anläggningar kan stå för en besparing.

Söderhamn firar 1a maj vid Tribunen: talare är Sven-Erik Lindestam. Solen
lyste, kaffet tog slut och alla som ville fick en godispåse. Härligt!

(See attached file: 20100501039.jpg)

Mingel hos landshövding med Coffee Beans. Jättetrevligt ordnat. Kul att
vara inbjuden

(See attached file: 20100430029.jpg)

Aktiviteter på sista april

En spännande dag ligger framför mig: Först till Hille för att träffa deras medlemmar i S-föreningen, sen delar vi ut valmaterial i Hille. Det är en trevlig förening som fyllde 100 år förra året och jobbar på bra för att vara så gammal.

Sen hem och byta om för att åka till slottet i Gävle och träffa vår landshövding Barbro Holmberg. Hon har en god förmåga att bjuda in till mycket spännande personer och samtal. Hennes gäster brukar vara mycket nöjda efteråt och vi får en mängd bra och trevliga kontakter med såna som vi normalt inte träffar. Det är nyttigt och vettigt, vi behöver bredda vårt tänkande och nätverk hela tiden.

På kvällen ska jag till Ljusne där Söderhamns socialdemokratiska husvagn finns i närheten av firandet av Valborg. Vi serverar soppa och valmaterial. Eftersom jag bott i Ljusne i många år känns det som att komma hem och träffa alla gamla vänner. Hoppas det inte är för kallt, jag ska klä mig rejält.

En härlig dag och kväll att se fram emot!

Dörrknackning

Nu är vi i Ursvik och knackar dörr. Kallt ute men varmt välkomnande. Nu
fördelar vi material.

(See attached file: 20100428023.jpg)

Utdelning av valmaterial i Bagarmossen, massor som ska rösta på oss!

(See attached file: 20100428022.jpg)

Dubbelspår på Ostkustbanan...

Den rödgröna överenskommelsen om infrastruktur säger dubbelspår på sträckan Gävle-Sundsvall...vad betyder det för oss?
Första tanken är att det måste gå snabbare att åka till Stockholm och tillbaka igen. Inget stopp på vägen för mötande tåg, inte behöva åka efter ett annat tåg för att vi "råkat" komma i obalans med tidtabellen och får släppa alla före, tidtabellen hålls och vi kommer hem när vi tror vi ska komma hem....Det låter skönt.
Men ett annat bekymmer är antalet sittplatser: idag är det fullt ibland när jag ska boka. Jag chansar ändå, alltid finns det nåt säte att sitta på. Men i tisdags när jag åkte ner var det flera som inte hade bokat och det blev lite trångt mellan Gävle och Uppsala. Nån fick gå iväg och sitta i restaurangvagnen (vilket kan vara trevligt en kortare stund).
Förr hade vi en vagn till med oss både ner och hem men nu har den vagnen fått åka till Skåne för de behöver den bättre, sägs det. Konstigt.
Jag är i alla fall glad för dubbelspår och snabbhet men har en önskan om fler vagnar också...det är ju fullt.

V.A.S

Träffade en nystartad förening, VAS som betyder "Voiceless Asylum Seekers" i Söderhamn. De hade massor av frågor runt hur asyl undersöks och hur de tas om hand i det svenska samhället, just nu i Söderhamn.

Några av dem levde på 47 kronor dagen, därför att de inte kunde ta fram sitt pass. På frågan varför de inte hade pass sa de att de lämnat sitt land hals över huvud av olika orsaker, och det fanns ingen chans att gå tillbaka och hämta passet. Därför ska de straffas och sänkas från 71 kronor per dag till 47 kronor. Som om det skulle gå lättare att få fram passet då...och många sa också att de hade inget pass. "Det har man för att åka utomland, och det hade jag aldrig tänkt göra".

Är det människovärdigt av Sverige att ge dessa människor 47:- dagen? Nej, det här måste jag forska vidare runt. Pengar ska räcka till mat, hygienartiklar och sjukvård o ev medicin. Migrationsverket säger att om sjukvård och medicin hamnar över 400:- betalar de, men på sjukhuset blir de avvisade. Varför?

Återkommer om detta, känner mig upprörd, hur kan vi förnedra utsatta människor på detta vis?

Det här med FNs resolution 1325 och svenska kvinnor

Läser på bloggen att Sten Tolgfors, försvarsminister, sträcker på sig för att han ordnat ett seminarium om FNs resolution 1325. Det är bra, det ska han göra. Frågan är viktig och handlar om kvinnors deltagande före, under och efter väpnade konflikter.
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller tänket runt kvinnor och vilket uppgift som vi som tjejer kan ha när det hettar till. Kvinnor utnyttjas systematiskt runt om i världen genom att våldtas och därmed förstörs hela samhällen i grunden. Dels genom att kvinnors underliv förstörs i samband med våldtäkten, men också för att samhällen förskjuter våldtagna kvinnor. Därmed slås familjer sönder och hela samhällen går under.

Men döm då om min häpnad när jag frågade några svenska kvinnliga soldater i Afghanistan om hur deras utrustning var: "Ni har väl speciellt framtagna underkläder numera" var min fråga. Deras svar var nej: De får en slant och får själva gå ut i vanliga affärer och köpa trosor och bh. Bra kan man ju tänka lite enkelt. Men bakom detta döljer sig en fasansfull verklighet: Skulle dessa tjejer få en brännskada så kommer bh:n att bränna fast på kroppen där det är plast instucket, dvs i sidorna och i de små ringar som är. Dessutom sa tjejerna att västarna är på tok för stora: tjejer och små killar traskar runt i skyddsvästar gjorda för stora män.

Om nu Tolgfors vill ha tjejer med, se då till att dessa får rätt underkläder, noga utprovade och inköpta så att brännskador inte uppstår: Och se till att rätt västar finns för kroppsstorleken! Nog trodde jag vi kommit längre i den här frågan!

Skolan i Afghanistan

Från resan till Sherbergan och hemresan från Marmal, flygplatsen i området kunde jag se ut över det oerhört torra landskapet. Här och där växte gräs, men det var ont om träd och det lilla vatten jag såg var brunt. I båda städerna vimlade det av folk, mest män. Kvinnor bar burka, fast några hade enbart en sjal över håret.

De som är soldater på en camp får inte röra sig civilt ute i samhället. Det fick jag! Jag fick åka tillsammans med Elisabet, Sidas representant och en chaufför för att besöka departementet för kvinnofrågor i Mazar-e-Sharif (MeS) Där togs vi emot av två kvinnor, den ena chef och den andra översättare från pashtu till engelska. De berättade att när talibanerna måste dra sig tillbaka från vissa delar i norr uppstod ett enormt behov av utbildning, både för män och kvinnor. Många valde att flytta in till MeS för att deras barn skulle få den möjligheten. De förslog att vi skulle besöka en skola efteråt.

Men innan träffade vi den manlige chefen för 20 av MeS 70 skolor. I alla skolor gick det mellan 4500 till 7000 barn. De fick jobba i treskift för att klara det. Det fanns pojkskolor men också flickskolor och dessutom ett antal blandade skolor för båda könen. Men då gick flickorna i första gruppen på morgonen och pojkarna kom senare. Flickor undervisas av kvinnliga lärare. I MeS går det att rekrytera kvinnliga lärare men på landsbygden är det omöjligt. Tidigare hade det varit ca 33 % flickor men nu var det 45 %.

De flesta barn går 6 år i skolan, men några hoppar av efter 3 år. Många flickor måste gifta sig vid 12 års ålder. Läskunnigheten är inte så hög. I skolan jag besökte fanns 5500 elever, enbart pojkar. De hade inte bänkar att sitta i till alla. Den svarta tavla som fanns var knappt så den hängde ihop, några kritor fanns inte. De berättade att de fått 20 datorer av något snällt land i väst, men de hade ingen ström på skolan så de var obrukbara. Några få elever kunde prata med mig på engelska, de läste språket men det var ju få tillfällen att öva.

Allt jag sett visar att det civila ändå går framåt tack vare vår närvaro i området. Att fler barn får gå i skola, att en större andel är flickor är trots allt hopp om att det finns en framtid som är möjlig där demokratin kan ta en större andel. Däremot blir det inte ett västerländskt samhälle men vem hade tänkt det? Internationell trupp är nödvändig i området och om vi dessutom kan öka andelen civil närvaro och utbilda afghanska poliser, domare, åklagare och andra som kan upprätthålla samhällsstrukturen finns det möjlighet att åstadkomma ett bättre samhälle för den afghanska befolkningen. Då måste vi stanna där ett tag till…

Valrörelse!

Nu har vi satt fart, igår i Ovannåker, idag i Bollnäs. Samling på morgonen, sen åker vi ut till olika arbetsplatser.

Vi värvar medlemmar, pratar politik och vikten av att rösta. Jättekul!

Nu är det bara att sätta fart, och sen ökar vi takten!!!

Ett helikoptersystem som rubbar hela balansen!

Idag landade Regeringens budget på mitt bord: Och jag vill se vad som händer inom Försvaret förstås:

Helikoptern Black Hawk köps in, med en brasklapp att man avvaktar Militärhelikoperutredningen som kommer i slutet av juni.
Två nya ubåtar köps in.

Analys? Kan jag känna saknas...

Genom att beställa Black Hawk stoppas ett flertal andra beställningar. Genom att tillföra ytterligare ett helikoptersystem, sprillans nytt, fördyras hela processen. Vi måste ha andra piloter, andra mekaniker, annat ledningssystem...osv. Listan blir lång.

En av alla saker vi ska avstå från är modifiering av två korvetter i Göteborgsklass. Det betyder att vi ska ha kvar ett gammalt system och dessutom ta emot det nya som korvetterna i Visbyklass har. Alltså dubbelt igen..som medför kostnader för personal, material,...osv...
dyrt och tokigt, känns som att återgå till -90-tal.

Att reducera ett antal splitterskyddade fordon där det poängteras att insatserna utomlands inte drabbas är att fara med lögn. Att träna på en moppe hemma och få en Harly Davidsson därute funkar ju inte så bra. Soldaterna måste kunna systemen när de är på plats i missionen, träningen måste vara klar hemma inte påbörjas därborta.

Att reducera ambitionen i utveckling och anskaffning av ledningssystem är ett tankefel: Stridsfordon måste kunna prata sin ledning och även få info från intilliggande fordon och även från campen eller andra länders fordon. Det här är en stor utvecklingsfråga och en oerhört viktig del bl a i Afghanistan: Det har jag sett med egna ögon: Om en stridsvagnspatrull åker för långt från campen kan inte fullödig kontakt hållas. Det finns två vägar att välja då: avstå från uppdraget eller åka ändå. Jag tror att båda görs i dagsläget. Men det borde inte få vara så!

I slutänden av detta kommer som ett brev på posten att vi får svårare att rekrytera, att vi måste försöka utbilda för multipla kompetenser vilket göra att man kanske inte blir lika bra på allt och vi slösar på på resurser. Resursoptimering saknas, vilket är emot all militär erfarenhet.

Dessutom: Varför säger Sten Tolgfors att Black Hawk ska tillföras svenska styrkan i Afghanistan? Vet han inte att allt som tillförs tillhör ISAF? Amerikanarna är på väg att sända 40 helikoptrar nu, jag har själv sett bygget av hangaren på Marmal. De ska serva hela styrkan upp i norr i vårt område. Om vi sänder två till så kommer de att tillhöra ISAF. Bra förstås, men samtidigt: det finns fler hål att stoppa i för våra tjejer och killar därnere.

Men försvarsministern har nog en annan plan: Sverige ska tillföra stridsgruppen BG11 o BG14 denna resurs: Vi kan inte längre bara tillföra det vi är bra på utan även det vi inte kan, oavsett vad det kostar. Men varför kan inte Sverige tillföra nåt vi redan är riktigt bra på istället och låta andra länder ta ansvar för helikoptar?

Och dessutom stoppas vissa modifieringar av helikopter 15, vilket kan vara splitterskydd, motmedel eller ledningsystem? Och hur ska vi kunna använda dem då? Ska de bara stå i Sverige? För då kan vi inte ha dem som det är tänkt, utomlands. Och vilken nytta gör de då?

Nej, tänk om innan det blir fel och vi får reda ut allt i höst...

Sjukvård

Hur fungerar sjukvården på campen? Självklart måste en sån chans tas när jag är där att med egna ögon kunna få se vad som händer.

Vi besökte ett tält som kunde ställas upp på några minuter. Här kunde en skadad person tas omhand av läkare och få den första hjälpen. Dessutom finns ett par Patrior som är Medevac, utrustade med bårar och med möjlighet att ge t ex blod. Imponerande!

Dessa Patrior följer alltid med ut i fält och håller sig i närheten av övriga gänget. De kan ta hand om ev skadade omgående med den kompetens och det material som de förfogar över.

Tyvärr fanns just nu ett bekymmer i hela Afghanistan och det gällde Röda Korset och deras symbol som är känd i hela världen. Den symbolen finns det överenskommelser om att den alltid är fredad, även i krig. Men det bryr sig inte talibanerna om. De har skjutit ändå. Hur ska man då göra? Ta bort den och inte visa utåt att det finns sjukvård inom räckhåll? Låta symbolen med Röda Korset vara kvar och riskera att bli beskjuten? Utrusta personalen med vapen i syfte att kunna skydda sig själva?

Frågan är komplex och tål att tänkas några varv till på.

Hur ofta har det hänt, när har det hänt, varför har vi inte fått information om detta tidigare?

Återkommer om helikoptar och Medevac

På väg mot Sherbergan i Afghanistan

Att ta på sig utrustning på morgonen, se färdvägen på karta och ta sig in i stridsfordonet är ett kapitel för sig. Tungt, varmt och spännande. Men samtidigt känner jag en stor ödmjukhet inför den planering som gjorts för att ta oss från campen i Mazar-e-Sharif till Sherbergan, en stad som ligger troligtvis några mil ifrån. Men färdmässigt betyder det ett par timmar i en sittställning där man inte kan räta på ryggen fullt ut. Det var bara att bita ihop.

Tur i alla fall var att jag fick kliva in sist, så jag hade en liten ruta på 4 x 10 cm att se ut igenom. Det monotona ljudet som uppstår med öronproppar i är sövande, men jag kämpade emot och ville se ut hela tiden. Efter en stund började det att regna och då virvlade dammet upp och la sig som en hinna för glaset. När vi stannade idkade jag fönsterputs...

Ett torrt landskap skymtade genom rutan. Nån grön plätt fanns, men avsaknad av prunkande trädgårdar och vatten uteblev. Torrt, dammigt och varmt var nog mer rätt. Vägen var guppig och efter ca 40 minuter stannade vi för första anhalten. Vi kollade på en polisstation där ANP, den afghanska polisen fått hjälp att bygga en skyddsmur runt stationen.

Desstutom passerade vi ett litet vattendrag, som en bäck, där vi hjälpt till att svetsa fast ett galler för att ingen IED (bomb) skulle kunna sticka in under den lilla bron och explodera. Snillrikt, men det finns många små broar i Afghanistan.

Landskapet var kargt, gräs fanns på några platser men dammet tog överhand överallt. En gammal pipeline syntes i bakgrunden, ett arv från sovjettidens ockupation, helt obrukbar, rostig men hur lång som helst och avskuren på flera ställen. Ett bra ställe att gömma sig bakom om man ville nåt ont...

Men vi var väl skyddade av våra soldater. De kollade allt innan vi släpptes ut, och sen stod de på pass och kollade runt medans vi fick informationen om just det ställe vi var på och vad som hänt där tidigare. Folk passerade på vägen i gamla bilar, nån hade trehjulingar med överbyggt flak där vi skymtade att familjen satt och fraktades med barn, burkor och män. En annorlunda värld för oss som kommer från det skyddande Sverige med bälten, hjälmar och trottoarer.

Hundar i Afghanistan!

De hundar som är i Afghanistan under min vistelse har precis som människor en viss form av ledighet, inte semester men "leave". Och dessvärre hade hundarna det just den här veckan. Istället fick jag ta del av en video om hur de jobbar tillsammans med sin hundförare.

Om de är rätt tränade har de ett väderkorn som kan sniffa upp de dolda bomber som ibland finns nedgrävda i marken, och de är betydligt snabbare än allt annat i mekanisk väg.

De tränas för att söka av en väg som ligger framför dem på ett mycket effektivt sätt. De markerar när de väl hittar nåt misstänkt och då kan den mänskliga resursen gå fram om elliminera det som finns där. Effektivt och bra. De kan spåra det som är nedgrävt och även sånt som ligger i vatten.

Jag har personligen fått närvara när hundar har letat narkotika, då på ett fängelse i Sverige. Personen som hade narkotika på sig var jag, och hunden markerade omedelbart, till och med på vilken sida av kroppen den lilla påsen befann sig. Det tog nån sekund. Och dessutom tyckte hunden att det var kul!

Varför har vi inte fler hundar för de värdefulla uppdrag de kan utföra? Vi vet att militären behöver hundar, men det gör polis, tull och andra myndigheter också. Här finns ett uppdrag att ta itu med! Besökte hundskolan i Sollefteå för nåt år sen och kunde se hur effektivt det går att få fram dugliga hundar för olika uppdrag.

Så nu får det väl bli nån motion i höst, igen!

Säkerhetsgenomgång...

Fick en grundlig genomgång av IED och hur de fungerar. Bomber som grävs ner, göms under broar, läggs bakom nåt annat och smäller ibland som motståndarna vill. Men inte jämt. Inte alltför svåra att tillverka, hyfsat billiga och oerhört farliga.

För några år sen var jag i Slovakien med ett gäng försvarspolitiker och vi fick en grundlig genomgång över de vapen som används i krig ända från medeltiden och framåt. För varje vapen som uppfunnits har det kommit ett motmedel, och för varje motmedel har man uppfunnit ytterligare ett vapen. Vi såg allt från lansar till sköldar, pilbågar och skyddsutrustning och muskedunder och hur de skyddade sig från det.

Hur lång tid ska detta elände fortsätta? Hur många till ska bli lemlästade? Jag såg många som saknade en arm eller ett ben, förmodligen personer som sett lite för nära på IED eller annat som kostat en bit av kroppen. Många barn sägs ha blivit skadade också av de bomber som finns kvar på marken och ännu inte smällt.

Och vi sänder ner stridsfordon 90 och nu pratas det om att stridsvagnarna ska ner...vad blir talibanernas svar på detta?

Varför DN debatt?

Av vilken orsak väljer Sten Tolgfors att gå ut på DN debatt om att han söker Riksdagens stöd för att inhandla några helikoptrar? Räckte det inte med att talmannen i Riksdagen uppmanat Fredrik Reinfeldt och kompani att se till att budget offentliggörs samtidigt det datum som aviserats i kammaren?
Ren och skär populistisk propaganda för att lyfta deras budget ett antal gånger i media i stället för att göra som påbjudes: Berätta budget för Riksdagen i kammaren först!

Läs gärna DN debatt som skriver om detta eller bloggen från Wiseman som är på hugget

In i Afghanistan...

Vi landade och klev ur flygplanet utan problem. Värmen slog emot oss, luften var varm och dammig. Alla verkade veta hur allt skulle gå till, kön ringlade in i ett stort förråd där civila personer omvandlades till soldater i ett nafs.

Jag fick också min beskärda del: En väska med tillhörande hjälm och väst väntade på mig. Eftersom jag är civil fick jag låna en grön overall "för att inte lorta ner mig". Den overallen hade jag en gång...

Det förväntades att vi gick ett par tre hundra meter med allt påsatt på kroppen. Västen vägde 14 kg vilket i sig var grymt tungt. Jag fick assistans att knäppa ihop den efter alla konstens regler. Tänkte att det här skulle man behöva utbildning för att klara...bar i alla fall allt, totalt 38 kg till stridsfordonet som väntade, en Patria. Här gällde det att inte visa sig svag tänkte jag och bet ihop. (Jag som inte ens bär kassar med mjölk från affären!)

Vi fick anvisningar för vad som skulle hända, och ifall det hände nåt annat än beräknat också. Den informationen innehöll bla vem som skulle ta över ledningen av alla våra fordon om vi blev beskjutna eller skilda åt av nån orsak.

Vi i min vagn uppmandes att sitta stilla under alla omständigheter och jag förstår att vi inte hade nån annan chans heller: skulle vi avskiljas från de övriga måste vi nog undsättas på annat sätt än genom egen försorg.

Jag kikade ut genom det lilla fönstret och såg asfalterade vägar, i början men sen sämre vägar vilket också kändes inne i vagnen. Vi satt fastspända med bälten vilket var behövligt. Kroppen var utvilad och det var bra för vi kunde undvika de värsta guppen. Kolonnen körde fort, vi passerade en brokig stad som var Mazar-e-Sharif och vips var vi inne på campen.

Skönt komma ut i luften, skönt att inget hänt och visst låg det förväntan i luften inför dagarna som fanns framför oss alla.

På väg in i Afghanistan

I väntan på flyget fick vi besöka en moske i Abu Dhabi. Den hette Sheik Zayed Mosque och är förmodligen en av de vackraste byggnaderna i världen. Kostnaden är ca 4 miljarder svenska kronor, så visst måste de få valuta för pengarna. Vi diskuterade en hel del om det här förhållandet till pengar som skiljer sig från Sverige: jag slås flera gånger efteråt att vi alltid bedömer "i förhållande till det billigaste". Här i Förenade Arabemiratet kostade det säkert, men pengar är absolut inget bekymmer och är totalt ovidkommande. Det var genomgående störst, mest och vackrast i allt vad vi såg, från mattan som täckte golvet till ljuskronan eller tvättställen på toaletterna, rejält åtskilda för män och kvinnor. Värmen var stark, runt 30 grader och himlen var blå. Solen gjorde ont i ögonen på oss nordbor som inte är vana. Men varför klaga? Snö har vi nog av hemma.

Jag fick ikläda mig min första (!) förklädnad för att komma in i mosken.

Men OK, reser man får man ta seden där. Satte snällt på mig den svarta skepnaden och täckte en del av håret, men det dög inte. Genast fick jag tillsägelse att täcka mer av håret. Men det krävs nog träning, för ideligen åkte sjalen ner och och jag fick försöka rätta till allt.

Så togs vi då till flygplatsen i god tid. Vi fick vänta på att alla andra satt sig innan vi klev in. En röd matta var utrullad, för att markera att vi hade en general (egentligen två) med oss och självklart fick han sitta längst fram. Vi vanliga satte oss snällt bakom.

Resan över bergsmassivet var otrolig. Nog hade jag hört att Afghanistan var bergigt, men att se dessa bergskammar rulla fram i en oöverskådlig mängd under oss och ständigt förändras med snö på topparna och en aning grönt i nån enstaka dalgång var mastodontlikt. Jag förstår att om man berhärskar och kan gömma sig i dessa bergspass kan man vara försvunnen för världen så länge man själv önskar. Som fordon är nog enbart helikopter möjligt, men samtidigt omöjligt att landa med. Men om kameler och åsnor har en utvecklingspotential i världen så är nog det här ett område.

Såg även en konstgjord ö i form av en palm. Mina blivande svärsöner berättade senare att de sett den på TV och att det gick att hyra in sig där. Märkligt, här söker vi genuint och naturnära och så går nån och bygger en ö...